Graviditetsdepression?

Jag går in i v 11 nästa vecka. Jag känner det precis som jag gjorde förra gången jag åkte på en rejäl depression med ångest och fick antidepressiva. Samma starka förtvivlan och ångest. Tidvis vet jag inte vad jag ska ta mig till. Är så livrädd för att inte må bättre. Tänk om inget kan hjälpa mig? *gråter*

Min situation är lite speciell. Jag och min sambo bor för närvarande utomlands där jag är "hemmafru". Han fick ett erbjudande om jobb i 2 år på kontrakt och jag hängde på.

När jag blev dålig flög jag hem till Sverige för att jag blev så rädd, kändes bättre med läkare som kände till mig och hade min tidigare journal. Har varit i sverige i snart 3 veckor, sambon är kvar i utlandet men kommer så ofta han kan. Där har jag allt stöd i hela världen. Bor tillfälligt hos mina föräldrar.

Jag har ätit medicinen fluoxtin i snart 3 veckor och kände mig i onsdags något bättre men idag söndag så hamnade jag på ruta ett igen.. gråter hela tiden och är livrädd för att jag inte ska må så bra så att jag kan återvända till vårt liv utomlands. Är rädd för det mesta just nu. Klarar inte vardagen så bra, trots att jag inte har ett jobb att sköta, orkar inte ta mig för saker och känner mig förtvivlad, rädd och ensam med depressionen. Funderar på om dosen kanske måste höjas lite? usch och fy.

Hej Anonym (en som vet) och alla andra i tråden.

Jag förstår precis hur du känner dig. Jag är livrädd för samma saker. Tänker katastroftankar om hur hemskt allt KAN bli.. :(
Mår så dåligt att tidvis att jag funderar på att ta mitt liv. Vet inte vad jag ska göra av all ångest och all rädsla. Jag vill så gärna vara lycklig över graviditeten, barnet är önskat och planerat men ändå känner jag ingenting. Vad är det för fel på mig??

Hej anononym (barn nr 2)

Vad skönt att du fått medicin. Det är inga lätta beslut man måste ta. Vilken dos äter du? Jag har höjt dosen från 20 mg per dag till 30 mg, hoppas att jag snart blir piggare.

Tänk på att du kan känna dig lite sämre första tiden med tabletterna. De funkar så. Ofta hjälper det bättre om man känt sig sämre till en början.

Många styrkekramar!