TTS

TTTS, twin-to-twin syndrome
TTTS är ett tillstånd hos moderkakan vilket kan påverka identiska tvillinggraviditeter. Det innebär i kort att blodet från moderkakan blir orättvist fördelat till de båda tvillingarna.

Varför uppstår TTTS?
TTTS uppstår bara vid identisk tvillinggraviditet. Man vet fortfarande inte varför ett ägg delar sig till två embryon och man vet därför inte heller varför TTTS uppstår. Man vet dock att ju senare, räknat i dagar, som ägget delar sig till två desto fler problem, inklusive TTTS, kan uppstå. Men det finns inget man idag kan göra för att påverka TTTS.

De flesta tvillinggraviditeter där TTTS uppstår är sk monochorionic-diamniotic (monochorionic-diamniotiska) tvillingar vilket innebär att tvillingarna har varsin inre fosterhinna men delar den yttre.

Vad innebär TTTS för bebisarna?
En tvilling kan vid TTTS får för mycket blod, blodet är också tjockare än vanligt, vilket sätter högt tryck på hjärtat vilket anses mycket farligt. Denna tvilling blir också betydligt större. Den andra tvillingen kan drabbas av svår blodbrist eftersom den får för lite blod. Dock är det oftast detta tvilling so mår bäst efter födseln. Det är oftast inget fel på barnen i övrigt, felet ligger hos moderkakan.

Kan barnen dö?
Ja, det kan dom. En TTTS-graviditet är mycket riskfylld för både tvillingarna. Man kan inte veta på förhand vad som kommer att hända. Man kan inte heller hjälpa barnen, man kan bara iakta och avvakta.
Dock är det även många barn som klarar av en sådan tuff graviditet.

Hur ofta inträffar TTTS?
Det är svårt att ge exakta siffor då det först är på senare år som man börjat föra statistik över denna typ av syndrom.
Man brukar räkna att ungefär 1 utav 45 graviditeter är en flerbördsgraviditet. Om man då tittar på monochorioniska identiska tvillingar så är det ca 15% som kommer ”drabbas av” TTTS på ett sådant sätt att en tvilling blir större än den andra.

Vad man kan göra om TTTS uppstår är att operera moderkakan. Man går in med laser och bränner blodkärlen så att man på sätt och vis delar moderkakan så varje tvilling får sin näring oberoende av varann. Operationen medför risker, men de barn som överlever har färre hjärnskador än om man inte opererat. I Sverige görs dessa operationer endast på Huddinge sjukhus.

Man kan också gå in och upprepade gånger tömma hinnsäcken på fostervatten. Det ger inte lika bra resultat.

Läs mer här:
www.karolinska.se/templates/Page.aspx&epslanguage=SV

Jag går just nu på kontroll varje vecka för att bevaka ev tvillingtransfusion. Som jag förstått det finns det många olika stadier av transfusion, det finns lindriga former och allvarliga. Vi befinner oss på det lindriga stadiet tack och lov.

Tack för svaren. Min ena tvilling är lite mindre än den andra, så jag ska in om en vecka igen och kolla. Men vad jag förstår så kan det skilja i storlek på dem fast det är helt ok?

Det är det vi hoppas med våra. Så länge båda växer i sin ordning och båda har lagom fostervattet och den store inte samlar vätska i magen är det nog helt okej. Blir det tomt med fostervatten i den ena och överfullt i den andra, då är det inte bra. Jag håller tummarna för er och era tvillingar!

Tack. Jag håller tummarna för er också.

Hej! Jag hade TTS med mina tvillingflickor och opererades i Köpenhamn i v18 (vi i skåne får åka dit). Efter det upphörde TTS mellan dom och min donatortvilling växte ikapp sin syster. I v26 var de exakt lika stora (888 gram) och man blåste faran över.

Vid nästa ultra i v 28+3 hade TTS kommit tillbaka, fast i omvänd riktning så att min "lilla" flicka var plötsligt mottagare och den andra hade dött. Det blev akutsnitt eftersom man inte var helt säkra på hur vår lilla överlevare mådde.

Det blev 2 månader på neo och 1 månad med hemsjukvård, men nu 7 månader senare sitter jag här med min lilla 6 kilos mirakelbebis.

Hoppas att jag inte skrämmer upp någon, det är inte min mening. Vill bara berätta hur det KAN gå. Med TTS är det ju jättestora risker och jag har i efterhand fått inse att jag har haft tur som iaf fått ett barn. Även om saknaden alltid kommer att finnas, så blickar vi framåt. Hoppas verkligen att allt går bra för er, jag håller tummarna!

victory tilly: Huvva, vilken resa ni gått genom. Jag har tänkt tanken många gånger att vi kanske måste gå genom något liknande. Men nu efter de senaste kontrollerna så ser vi positivt och tror att allt kommer att gå bra. Skönt att höra att det gick bra för överlevaren. men det måste verkligen vara hur jobbigt som helst att förlora den ena. Stor kram.

Victory tilly: otroligt vad det kan vända. Jag beklagar förlusten och gratulerar till eran mirakelbebis. Har hon haft några problem som ni märkt av som kan bero på det som hände under graviditeten?

Hej på er!
Jag vet inte riktigt vad jag ska svara på din fråga 2twin. Det mesta som hon haft bekymmer med är nog mera relaterat till att hon föddes så tidigt. Under Alvas första 2 veckor i livet hittades följande:
*De trodde först att hon kanske inte hade några ögon för hon var så svullen av allt extra blod hon fått i sig i magen. Hon var extremt röd och svullen när hon föddes.
*En liten hjärnblödning, grad 1, som senare gick bort helt
*Svårt att behålla mat, hon hade blödande magsår av stressen att födas så tidigt.
*Öppetstående ductus som slöt sig av medicinering som tur var, så vi slapp op. Den har visserligen öppnat sig igen, men är nu för liten för op.
*Mkt svårt att syresätta sig själv. Slapp respirator, men hade hjälp av sk. CPAP i 1 månad och sedan syrgasgrimma i nästan 2 månader till.
Hon låg även i kuvös i 1 månad.
Det är ju olika hur dåliga barn är som föds i v28, men jag har en känsla av att Alva behövde hjälp lite längre än de flesta. Doktorerna säger att det troligen är på grund av stressen hon upplevde under graviditeten.
Det låter helt hysteriskt när jag skriver allt som hänt såhär. Att vi klarade oss igenom det! Men när man sitter där har man ju inget val.
Hoppas verkligen att era stannar inne länge!

Hej, hade en tuff tvillinggraviditet med TTTS och gick på UL på HS varje el. varannan vecka. Fick även tömmas på fostervatten en gång. Sen snittades killarna ut akut i v. 35 då ena killen (givaren) hade så dåliga hjärtljud. Idag har jag två vilda killar på 2,5 år och som mår toppen. Kämpa på med graviditeten, minns att det var jobbigt med alla känslor, oron, och känslan av att man var lite bortglömd då all fokus låg på barnen vilket givetvis är självklart men det var skönt att få gå hos "vanliga" BM också hon tog ju hand om mig.
LYCKA TILL!!!! Malin

Tack för alla svar. Det är skönt med lite feedback. Hopppas allt går bra i fortsättningen också Victory Tilly, och alla andra.