Hemlängtan

jag förstår dej faktiskt väldigt bra... har oxo flyttat till sthlm och tycker inte alls att det är så kul, är mkt roligare att bara komma hit ibland liksom men inte bo här.. alla är så stressade och hela tempot är högt.. tycker helt ärligt att om du verkligen inte trivs så ska ni överväga att flytta närmare dina föräldrar. tror inte alla är menade att bo långt från sin familj och hemtrakter eller hur man ska säga.. har iallafall kommit underfund med att jag INTE är det, kände igen mig så mycket!

hej peaches! först usch stackars dej vad hemskt :( han borde ju försöka förstå hur du känner dig... speciellt som han ironiskt nog jobbar för att bygga ett hus i sitt hemland (också lite hemkär på sikt kanske...?) försök ta det lugnt! nu kan du ju som sagt flytta hem... eller satsa på ett helt självständigt liv i sthlm ovch inte vara beroende av någon!
jag trodde också att jag var helt knäpp som inte trivdes i stockholm och kände mej så stressad av alla intryck men har förstått nu att många känner samma och det är normalt, precis som att vissa inte trivs på mindre ställen.
(jag bor med min kille nu men min familj, vänner osv bor i Uppsala så det är nära och jag åker hem en gång i veckan, har saker vi måste fixa här men sen flyttar vi antagligen dit, för jag behöver också min familj, min sambo har ingen familj i sverige).

Lycka till! Hoppas det går bra för dig! Jag tror också visst att du har planer för framtiden och att plugga heltid plus extrajobb är jäkligt krävande måste jag säga!
kram!