• Utopia

    Kärlek och sex mellan syskon - ok eller förkastligt?

    OBS!!!! Efter kaoset på FL så bytte denna tråd namn:
    www.familjeliv.se/Forum-5-74/m2403729.html

    Jag startar därför en ny tråd, denna, med rätt namn, och så kan vi fortsätta diskutera i denna. Detta är den ursprunliga trådstarten i tråden ovan:

    All form av incest (sexuell kontakt mellan anhöriga) är idag förbjudet enligt lag. Även sexuella kontakter mellan vuxna anhöriga. Och det är angående det jag frågar mig: är detta egentligen rätt och konsekvent, med avseende på synen vi idag har på sex och individers rättigheter att vara fria? Alltså, att vuxna människors samliv är kriminaliserat - om de är syskon.

    Jag är ute efter era personliga åsikter i frågan. Alltså inte svar som ?det är olagligt, därför är det fel?. Vi vet att synen som människor i samhället har på sex, och därmed lagen, förändras hela tiden. Homosexualitet var förut kriminellt och de fick inte gifta sig. Men det har förändrats. Tycker ni att lagen om sexuella kontakter mellan syskon borde vara kvar? I så fall varför? Eller borde den förändras?

    Nu är den här frågeställningen ganska hypotetisk, då jag inte vet hur många människor det kan röra sig om i samhället. Men nu låter vi det vara hypotetiskt, det vill säga OM det fanns människor som blev kära i sina syskon, vad borde lagen säga om de? Borde syskon få gifta sig? Borde de få adoptera barn? Varför inte i så fall? Finns det någon som har statistik på detta eller undersökningar som visar på det ena eller andra som rör detta ämne, så vore det väldigt intressant att få höra vad de säger.

    OBS!!! Detta är ett känsligt ämne, så diskutera sakligt och med respekt och följ FLs regler! Begås övertramp ? anmäl! Och det är helt ok om tråden kommer att handla om mer än det som står här i TS. Och jag vill nämna att detta är en fråga som ?knoppats av? av från en annan tråd:
    www.familjeliv.se/Forum-4-117/m2154 111-124.ht...

  • Svar på tråden Kärlek och sex mellan syskon - ok eller förkastligt?
  • Utopia

    ROKA m.fl som skrev om lagstiftning och rätt och fel: SJÄLVKLART är rätt och fel något subjektivt! Men, så finns det något juridiskt rätt och fel, som ligger till grund för lagar. Och då måste det tas hänsyn till majoritetens rätt och fel.

    Men, vilka lagar ska man ha då? Jag tycker inte att en lag är befogad bara för att en majoritetsinställning finns i en fråga, ex: ?de flesta tycker det är fult med rosa byxor på män? och att vi då skulle lagstifta mot att män ska få ha rosa byxor. Nej tack! Utan människor ska få göra som de vill, så länge nån annan inte riskerar lida av det man gör. Jag anser att lagar ska finnas till för att skydda människor, och göra så att så många som möjligt ska få leva bra som möjligt, så fritt som möjligt. Alltås, lagar borde bara stiftas om de fyller en funktion. Man borde vara fri att göra vad man vill, så länge det man vill göra inte kan riskera skada nån annan, eller vara dålig för nån annan människa.

    Jag tycker det är tragiskt ? och löjligt faktiskt - som en del gjort i tråden, att sia om att pedofili kommer bli tillåtet, lagligt. TROR nån av er seriöst att det skulle bli så?! Då tycker jag er tro på mänskligheten ligger? UNDER botten! Har man en syn på människor att de ska få välja sina egna öden ("äger" sig själva), så kan man inte ha en sån inställning att det skulle vara ok att utnyttja barn. För då tar man inte hänsyn till barnens rättigheter (som egna individer) att få en trygg start i livet, att lära sig om livet, och få rätten att göra vad de vill med sina kroppar och liv. De har ju inte möjligheten, verktygen att ta bra välgrundade beslut!

    Nej, om utvecklingen inom problematik som pedofili går åt nåt håll, så är det väl ändå åt ett BÄTTRE håll just nu? Ur barnens synvinkel. Många fler håller ögon och öron öppna. Män ses ofta som potentiella pedofiler, och en anklagan om pedofili går inte bort för resten av livet för de männen som råkar ut för det, oavsett hur skyldig eller oskyldig man var. Men, jag ska inte gå in på det, det är ett helt annat ämne. Det jag ville säga var att att problematiken snarare börjar komma upp till ytan och tas i tu med, jobbas på. Inte går det år hållet ?ökad acceptans för pedofilers rätt att utöva sina lustar??!

  • Utopia

    MissGryning skrev till DaCiss->
    ? Vem säger att ett barn skadas av att ha sexuellt umgänge med sin förälder? Det finns, som jag tidigare nämnde, framstående psykologer som konstaterat att barn mår bra av och även har ett behov av att få ha sex med sina föräldrar från späd ålder. Så vem säger att det är fel? Eller att det skulle skada barnet?

    Och om nu två syskon som älskar varandra ska få ha sex, varför ska inte en pappa och en dotter som älskar varandar få ha det? Alla 3 åringar älskar sina föräldrar! Så vem är du att döma ut dem?

    Väldigt intollerant och fördomsfullt skulle jag villja säga! Du kan väl iaf försöka visa liite förståelse för dem som inte är lika inskränkta som du! ?

    Ursäkta, men det här är nästan så lågt skrivet att det inte ens är värt att kommentera. Men jag gör det ändå, för tydlighetens skull. Jag tar det på allvar det du skrev:

    Tycker du att världen är så svart eller vitt? Man får bara tycka att alla får göra som de vill ? eller ingen får göra som de vill och alla borde bli styrda som robotar?! Det funkar tyvärr inte praktiskt att alla ska få leva exakt som de vill. Vill jag slå ihjäl nån, och den inte vill bli ihjälslagen, vem ska få rätt att leva som de vill? Jag eller den som vill leva vidare? Nej, det funkar rimligen inte ? om man inte vill leva i total kaos, djungelns lag, vill säga. Men det kan jag direkt säga, att det vill vi människor inte. För då skulle vi inte ha fixat nåt rättsystem, stater med lagar, som majoriteten också följer. Vi vill ha det så. Vi vill inte ha kaos. Så även om nån vill ha det, så får de leva så, men då får de också ta konsekvenserna för det som de gör. För vi har bestämt att så ska det vara. Orättvist? Ja, men orättvist för så få som möjligt, för att så många som möjligt ska få ha det bra, och bli rättvist behandlade. Enligt den principen har vi organiserat oss, i alla fall här i sverige, som det ser ut idag. Om du vill kalla det inskränkt att nån tycker och inser att alla inte kan leva exakt som de vill, gör det då. Den anklagelsen bryr jag mig föga om, för den är helt ologisk. Jag vet var jag står och är väldigt nöjd med den grundläggande inställningen.

    Om tankar: jo, visst får tankar kan få bestå av vad som helst, verkligen vad som helst! Oavsett hur mycket rätt den personen anser sig ha när den går till handling däremot, begår pedofil-handling, så är det inte juridiskt rätt (bestämt av majoriteten, se mitt förra inlägg, ovan) För att man inkräktar man på andras rättigheter (då man gör något mot nåns vilja eller med nån underårig). Helt logiskt tycker jag. Eftersom jag tror på människors grundläggande fri- och rättigheter. Hur ser du själv på lagarna? Vilka principer ligger till grund för de, som skiljer sig ifrån mitt sätt att se på de?

    Och du pratar om att pedofili är bra och rätt enligt vissa psykologer. Kom gärna med källorna och resultaten till den där forskningen du pratar om. Och på att den forskningen skulle vara mer korrekt och viktigare att lyssna till än den om att pedofili skadar, så att det finns anledning att omvärdera våra lagar när det gäller pedofili. Var finns alltså bevisen för att barnen skulle må bättre av att vår lagstiftning mot pedofili försvann, jämfört med om vi skulle ha den kvar?

    Det var för övrigt en av anledningarna till att jag startade denna tråd att jag ville ha mer info om forskningen som finns inom det här området, eller om några psykologer etc kunde komma med lite intressant så man fick lära sig mer, men det här inte kommit ännu. Du får hemskt gärna bidra med forskningsresultat om det som tråden handlar om. Det är fasinerande att ursprunsämnet och funderingarna kring det tas som: ?pedofili måste bli lagligt?. Jag vill väldigt gärna se bevis för att det är likhetstecken mellan dessa fenomen. Men som sagt, de förankringarna i vetenskapen, och kopplingarna har än så länge uteblivit.

  • Utopia

    sheeba skrev->
    "Jag tycker det är såååå sjukt men incest, jag har sätt hur det kan skada männinsko och skulle bara villja gå fram och skaka vett i den personen som håller på med sånt.

    Att det är en form av sjukdom är det ju men det är allt nu för tiden vart man än läser så är den personen sjuk. Klart den är annars skulle de inte göra det.

    Jag känner en familj där pappan har rört båda sina döttrar, de är ju helt förstörda.
    Båda har försökt ta livet av sig.
    Den störst är 28 den yngsta är 15.
    Han har gjort detta sedan de varit små, fan säger jag bara"

    Men det var ju ett brott: pedofili. Som ingen här här sagt är ok. Dessa barn skulle inte kunna bli hjälpta av att det fanns en lag som sade att vuxna närstående inte fick ha sex (blev inte heller, för den finns ju). Jag pratar om att om två vuxna VILL ha sex med varann, så borde det inte vara straffbart.

    Och om det är en sjukdom att bli kär i sin närstående, vad spelar det för roll egentligen? Det som jag tycker är det viktiga är att människor inte ska behöva bli utsatta för nåt de inte vill, och ska inte få utnyttja andra mot deras vilja. Alltså är det människors välmående som borde räknas. Inte vem man är, varför man är som man är eller varför man vill det man vill. Man mår inte bättre av att tvingas gör något som sägs vara "för dens eget bästa" om man själv inte inser att det är ens eget bästa. Förstår du vad jag menar?

    Men jag kan säga det jag sagt hela tiden, jag diskuterar principer. Inte baserade på forskning eller liknande. Utan utifrån det jag vet. För jag vet inte så mycket angående det här. Men jag vill väldigt gärna veta. Får jag veta något nytt, så kan jag helt klart tänka om. Men bara för att pedofili-fall existerar ser jag ingen anledning att tänka om.

  • Utopia

    MissGryning->
    "Jag har inge problem med att säga till folk vad jag tycker och tänker om dem. Varför skulle jag ha det? Och skulle jag stöta på en så passa sjuk människa i verklighet, som förespråkade något så abnormt och sinnessjukt som incest, så skulle jag inte tveka en sekund för att delge den personen hur otroligt låga tankar och vilket aldrig sinande förakt jag kände gentemot denne."

    Nu vet jag inte exakt vad det är du svarar på här, men jag ville bara kommentera: det är en stor skillnad tycker jag på att "förespråka" (uppmuntra till) något, och på att ex. inse att fenomen existerar, oavsett vad det är eller varför osv. Förespråka är nåt helt annat för mig. Och jag kan lugnt säga att jag inte "förespråkar" sex mellan närstående. Utan jag vill bara rent allmänt att människor ska bli tagna på allvar och inte blir "bortsorterade" bara för att de tillhör en minoritet eller att andra inte skulle vilja göra som de vill.

    Och för övrigt, att kalla nån "sjuk", tror du att det nånsin hjälpt någon med någonting..? Jag tycker snarare att det är en rent ut sagt usel strategi.

  • ROKA

    Satt och funderade lite och en tanke slog mig:
    vad i tex incest och pedofileri gör så att barnet mår dåligt; är det för att våld kanske ofta är inblandat eller beror det på omgivningens inställning som får barnet att känna sig smutsigt? Om vi tex levde i ett samhälle där sex mellan föräldrar och barn i olika former var vanligt förekommande och accepterat. tex i "utbildningsyfte" eller som ett sätt att visa kärlek skulle barnen verkligen må dåligt av det? Är det inte våran syn på det hela som får barnen att må dåligt och känna skuld mm?

    Inbillar mig att tex folks inställning ofta gör det hela värre för offer av olika slag.

    Missförstå mig inte nu, jag tycker incest mm är fasansfullt och skulle nån ge sig på mina små döttrar skulle jag jaga dem till helvetet om så behövdes, bara funderar lite

  • DaCiss

    Detta är då helt OT:

    ROKA: Förstår din fundering och en del av skulden man känner är ju faktiskt pga av att man vet att det är fel. Men jag kan säga i egenskap av en person som själv blivit utsatt att det som gjorde och gör mest ont är att man hela tiden kände att det man blev utsatt för var mot ens egen vilja. Man ville alltså inte och ville bara att det skulle sluta, att personen skulle sluta. Man ville bort, man ville inte att någon skulle röra på ens privata delar och tvinga en att göra saker man inte ville. Extra ont gjorde det för att det var personer som stod en nära, som borde älska en och respektera en, ta hand om en och beskydda en, inte förstöra en.

    Däremot vågade man inte berätta något just för att ämnet är så tabu. Skulle det bli lite mer öppet och omdiskuterat kanske fler barn skulle våga träda fram?

  • mama82a

    Det är för mycket översexuella människor på denna jord... psykiska störningar kryllar det av...jag är för kastrering! Det bör införas i lagen. Kastrering dämpar sexlusten, är man kastrerad kan man inte få barn, men det ska man inte heller ha om man är pedofil. Att få barn är ingen rättighet, men barn har rätt till föräldrar som bryr sig om barnet som människa. Inte sexobjekt . Så alla som är lite småkåta på barn, syskon andra närstående, har dässvärre en psykisk störning...men älska dom ska man definitivt göra...skillnaden på kärlek och sex kan man om man har en normalt fungerande hjärna...

  • Isfjord

    Jag orkar inte läsa igenom nu, men kom att tänka på en inte omöjlig situation som är relevant i sammanhanget..

    Lagen säger vad jag vet bara något om biologiska syskon, men även styvsyskon ses vanligtvis inte positivt av omgivningen.

    Tänk er då följande hypotetiska situation. (Hetro här, men kan givetvis även vara annat)

    Två familjer i tex Stockholm som är skilda och inte känner varandra.
    Ena familjens dotter pluggar på universitetet i Linköping och den andra familjens son pluggar i Norrköping.
    Ungdomarna går på en del föreläsningar i grannstaden, träffas och blir ihop, men vill vänta lite innan de offentliggör förhållandet för familj och släkt.
    Samtidigt träffas killens mamma och tjejens pappa hemma i Stockholm, även de vill lära känna varandra lite innan barnen får veta. Eftersom ungdomarna studerar i olika städer har de inte en tanke på att de kanske känner varandra.

    När de sedan träffas och det avslöjas att det yngre paret är blivande styvsyskon och det äldre paret är blivande svärförälder till sitt respektive styvbarn.

    Vad ska man göra?
    Köra vidare?
    Ungdomarna gör slut?
    Föräldarna gör slut?
    Båda gör slut?

    Jag vet inte vad jag själv tycker, alla alternativ känns lika fel.

  • DaCiss

    Isfjord:

    Du såg aldrig på tv3:s "par på prov"? I det programmet fick man se en familj där familjen var som du beskrev. Mamman hade två barn från förut, jag tror det var hennes som var flickorna. Pappan hade två killar från förut. Båda paren av styvsykon var tillsammans med varann. Alltså ena tjejen med ena killen och andra med andra. Där sa de inte hur det hade blivit så, det verkade altså inte ses som nått extra ovanligt då det inte kommenterades. Men det verkade för osannolikt att de hade träffats på de vis som du beskriver i ditt exempel. Det mest troliga är att de blivit tillsammans efter föräldrarna träffats, alltså då de redan vetat om att de riskerar bli eller redan är styvsyskon. Barnen var i 17 års åldern.

    Att se det fenomenet live reaferade jag på då det är så ovant. Det var första gången faktiskt. Men mer än så tänkte jag inte över det, att det skulle vara fel på något vis. Varför skulle det vara det? Det jag tänker på nu idag är om de barnen fått höra något från omgivningen? Hur de tas i samhället?

  • Utopia

    ROKA skrev->"Inbillar mig att tex folks inställning ofta gör det hela värre för offer av olika slag."

    Ja, det tror jag absolut! Men i fallet pedofili, så tyckte jag att DaCiss förklarade det bra. Det handlar där nog mest om maktlösheten, att bli tvingad till något man inte vill, inte känner till, inte förstår eller vet nåt om, inte har kontroll över o.s.v.

    Men om man till exempel tar barn till homosexuella exempelvis, och den miljö de lever i, där skulle de ju kunna vara vilka barn som helst - om alla behandlade barnen som det också. D.v.s där spelar omgivningens inställning hela rollen (tycker jag! eftersom jag inte ser nån som helst skillnad på en homosexulla föräldrar och heterosexuella föräldrar). Hur omgivnigen beter sig och tycker och tänker om de och deras situation. OBS att jag inte alls menar att barn till homosexuella barn skulle vara "offer". Jag menar bara att så länge samhällets tråkiga inställning mot homosexuella finns kvar, så har deras barn en sak som kan göra det lite svårare för de än för barn till heterosexuella, om man jämför deras situationer rakt av, om ni förstår hur jag menar.

Svar på tråden Kärlek och sex mellan syskon - ok eller förkastligt?