Tror ni på ödet?

Tron på ödet är som religion. Bra som bortförklaring när det går kärvt. För att slippa rannsaka sig själv; en psykisk försvarsmekanism helt enkelt.
"Det var meningen" kan sägas om det mesta. Men fråga dig då: vems mening? Om något har påverkats åt ett medvetet håll måste det ju ha styrts av ett medvetande. Ingenting medvetet kan ske utan avsikt. Och varför är just du så viktig att någon planerar vad som ska hända dig i förväg?
Tron på ödet ligger djupt förankrad i folkdjupet. Den lever kvar för att den ärvs vidare till nya generationer. Eftersom det hela tiden är fler som "ärver" tron lurar det andra.

Jag förstår mig inte på allt detta troende. Bisarra fantasier som är sprungna ur filmer och böcker i bästa fall, och ur det egna medvetandet i sämsta fall.
När det gäller kristendomen finns det åtminstone en anledning att tro (Bibeln), även om jag själv inte köper det. Men att bygga upp en hel föreställningsvärld utifrån hopp, utan rimlig anledning... Det förstår jag inte vitsen med.
Man kan ju välja att tro på en rosa plastälg lika gärna som att man "väljer" sitt eget liv innan man lever det. Finns ingen anledning att tro det.