Inlägg från: Anonym (utbränd?) |Visa alla inlägg
  • Anonym (utbränd?)

    Minnesluckor m.m.

    Det har varit mkt nu, men det är det alltid. Som alltid försöker min kropp påminna mig om att sakta ner men hur gör man? Jag vill bli sjuksköterska, så jag måste läsa min utbildning, jag älskar mitt jobb och behöver pengarna så jag jobbar extra så mkt jag kan. Jag försöker hinna med min pojkvän, min familj och mina vänner, men det går nästan aldrig.
    Jag har sura uppstötningar och är illamående varje morgon och flera gånger under dagen.
    Jag har haft ont i magen i flera månader nu, inte bara av magkatarren utan i hela buken, kan knappt gå på toa vissa dagar för det smärtar så.
    Nu har jag börjat få minnesluckor eller vad man ska kalla det. Igår behövde jag gå på toa, gick iväg, kom tillbaka och kom inte ihåg om jag vart på toa eller inte.
    Idag gick jag också på toa, glömde stänga dörren ordentligt, plötsligt var dörren stängd men jag hade inget minne alls av att jag stängt den.
    Idag hälsade jag på hos min pappa och skulle hjälpa till att duka och kunde inte komma ihåg på vilken sida besticken ska ligga, jag fick gå runt bordet och byta plats på dem men kom inte ihåg. Till slut chansade jag.
    När jag kom hem till min mamma hade hon gjort kålpudding, jag kunde inte komma ihåg vad det hette. Kallade det kålblomspudding och blomkålsgratäng och allt möjligt tills mamma sa vad det hette.

    Jag är orolig för mig själv men vet inte vad jag ska ta mig till. Känns inte som att jag kan utesluta något ur mitt liv, tvärtom borde jag ha mer tid till allt!

  • Svar på tråden Minnesluckor m.m.
  • Anonym (utbränd?)

    Jo jag tror också det beror på det... men vad ska man göra?

  • Anonym (utbränd?)
    Önskan skrev 2007-11-18 21:07:51 följande:
    Ja, det är stressen, det är din kropp som säger ifrån och du måste sluta nu! Vad du gör är farligt i det långa loppet och du måste lära dig att hantera stressen och att sakta ner. Vad som är viktigt för dig nu är att få återhämta dig. KAn du sätta dig ner och prioritera? Vad är viktigast att du lägger krut på? Kan du be de i din närhet om hjälp? Får du tid att vila dagligen/på helgen/semester? Hur har du det med sömnen? Sömn är det viktigaste sättet för vår kropp och hjärna att återhämta sig.Du behöver struktur och vara snäll mot dig själv, du har för många krav på dig själv. PRata med dina närmsta och försök ta bort allting som inte är helt nödvändigt just nu. Jag hoppas att du kan få hjälp och stöd av någon oxå. Jag läser på SU och vet att mår man dåligt så kan man vända sig någonstans dit, så hör med din utbildning, det finns säkert någon instans dit du kan vända dig för att prata med någon.Kram till dig!
    Jag har svårt att sova och när jag sover drömmer jag mardrömmar...
    Jag vet att det är farligt att hålla som jag gör men jag vet verkligen inte vad jag ska välja bort! Helgerna är nästan värst för det är då jag måste hinna med allt jag inte hinner på vardagarna... Den här helgen jobbade jag fredag kväll och lördag dag, sen skulle jag träffa två vänner, sen åka till min pojkvän, sova där och sen åka med dem (min pojkvän och hans barn) till min mamma på söndag för att hälsa på hennes kattungar och sen plugga. Nu blev det inte så för under veckan ringde min lillebror (som är 12 och som jag inte träffat sen september) och frågade om jag kunde hälsa på dem på söndan. Dessutom kom jag på att jag skulle skriva (andrahands)kontrakt på min nya lägenhet på söndagen så jag fick skippa mina vänner och även min pojkvän på lördagen för att kunna plugga då istället, men jag kunde inte sova mellan fredag och lördag så jag sov bort hela kvällen efter jobbet på lördan, åkte till min pojkvän idag och satt och pluggade och umgicks med dem i pauserna, sen åkte jag och skrev kontrakt och sen åkte jag till min pappa och hälsade på och nu är jag hemma igen och pratar med en av de vänner jag skulle ha träffat. Förklarat läget och hon förstår, vilket såklart är skönt men jag vill ju träffa mina vänner också, vill inte skära ner på det och i dagsläget träffar jag dem bara kanske varannan vecka...
  • Anonym (utbränd?)

    Har tänkt en del idag. Tror mkt av min stress kommer från det jag känner att jag måste och borde göra men inte hinner, och att många (alla) som vill träffas alltid tar för givet att jag ska komma till dem. Har bestämt mig för att när jag flyttat (nästa vecka) så får de som vill träffa mig ta sig till mig istället för att jag ska flänga runt på spårvagnar och bussar för att ta mig till dem.

  • Anonym (utbränd?)

    Det låter som en bra idé med två umgängeskvälllar. Tror jag någonstans lever kvar i hur det var för några år sen när man kunde träffas lite när som helst eftersom man bara hade skolan att tänka på. Sen har jag väl lite dåligt samvete för att vänner faktikst inte ligger så högt på prioriteringslistan längre, det är roligt att träffas och umgås men det är en massa andra saker som känns viktigare, skola, jobb, familj...

Svar på tråden Minnesluckor m.m.