Till er som är adopterade!

Pernilla S skrev 2008-01-25 21:39:05 följande:

Åh vad gulligt!

PernillaS: Guud vad söta de är i den åldern, min minsta är lika gammal. När hon blir stor ska hon bli en mamma:D men har inte sagt hur.

Jag är adopterad från Korea och har nu en dotter som är 5 månader. För mig har det aldrig varit någon självklarhet att jag skulle kunna få biologiska barn, jag har därför inte funderat så mycket på det. Jag har däremot alltid velat ha barn, men om barnen skulle vara mina biologiska barn eller adopterade barn har varit av mindre vikt. Nu har jag haft lyckan att få en biologisk dotter, och jag tror att jag någonstans har ändrat min inställning lite. Som adopterad har jag tidigare aldrig sätt mig själv i någon annan vilket är något som jag nu gör i min dotter som är väldigt lik mig när jag var liten. Så här i efterhand är det en upplevelse som jag inte skulle vilja vara utan.

Mmm, det var samma här som sagt, har aldrig tagit det för givet att jag skulle få biologiska barn men jag tror mig kunna säga att skulle jag få ett biologiskt barn någon gång i framtiden så har jag svårt att tro att jag skulle uppleva det större eller bättre än att få barn genom adoption. När vi fick vår son så förändrades våra liv så enormt, när jag pratar om detta första möte med sonen med mina vänner som fött barn så är känslorna väldigt lika. För mig är det totalt ointressant om barnet påminner om mig utseendemässigt när jag var liten eller ej men självklart skulle inte den upplevelsen att genomgå en förlossning/graviditet vara mig oberörd om jag nu skulle få uppleva detta, i så fall har jag fått uppleva båda sätten att få barn på men jag hade däremot nog känt lite tomhet om jag fått biologiskt barn men inte fått uppleva en adoption....

Vietnammamma: Jag var ju med min kusin och hämtade en liten son i srilanka. Var med när de satt tillsammans med bio.mamman och domaren för att skriva på papper och dyl och fick även vara med när mamman lämnade över Daniel till sin nya mamma..
Jag som kusin var helt slut känslomässigt och Annakarin(mamman) såg verkligen ut som hon gått igenom en sån otrolig pärs. Vilket det var. För att ta emot sonen från sin mamma och veta vad hon gav upp...
När jag jämnför mina förlossningar är det inte ngt mot vad hon vad med om.
Det var en mäktig känsla att få vara med.

mmmm förstår att det var mäktigt. Och svårt, och fantastiskt och roligt, precis så var det för oss, även om vi inte träffade biomamman eller någon släkting till sonen.

hej, jag är också adopterad från indien. kom när jag var 2år. jag vill ha egna barn. har en pojkvn som är från sverige. vi ska intaha barn än men alla säger till oss att vi kommer troligtvis få söta barn. lite mörkare, men men... de ska bli kul och se. tror du att du inte kan få barn för att du är från indien. jag kollade upp sånt. berättade för gyn att jag ville kolla upp detta och de undersökte mig.

Förstår inte riktigt vad du menar....för det första, EGNA barn, menar du då BIOLOGISKA barn för även vi som adopterar barn räknar våra barn som våra EGNA. Jag ser te x mina adoptivföräldrar som mina EGNA föräldrar och jag är deras EGNA barn. Adoption är att ta upp som sin EGEN.....Och sedan du skriver: tror du att du inte kan få barn för att du är från indien. jag kollade upp sånt. berättade för gyn att jag ville kolla upp detta och de undersökte mig.

Vad menar du med det? Skulle man inte kunna få barn för att du är född i Indien?!

Har hört att Indiskor ska vara mycket fertila, inte för att det stämmer på mig direkt. Har ännu inte lyckats bli gravid, men det kommer säkert. Annars så spelar det inte mig någon roll om jag får biologiska eller adopterar. Ett barn är alltid ett barn, eller hur?!

Ibland blir jag nästan lite trött på adoptionsordmärkandet. Många använder egna barn utan att mena annat än biologiska barn. Vi råkade själva säga så till hemutredaren. Jag sa så innan jag var insatt i adoptionsspråkbruket min mamma säger så hela tiden men hon menar inget annat än biologiska barn!!! Vi gör så klart ingen skilnad på om det är biologiska eller adopterade barn. I de flesta fall är det inget värdeladdat när folk säger egna barn. Jag brukar inte påtala det för folk som i all välmening råkar använda ett ord som inte är helt rätt. Jag tycker själv inte om att bli ordmärkt om jag talar om ngt jag inte är fullt insatt i.