Jag visste inte att jag var bärare på GBS.
Min dotter föddes i vecka 38+6.
Hon var väldigt väldigt dålig.
1 timme gammal hade hon en CRP p över 90. (Ska ligga under 10)
Hon antibiotika i kanyl sen i slangeni näsan efter 1 vecka.
Jag själv mådde oxå skit (jaha och) fick antibiotika i kanyl oxå.
Min CRP var på 536...
Men min dotter var viktigast.
GBS är hemskt när man läser om det.
Tänk om denna tråd hade funnits sommaren 2000.
Vad glad jag hade vart då. Vad mycket svar jag hade fått då. Vilken kunskap jag hade haft då.
Massor av kramar till er alla oroliga.
/Susanne
Fick ett litet inlägg i min GB från TS hon udrade om jag ville berätta lite hur det var för mig.
Min dotter är född i aug 2000.
Hon föddes i vecka 38+5 vattnet gick 38+3.
Jag fick inte åka hem eftersom hennes hjärt ljud var så höga.
Vattnet gick på lördagen.
På söndags fm hade jag fått hemska frossningar ingen feber direkt låg på 37.7-37,9 i temp.
Dess frossningar kom och gick hela söndagen och natten till måndagen.
På natten mot måndagen blev vatten meckoniumfärgat.
Inget gjordes på natten inte heller på måndags fm.
Mina frossningar kom tätare och tätare.
När kl blev 16 på mån em bestämndes det att göra ett snitt för att plocka ut henne. Hennes hjärt ljud sjönk till under 50 under en längre tid.
Kl 16.57 föddes Mathilda,en liten tjej på 2725 gr. Läkarna beskrev henne som ett mycket magerlagt flickebarn..
Mathilda hamnade på BIVA för att vila upp sig.
Ingen visste att jagbar på GBS.
När mathilda var ca 2 timmar gammal så märkte läkaren att Mathilda blev slö och blek.
Han var snabb på att ta prover. Han satte in antibiotika på henne innan provsvaret var klart.
Hon fick Claforan + Doctacilin i kanyl.
mathildas CRP var på 80 då hon var 2 timmar gammal.
Mathilda behandlades med dessa antibiotika i flera dagar. Efter 6-7 dagar fick hon Kåvepenin i sin sond. Efter 10 dagar fick vi åka hem. Då fick hon Kåvepenin i munnen 2 ggr dagligen.
Samanlagt fick hon PC i nästan 3 veckor.
Jag då... Inte för att jag brydde mig att jag var sjuk. Jagville bara att Mathilda skulle leva och må bra.
Min CRP var på 536 efter 6 dagar på 400.Mådde skit gjorde jag.
Jag hade då ingen aning om att GBS fanns då mathilda föddes.
Det jag reagerar på nu i dag är att det är så nonchalant från MVC/läkare.
Det är ju en farlig smitta om den inte behandlas.
Mathilda mådde efter några veckor bra. Hon åt upp sig och blev en glad och pigg tjej.
Idag är hon 7½ år går i första klass.
Inga sviter av sin start i livet.
Vill ni veta ngt mera så fråga gärna.
/Susanne