För oss med barn som inte sover!!!

ja, jag tänker testa from ikväll. Ger ni på kvällen? Vilket e bäst? De står att man ska ge 3 teskedar/dag fr början i ett par veckor, sen 1 tesked/dag, gjorde ni så oxå el??? Vore ju underbart om de ville hjälpa min skrotis å sova bättre! Jisses, jag e så trött...tänk att man hållt på m dessa nätter i 9 månader å inte blir de bättre..suck....

Alla som håller på att bli galna får vara med här Nej visst blir man ur funktion av sömnbrist, det kan nog alla här i tråden skriva under på. Vår kille var runt 8 månader när vi kurade honom första gången, då höll vi på att gå under av trötthet. Har funkat bra tills han under hösten varit sjuk nästan konstant och nu är det helt under isen igen. Nu går vi på knäna av trötthet igen och varje kväll bävar man för hur natten ska bli. Tycker synd om sonen också, han är helt ur rytm. Dock på väldigt gott humör och det är ju skönt

Vår dotter har gått på dagis och för vår del har det inte varit någon skillnad. Men sen har ju hon som sagt konstaterad "sömnrubbning" och många av dom vi träffat på ang vår dotters sömnproblem sa att det antagligen skulle bli bättre när hon började på dagis iom att hon skulle bli mer aktiverad osv. Så det kan nog säkert bli så för en del?Är det nån av er här som har sådana barn som har ordentliga sömnproblem och träffar läkare, psykolog mm för det och får hjälp? 

Vad fick ni för råd hos bup? Vi har oxå varit på div läkarundersökningar och de hittar inget fysiskt fel till varför vår dotter inte sover, hon är 1½år och har stora sömnproblem - har haft sen hon föddes, men första året räknar man ju inte med att få sova så vi trodde att det skulle vara så. Vi har i över 6mån gått till en barnpsykolog varannan vecka för att se om hon kan hjälpa oss, både Alizia och vi föräldrar, för man är inte människa när man inte får sova. Men vi har gjort allt vi kan och både barnläkarna och barnpsykologen står frågande. Vi har efter att det stod mellan att lägga in Alizia på barnkliniken på heltid eller prova sömnmedel, provat sömnmedel i 10dagar först för att "bryta sömnmönstret", vilket inte hjälpte nått vidare. Vi fick efter ett tag igen prova 10dagar till - inget resultat, mer än att vi som föräldrar höll på att gå under och Alizia har inte växt och "haft ork" till att utvecklats motoriskt osv. Nu får hon städigt sömnmedel, inget jag tror nån förälder vill ge sitt barn, men på det sover hon iaf 2-3timmar isträck vilket är underbart! Som sagt har man inte varit i den här sitsen utan "bara" har vanliga sömnproblem så är det svårt att förstå. Jag blir arg när folk (speciellt de utan barn som vet om våran sits) klagar över att de bara fått sova 5timmar/dygn - 5 timmar för oss isträck skulle vara underbart. Vi räknar inte med att Alizia nånsin ska sova 8-10tim/dygn, men vårat mål är just 5-6timmar isträck.Nu på måndag ska de ta bort min dotters halsmandlar, ev kan det vara det som stör henne så att hon inte kan sova. Vi har varit hos massa expert läkare och en av de tyckte att halsmandlarna såg lite stora ut så att det var värt att ta bort dom. För mig känns det som en chansning, men dom är ju experter och ska ju veta vad dem pratar om. Vi får väl se om det hjälper. Jag vågar inte hoppas, gör jag det, och vi om 3veckor fortfarande står där vi är idag vet jag inte vad vi gör. Men vi har jätte bra "team" omkring oss med BVC, barnkliniken och barnpsykolog.Så mitt råd är att om ni inte känner att ni orkar, be om hjälp att styra upp situationen. Vi trodde som sagt att det var normalt att barnet inte sov så mkt (första barnet å allt) och bad aldrig om hjälp, men BVC var uppmärksamma och såg att allt inte stod rätt till och skickade oss vidare.Lycka till!

Tozza och bussignär man läser era inlägg så får man faktiskt svart på vitt hur vikrigt det är för barn att få sova ordentligt. Är så innerligt trött på alla som inte förstår utan säger att barn sover när de behöver och at man inte ska styra barns sömn. Men hur länge ska man palla det? När man själv håller på att gå under av sömnbrist och barnet blir frustrerat och ständigt övertrött för att det aldrig får vila kan det väl knappast skada att på olika sätt få barnet att sova?Självklart är sovmetoder eller sömnmedel inte något man tar till i första hand, det vill väl inen förälder göra men nä man ser hur dåligt barnet mår av att inte få sova och att man själv mår såå dåligt av  sömnbrist ohc att se sitt barn bli tröttare och tröttare, ja då har man inget val.bussighur funkade hostmdicinen för din son? Har nämligen läst att möllipect även kan ha motsat effekt, dvs att barnet blir speedat istället. Hoppas inte din son blev det!

bussig,det låter iaf positivt (förstå mig rätt nu) att han är sänkt av sjukdomen och inte tvärtom. Min dotter sov 5-6 timmar /dygn när hon var sjuk förra veckan och tog inte alls igen någon sömn eller sov mer bara för att hon var sjuk..

jag vet inte - min son är vaken hela tiden och har varit sedan augusti ungefärhan sover max en timme isträck. jag har börjat få fysiska men av sömnbristen - det antar jag att ni andra har också - minnet funkar inte, jag kan inte för ett samtal med en vuxen utan att staka mig och använda fel ord osv, det skakar i armarnamen det värsta är psyket tycker jag - jag har börjat fasa för mörkret och om han skulle sova så ligger jag och väntar på att han ska vakna, jag tänker att jag kan lika gärna vara vaken så slipper jag somna och bli väckt för det är nästan värre. så jag är vaken hela tiden nästanjag håller på att bli knäppförstår ni vad jag menar? men jag orkar inte snacka med någon om det för jag vill inte vara en sån som klagar... men jag orkar inte så mycket mer snartjag läser i tråden hela tiden för då känner jag mig inte så ensamsärskilt på nätternakram till er alla och lycka till inatt!

Min son är 11 månader så jag lever fortfarande på hoppet att det ska växa bort eller nåt liknande... men jag har bra kontakt med Bvc och där kan jag "gnälla av mig" som du säger. Det är väldigt skönt. Har stort medkännande för er som har äldre barn som fortfarande har det så här - samtidigt som jag blir livrädd - för om ni har det så fortfarande så kanske min sons problem aldrig "växer bort". Det är lustigt att det inte pratas mer om detta tycker jag - samtidigt som jag kan förstå det - för om jag pratar om det så känns det som att jag genomlever det på dagarna också . om jag inte pratar om det så finns det inte - tills natten kommer.