bli pappa, men vill verkligen inte...

Har tjejen bestämt sig för att behålla barnet, så är det bästa tror jag att acceptera situationen och försöka göra det bästa av situationen. Lönar sig inte mycket att tänka på hur saker och ting kunde har varit om inte du gjort si och så, utan jobba utifrån situationen och för vad som är bäst för dig och barnet för framtiden.

Att få barn ska inte betyda att du ska ge upp dina drömmar, visst du kommer att få kompromissa, men vill man så går det.

Utbildningen i USA tycker jag låter som ett once in a life time opportunity som kanske trots att kan vara den bästa vägen för en tryggare tillvaro både för dig och barnet i framtiden, ett sätt att ta ansvar för både ditt och barnets framtid. Visst du kommer att vara borta i minst tre år, men inte nödvändigt konstant borta från barnets liv i tre år om du lägger manken till att vara där när tillfälle erbjuds.

Kanske kan du också få möjligheten att skjuta upp skolstarten ett år för att vara där under barnets första år? Kanske finns möjligheter att söka stipendier/bidrag för att underlätta resor till och från Sverige etc. hitta lösningar i stället för problem!

Lycka till!