uppgiven och ledsen

Solisrosis - "hang in there"
Enligt min mening är barnlöshet / infertilitet en stor sorg och en livskris som bagatelliseras av samhället.
I detta forum finns vi som förstår och har empati. Finn stöd här och våga tro på ett lyckligt slut.

Jag förstår dig verkligen! Jag är kliniskt deprimerad p.g.a min barnlöshet och vissa dar orkar jag faktiskt inte utan då är jag en satkärring som skriker ut min sorg och svär åt alla gravida (inte ÅT dem,men här hemma allså...). Det FÅR man göra för annars blir man galen om man ska behålla allt inombords. Jag pratade med en psykiater och han sa att att en sån här sorg går bara över om man får barn,men då går den i.o.f.s oftast över i samma stund man får barn.
Om jag visste att jag aldrig skulle få barn när det är min ENDA önskan här i livet skulle jag ta självmord. Livet utan barn är fullkomligt meningslöst!!!!! Så,visst,jag fattar mycket väl vad du pratar om. VAD har vi gjort som förtjänat detta när andra blir gravid fast de gör allt för att NTE bli det och sen mördar de sina barn också? Ge mig era barn istället för att mörda dem! Jag skulle älska dem som mina egna! Livet är skit och det finns ingen rättvisa.

magis2: ja, det värsta är faktiskt att folk som inte riktigt förstår vilken sits vi faksitk befinner oss i verkar tro att "ja, det går över, någongång kmr det där magiska ägget och den perfekta spermien" HA! Ja, kanske händer det.. men frågan är NÄR. Kommer den NÅGONSIN?

till dig pimpinellan:
jag förstår att det kan kännas jobbigt när andra gör abort.. men jag håller inte med dig. för i dina ögon då är även jag en mördare.
ja, jag har gjort abort, och ja, jag och min sambi VET att vi kan bli gravida, men nu har vi försökt i mer än ett år, och de senaste proverna visar på ingen ÄL..
men jag är ingen mördare, och det var rätt för oss vid den tidpunkten.

i övrigt tycker ujag att det är bra att du pratar med en psykiatriker, då du kanske får någon form av stöd av någon som står utanför och lyssnar.

Vi har inte samma åsikt om abort,men det kan vi lämna åt sidan. Dessutom är det ingen mening att prata med en psykiater för han kan ju inte göra mig gravid eller hur? Han tyckte inte heller att det var nödvändigt.
Om du vet att du kan bli gravid och ditt enda problem är dålig äl har du väldigt goda chanser att bli gravid med pergo så då har du liten anledning att misströsta Mitt tåg har i prncip gått och jag är bitter,arg på allt och alla,vansinnig på orättvisan i det hela och INGET kan bota detta utom ett barn . Mitt liv är meningslöst som det är och det hade varit bättre om jag, en infertil kvinna som bara tar plats på denna jord och inte har nån uppgift aldrig hade fötts. Kan man inte få barn och inte heller kan kompensera det med nåt annat här i livet är man värdelös och jag har INGET annat att visa upp... Yrke,pengar,status,rang och annat saknar värde för mig och jag har heller inget av det. Att klämma ur mig en unge skulle ge mig ett visst värde i alla fall...

ja, det kan vi lämna åt sidan.

ja, om man får säga det så är jag glad att det "bara" är min ÄL, det är fel på.. och visst, det finns mediciner.. och min enda tröst är att de SKA hjälpa.

vet ni vad som är "felet" på er?
jag förstår din längtan efter ett barn, men jag tror att du kanske måste inse att du har ett liv vid sidan av alla ÄL och BIM dagar, annars kommer du nog att bli knäpp.

du skriver att du "bara tar en plats på jorden", vilket är helt fel!!! man är INTE en sämre människa för att man kanske inte kan bli gravid.. det är något du måste inse för att orka ta dig igenom denna resa.

försök se lite ljus i livet iaf, bland dina vänner, sambo/man etc.

man måste försöka fokusera på det som är bra i ens liv också.. även om det inte går en sekund utan att man tänker på att bli gravid.

Du har all rätt i världen att må dåligt! Du har rätt att gråta och vara avundsjuk när andra blir med barn och inte du. Du har rätt att kasta saker omkring och att avsky din mens, men det du måste göra är att ta hand om dig och din kärlek. För glöm aldrig att ni är två som ska bära detta! Ta dagar bara för dig själv. Tänd doftljus i badrummet! Lägg dig i skumbad. Gillar du film? Hyr en och bara njut av den! Lyssna på böcker? Låna eller köp en om du har råd. Pyssla om dig själv när du har haft mensen. Det SKA du göra för det är du skyldig dig själv!Har du taskig ekonomi? Tigg pengar av mamsen eller papsen. Har de också ont om pengar. Försök hitta kläder i din garderob som du inte behöver och sälj dem i andrahands affärer. Annars får du göra det så gott du kan. Men glöm inte bort dig själv eller din kärlek.

Känner precis som du TS.

Känner exkat som dig ts oxå. Idag fick jag veta att ett par bekanta väntar barn. Själv fick jag mf för ca två veckor sen efter många ihärdiga försök. Så denna dag har varit hemsk, som att jag orkar inte kämpa... vet hur de känns för dig! Kram