• Solisrosis

    uppgiven och ledsen

    tänkte bara höra med er hur ni orkar med de jobbiga dagarna? de dagarna då det verkar som om ALLA andra blir gravida utom ni?

    just nu känner jag bara "att jag orkar inte mer", orkar inte tänka på dagar, orkar inte se alla andra som blir gravida.

    jag vill inte behöva räkna dagar för att bli gravid, jag vill inte bli besviken varenda månad då mensen kmr..

    ibland undrar jag om det ens är lönt att ha sex varenda m¨ånad på äl dagen, man verkar ju inte funka korrekt ändå.

    blir livrädd då tankarna som "tänk om vi aldrig kmr bli gravida" dyker upp. en slags panik sprider sig i hela kroppen.

    sorry, inte min mening att vara så negativ, behövde bara vräka ur mig allt.

  • Svar på tråden uppgiven och ledsen
  • Solisrosis

    magis2: ja, det värsta är faktiskt att folk som inte riktigt förstår vilken sits vi faksitk befinner oss i verkar tro att "ja, det går över, någongång kmr det där magiska ägget och den perfekta spermien" HA! Ja, kanske händer det.. men frågan är NÄR. Kommer den NÅGONSIN?

    till dig pimpinellan:
    jag förstår att det kan kännas jobbigt när andra gör abort.. men jag håller inte med dig. för i dina ögon då är även jag en mördare.
    ja, jag har gjort abort, och ja, jag och min sambi VET att vi kan bli gravida, men nu har vi försökt i mer än ett år, och de senaste proverna visar på ingen ÄL..
    men jag är ingen mördare, och det var rätt för oss vid den tidpunkten.

    i övrigt tycker ujag att det är bra att du pratar med en psykiatriker, då du kanske får någon form av stöd av någon som står utanför och lyssnar.

  • Solisrosis

    ja, det kan vi lämna åt sidan.

    ja, om man får säga det så är jag glad att det "bara" är min ÄL, det är fel på.. och visst, det finns mediciner.. och min enda tröst är att de SKA hjälpa.

    vet ni vad som är "felet" på er?
    jag förstår din längtan efter ett barn, men jag tror att du kanske måste inse att du har ett liv vid sidan av alla ÄL och BIM dagar, annars kommer du nog att bli knäpp.

    du skriver att du "bara tar en plats på jorden", vilket är helt fel!!! man är INTE en sämre människa för att man kanske inte kan bli gravid.. det är något du måste inse för att orka ta dig igenom denna resa.

    försök se lite ljus i livet iaf, bland dina vänner, sambo/man etc.

    man måste försöka fokusera på det som är bra i ens liv också.. även om det inte går en sekund utan att man tänker på att bli gravid.


    Pimpinellan skrev 2008-01-21 14:56:47 följande:
    Vi har inte samma åsikt om abort,men det kan vi lämna åt sidan. Dessutom är det ingen mening att prata med en psykiater för han kan ju inte göra mig gravid eller hur? Han tyckte inte heller att det var nödvändigt.Om du vet att du kan bli gravid och ditt enda problem är dålig äl har du väldigt goda chanser att bli gravid med pergo så då har du liten anledning att misströsta Mitt tåg har i prncip gått och jag är bitter,arg på allt och alla,vansinnig på orättvisan i det hela och INGET kan bota detta utom ett barn . Mitt liv är meningslöst som det är och det hade varit bättre om jag, en infertil kvinna som bara tar plats på denna jord och inte har nån uppgift aldrig hade fötts. Kan man inte få barn och inte heller kan kompensera det med nåt annat här i livet är man värdelös och jag har INGET annat att visa upp... Yrke,pengar,status,rang och annat saknar värde för mig och jag har heller inget av det. Att klämma ur mig en unge skulle ge mig ett visst värde i alla fall...
Svar på tråden uppgiven och ledsen