Rädd för barnskrik

Vi tänkte också så ibörjan, men det känns inte som om det blir bättre. Hon har gått på öppna 2 dagar i veckan i snart ett halvår och inget har hänt. Det är inte heller så att hon gråter som vanligt, utan hon blir hysterisk. Behöver inte heller vara så att ett barn gråter, utan hon blir även ledsen om någon låter högt av glädje.
Hur gammalt är ert barn?

Det var en bra tanke.... bara det att hon inte reagerar på andra höga ljud, typ en tuta eller om en hund skäller högt och gällt.

Det tänkte jag inte på. Kanske kan vara värt att ringa och rådfråga öron. Vet du om det är vanligt?

Liselurvan: låter som en kopia av vår dotter. Hon tycker också att det är läskigt om exempelvis en knatte kommer framkrypande och tar i "hennes" saker. Särskilt läskigt är bebisar. Större barn går bättre i perioder, men sedan (som nu) är vi tillbaka på noll igen.
Jag tycker precis som du att det är skönt att inte vara ensam med detta problem.

För oss går det inte direkt bra med större barn. Eller så länge de inte skriker eller gråter går det bra.
När hon var mindre gick jag alltid ifrån när barn skrek och hon blev ledsen, men jag tror inte att det var så smart att göra så. Nu sedan ett halvår (från när hon var ungefär 14 mån) så stannar vi kvar. Hon får givetvis komma upp i famnen när hon blir ledsen om hon vill det, men vi brukar inte gå från rummet (om vi inte är på rytmik eller liknande där andra barn kan bli störda). Hur gör ni?