Bära spädbarn

jag bar min son massor medan han var så liten, mest hela dagarna. när han var 2 månader så började han vända på sig åt båda hållen å då blev det roligare att ligga på golvet så då låg han längre stunder, sen började det lossna och när han dessutom lärde sig krypa vid 5 mån så ville han mest vara på golvet. Det fasade som ut av sig själv. Jag tyckte inte att vi skämde bort honom för behöver dom närhet så tycker jag dom ska få det,jag tror inte på att en bebis kan bli bortskämd. Idag har vi en pigg och framåt 9 månaders som tycker det är mysigt att bli buren och sover fortfarande bäst i mei taien lr sjalen men som leker själv länge och ofta. Han är inte på nått vis mindre självständig än andra i hans ålder.

jag tror att barn bara blir tryggare o självständigare på sikt ju mer man bär o ju mer närhet dom får. Så har det i alla fall varit för oss. När vår son var nyfödd märkte vi direkt att han inte gillade att ligga själv, la vi ner honom när han sov vaknade han direkt, bara i en rullande vagn sov han. Vi skaffade en trikåsjal att bära i och vi fortsatte att bära, gör det än ganska mkt o han är 15 månader. Fast nu är det mer för att det är praktiskt eller för att sova honom. Han var nog kring halvåret när han gick att lägga ner utan att han väcktes. Jag tror det är bra att inte hela tiden "testa" om det går att lägga ner, blir bebis lessen hela tiden kanske den känner sig ensam o det kan göra att den bara blir ännu mer närhetstörstande. Har du testat filt-tricket? du lägger bebis i en filt under tiden du matar om bebis somnar, vänta ca 15 minuter men sen kan du testa att lägga ner bebisen, i filten. De vaknar lättare om det är "kallt" där de stoppas ner. Det här funkade för oss, kom på det av en tillfällighet.

Ditt barn är så litet än, min erfarenhet är att om du ger massor av närhet nu så har du igen det sen, för barnet blir tryggt för hela livet av det(om du fortsätter i samma anda). Håll ut, tiden går så fort, om ett litet kick är bebisen stor o vill kanske inte ens sitta i knät , tid för vuxentid kommer, jag lovar!Det är toppen att samsova, vi gör det o ingen jag känner har träffat en så oblyg o trygg o glad unge som min, tror att det har mkt med det att göra. Lycka till! alla barn är ju olika, men jag har nog inte träffat någon bebis egentligen som tycker det är ok att ligga ensam, den hade det ju så bra inne i magen o så helt plötsligt är den ute, i kalla luften, o ska ligga ensam, det kanske inte är så konstigt det inte är så populärt?

just det, jag menade sova själv, ligga själv på golvet o leka gick bra vid kanske 2 månaders ålder, men bara korta stunder då jag satt brevid. Däremot var det lite roligare att sitta i babyskyddet, vi hade den som babysitter, den gungade lite grann o funkade när jag duschade, satte den utanför badkaret o satt i badkaret o sjöng för honom, fick gå snabbt, men det gick

Vi hade det som ni när vår son var riktigt liten. Han ville vara nära hela tiden. Vår lösning  var att bära och låta honom vara nära. Jag tror inte ett ögonblick på att man kan skämma bort sitt barn med närhet!Jag tror små barn själva vet vad de behöver. Vissa barn behöver mer närhet än andra. Har ni ett bra bärhjälpmedel? Det är jätteviktigt! Vi använde en baby björn tills att han blev för tung. Då köpte vi en ergo sele. Sjal är ju väldigt populärt också. Skulle jag köpa ett bärhjälpmedel idag till en ny bebis skulle jag nog satsa på sjal och sedan en ergo-sele. Jag hade sonen i sele i stort sett hela dagarna en period. Medans han sov kunde jag göra andra saker, sitta vid datorn och gå en promenad. Han sov bara i selen. Han ville inte ligga i vagnen heller, det var jobbigt en period. Hade alltid med mig selen så jag kunde plocka upp honom i den om vi var ute. Självklart måste du ta dig tid att gå på toa, ta en dusch osv. Bebisen dör inte av att få skrika en liten stund. Jag satte sonen i babysittern medans jag duschade så han kunde titta på mig. När sonen var drygt 3 månader vände det. Då började han tycka om att åka vagn och kunde ligga själv en liten stund på golvet i babygymmet eller sitta i babysittern en stund. DET GÅR ÖVER alldeles av sig själv. Oroa dig inte för det. Men jag vet hur det känns. När man har en liten så kan man inte föreställa sig hur det kan vara på något annat sätt. Men de utvecklas ju hela tiden. Vi samsover också. Tycker det är mysigt! Till en början blev det inte mkt vuxentid. Men nu somnar han vid 19.30 på kvällen och då hinner vi umgås. Mysa kan man ju göra på andra ställen än i sängen

Sonen är nu 8 månader. Jag kan ärligt säga att de första 3 månaderna som nybliven förälder var ganska kämpiga. De flesta som jag pratat med upplever en förändring vid 3-4 månader. Då blir det lättare att vara förälder. Bebisen kan då bli lugn av att bara höra din röst och se dig och kan vänta en liten stund med att bli upplyft på ett annat sätt.

Lycka till och grattis till er son!

När min dotter var 3 månader började hon kunna sitta i vagnen och sova själv i sängen innan vi gick och la oss. Ligga själv på golvet började hon gilla när hon började åla/krypa för ca 1 mån sen; alltså inte förrän 4.5 månad

Jag bär henne dock fortfarande ofta- även om jag inte "behöver". Jag märker så tydligt att hon blir lugnare av det. Dessutom tror jag att det i stor utsträckning har bidragit till att göra henne ovanligt vaken, social och trygg.

vår dotter ala 1 år sover i famnen och ligger bara korta stunder själv. kanske inte uppmuntrande men nej vii har inte förslökt vänja henne utan gjort det hon visar att hon vill

Vår dotter är 7 veckor och vill också bara bli buren och ligger inte i babygymet mer än 5 minuter. Men vi har en bärsele, och den är guldvärd. jag vet inte vad jag skulle göra utan den. På natten sover hon bara med oss, för att hon vill inte sova i spjälsängen.

Våran tös är 4,5 mån och vi bär henne än, plus så sover hon med oss också

de första månaderna har jag burit på barnen utan att prova om de "vill" (är det så du tolkar dte om barnet inte protesterar med gråt??).

mmmao skrev 2008-02-04 11:01:22 följande: