Sebastian (Snart del4)

Hej igen alla därute!!!

Tyckte att det var dags för en ny uppdatering vad gäller mitt lilla mirakel Sebastian. Imorgon blir han hela 3månader, kan knappt fatta att det är sant!!! Alla som ser honom tror att han är nyfödd för han är så liten.

Han jollrar och ler, viftar som bara den med armarna och håller på med sin tunga. Han fortsätter att må bra, inga större konstigheter. Det är bara hans sparsamma viktuppgång som bekymrar mig - på 3månader har han bara gått upp 800gr. Äter som en mus, men det har ju med hans lilla magsäck att göra. Sen har han sovit hela nätter sen julas - kan sova 10timmar i sträck utan att äta.

Vår vardag är rätt så normal nu, allt flyter på. Så länge Sebastian mår bra så mår vi också bra. Han är väldigt omhuldad, alla syskonen är jämt där och gullar och är oroliga ifall han skriker - han mår väl bra mamma?

Varje gång vi är på sjukhuset kollar dom hans syresättning och den ligger fortsatt lågt, ca 55-65%. Men läkarna tycker att det är så konstigt att han inte påverkas av det och framför allt att det inte syns något på honom.

Ju mer tiden går, desto mer overkligt känns det att han kanske kommer att lämna oss. Man har ju fäst sig vid det lilla livet, kan inte tänka mig ett liv utan honom.

För en månad sen blev vi utskrivna från sjukhuset och åker endast in en gång i månaden för kontroll nu. Har varit på bvc några gånger nu med.

Till alla er som ser att jag varit inne på era sidor och klickat, utan att skriva något - det är när jag har lilleman hängande på armen. Jag tänker att jag ska gå tillbaka och skriva sen,  men ju större han blir desto mindre tid får man att sitta vid datorn. Men i alla fall, så ni inte tror att jag bara är en nyfiken typ som inte bryr mig...

Och till sist - tack alla som skriver till mig i min gästbok. Jag kommer att svara alla men det kan som sagt dröja...

Kram på er alla