emcjoh

Äldre 13 Feb 17:38

69 svar

Adoptivbarn

Jag är ju också ett adoptivbarn, men många gånger känner jag mig fel o. konstig när jag läser det ni skriver. Jag har mått jättedåligt av detta med adopt. beror nog på flera saker även om jag bara vill nämna ngra. När jag kom hit fanns varken AC eller ngra kurser för adoptanter. Jag var nog andrahandsalternativet på riktigt, o. min nya mamma hade svårt att prata om allt som hade med adoptionen att göra. Senare blev jag mobbad för (som det känndes för mig) hon försökte skärpa sig o. därmed bättra sig. Har heller aldrig haft ngra intressen el. fallenheter f. sådant mamma o. pappa varit intr. av. Finns mer men orkar inte lämna ut mer nu. Allt detta sammantaget har gjort det viktigt att få bio.barn för mig - någon att vara lik på riktigt.
Vill ändå inte på ngt sätt förringa mina a-föräldrar som älskat mig e. bästa förmåga o. pappa han har gjort det fullst. villkorslöst. Allt ÄR inte rosenrött för ALLA!

emcjoh

Äldre 16 Feb 18:07

#19

Om det var jag som är anti adoption så ber jag om ursäkt om ngn har tagit illa vid sig. Utgåe enb. från egna erfarenheter. (inl.18)

emcjoh

Äldre 16 Feb 19:42

#21

Låter som en intressant bok

inoka skrev 2008-02-16 19:00:24 följande:

Har läst en bok som heter Blod är tjockare än vatten Skriven av en adopterad tjej från korea. Hon heter Astrid Trotzig. Det var som att läsa om sig själv i vissa saker. Hur hon blir bemött i sverige av omgivningen och hur hon ofta får höra folk prata engelska med henne och så vidare. En jätte bra bok som jag rekomenderar. Jag hoppas att den går att finna...jag tror jag fick den när jag gick i högstadiet men pgr av renovering hittade jag den i en skrubb..

emcjoh

Äldre 16 Feb 20:44

#23

Det var precis det jag ville säga, inget är varken svart el rosenrött, det vet ju jag med.

Thalis skrev 2008-02-16 20:07:54 följande:

Inte ska du be om ursäkt för hur du känner dig!! Dina erfarenheter(även om de är tråkiga och jag beklagar att du gått igenom dom) är lika viktiga som att få höra (läsa) som de positiva!!!
Tycker att det måste finnas en balans för att allt är inte svart men allt är inte heller rosenrött!

emcjoh

Äldre 17 Feb 12:53

#25

Det låter bra!

Vietnammamma skrev 2008-02-17 11:03:07 följande:

Jag tror inte att det är dig som Fröken L menar men oavsett så ska du självklart inte be om ursäkt för hur du känner! Jag har en positiv erfarenhet av att vara adopterad men det är JAG. Vi är olika individer med olika erfarenheter och det ÄR jätteviktigt att ta del av både från de som har positiv erfarenhet och de som har mindre bra erfarenheter kring detta. Det är aldrig så att det är antingen eller i något egentligen utan det finns oftast erfarenheter från båda sidor. Och när vi har varit med i media har vi alltid påpekat att det är VÅR historia vi berättar, det finns adopterade som mår dåligt också och det är viktigt att påpeka. Likaså när jag föreläst i utbildningen för blivande adoptivföräldrar klargör jag klart och tydligt att detta är MINA erfarenheter och MIN historia, jag pratar INTE för adopterade som grupp då vi alla är individer med olika erfarenheter.

emcjoh

Äldre 17 Feb 17:34

#29

Fröken L:Tack, det var skönt

Naturligtvis är många ggr adoption ett jättebra sätt att få barn på, bara det är rätt sorts föräldrar.
Vet ngn av er när man började utbilda a-föräldrar innan adoptionen? Var det när AC startades el. senare?

För e g e n del vet jag arr det hade varit mycket bra för iaf min mamma att få den undervisningen, som ju tyvärr inte fanns då.

FrökenL skrev 2008-02-17 15:15:54 följande:

emcjoh: Nej det var absolut inte dig jag menade. Det var mest en annan person som figurerar i debatten i media som ska kalla sig forskare och politiker jag syftade på.Självklart om man känner att man haft en dålig barndom och att man tycker det är tråkigt att vara adopterad så ska man få uttrycka det. Man ska givetvis dela med sig av sina egna erfarenheter till andra. Det har man all rätt att göra. Men jag menar mest att man inte kan överföra sin egen upplevelse på andra, för vi är ju olika individer och bara för att några adopterade känt att de haft jobbigt så innebär ju inte det att alla känt så. Det var mest det jag ville få fram.Och även om säg jag själv hade haft en dålig erfarenhet som adopterad så hade jag nog i alla fall ändå varit positiv till själva adoptionsfenomenet eftersom jag tycker det är ett bra sätt att bli förälder på och ett bra sätt att bilda familj på.

emcjoh

Äldre 17 Feb 19:41

#31

Jag kom hit innan AC fanns, adopterades privat.Det var alltså senare den infördes, poor me...

Vietnammamma skrev 2008-02-17 19:17:09 följande:

Jag vet att det fanns föräldrautbildning via AC (som var störst organsation då) men den var inte obligatorisk som den är idag. Det var i AC:s regi som sagt. Mina föräldrar gick den 1974-75.

emcjoh

Äldre 17 Feb 21:51

#33

Internet var ju inget som fanns heller då, men visst har det säkert stor betydelse. Själv har jag varit o. kikat på adoptionsportalen.se (tror det heter så) Vet ni någon liknande sida kanske?

emcjoh

Äldre 17 Feb 22:52

#35

Var på adoptionpotalen.se nu o. hittade detta:
gunnarlinde.com/res/IdaLeeslillasida/utlandsfoddaadopteradeochidentitet.pdf

Var ganska intressant o. tittar man på portalen hittar man mer hon skrivit. Bara detta fungerar nu omnågon är intresserad.
*håller tummarna*

emcjoh

Äldre 19 Feb 09:40

#39

Min a-mamma dog för många år sedan tyvärr. Min pappa är däremot den bästa som finns . Han gav mig tillgång till mina a-papper, stöttade mig i sökandet efter min biofam o. följde sedan med på resan dit. Jag älskar honom verkligen. Så ja, vi har fin kontakt med varandra, det har ju länge varit "han o. jag mot världen" iaf innan jag fick min egen fam.
Försöker sammanfatta lite kort utan att lämna ut mig, det finns inte så många adopterade fr. "mitt land".

emcjoh

Äldre 19 Feb 10:48

#44

Min mamma kände sig med en säkerhet på ca:100% som kvinnan som var vän med Morgonsolan.Hon ville nog kunnat reproducerat sig själv o. se likheter mellan sig o. barnet (som istället blev jag). I vårt fall spelade det nog också in att min mormor var ytterst neg. inställd till adoptionen o. därför inte såg mig som sitt barnbarn. Det kan inte ha varit så lätt det heller....
Usch vad ego dethär blev, som ngt terapisamtal el så (skulle kske iofs behövas det med).
Men även om föräldrar blir ordentligt utbildade, ÄR det ju svårare med omgivningen, släkt o. vänner. Tyvärr har jag ingen lösning nu men fömodligen är ju enda möjligheten att försöka förändra människors inställning på sikt. Och så är vi där med svenskheten i den andra tråden..... VAD trött jag bliir.

emcjoh

Äldre 19 Feb 11:10

#46

Fru Hemlig, jag tycker det är strongt gjort av er att avbryta kontakten med ngn ni tror skulle vara neg till ert barn.
Barnet ska ju vara det viktigaste, inte intoleranta människor.

När det gäller nära familj skulle nog jag varit för svag för att göra ngt sådant, men jag hoppas att er är positiv istället.

Fru hemlig skrev 2008-02-19 10:56:09 följande:

Svenskheten ja, det är så tråkigt!!! Suck... Vad gäller omgvining så är det svårt som du säger att ändra folks inställning. Det svåraste där som jag ser det är folk som man inte kan välja bbort, ex i skolan, i affären etc. Om någon i vår familje eller umgänge skulle vara negativa till vår adoption och vårat barn så skulle de ryka ur umgänget omdelbart! Även om det vore nära familj. Jag har redan slutat umgås med en vän som anser att vi ska göra på annat sätt. Barnet ska inte behöva uppleva att vi umgås frivilligt med folk som har en negativ syn på våran familj!

emcjoh

Äldre 19 Feb 11:46

#51

Bravo!
Fru hemlig skrev 2008-02-19 11:42:26 följande:

Varför inte bara säga till vännen att det är inte synd om mig för jag vill adoptera!! Om du inte vill adoptera gör mig inget men jag förutsätter att du efter det här samtalet inser vilke lycka det är för oss att bli föräldrar via adoption och jag kommer inte att acceptera att du ger uttryck för att det skulle vara ngn sorts misslyckande för oss. Om hon är som du säger klok i övrigt borde hon förstå det.

emcjoh

Äldre 19 Feb 13:36

#55

Tack det värmde!
Det som hjälpte mig att få distans till detta var återresan "hem". När mina syskon berättade hur min mor sökt o. sökt föjäves efter mig bla. med hjälp av Frälsningsarmén.
Hur hon o. dom skrev brev åt alla möjliga håll för att söka efter mig. Pga. felaktigheter eg. missförstånd i papperen misslyckades hon, så tyvärr hann jag inte träffa henne innan hon dog. Men s o m det läkte... Idag pratar jag med dem i tfn ungefär 1 gång/mån o har familj i två länder istället

Thalis skrev 2008-02-19 13:03:51 följande:

Blir så ledsen av att läsa detta! Men samtidigt är jag så ego att jag är glad att du vill dela med dig av dina erfarenheter! Det hemska du upplevt sporrar mig att bli den bästa mamman min dotter kan ha, vill att hon alltid ska veta hur efterlängtad och älskad hon är!Skulle faktiskt ge vad som helst för att även du skulle ha känt detta från din mor!! Tycker att du är så himla stark som klarat dig trots detta och att du verkligen vill berätta!Tack!!Kram

emcjoh

Äldre 19 Feb 13:48

#57

morgonsolan skrev 2008-02-19 13:42:31 följande:

Vilken fantastisk historia du har med dig. Måste dock påpeka, att även om det läkte mycket, den där återresan, så är det DU som lyckats göra ta med dig allt detta och vända din inte helt fördelaktiga barndom till något som blev ljust, gott och positivt. Du verkar vara en oerhört stark och modig kvinna. fortsätt gärna att berätta om dig själv, alltid!

emcjoh

Äldre 20 Feb 09:29

#63

Vad glad jag blir när ni som har/tänker adoptera har så sunda åsikter.

emcjoh

Äldre 20 Feb 09:48

#65

Fru hemlig skrev 2008-02-20 09:40:16 följande:

Jag tror att det allra flesta som gör det har det är du som råkat väldigt illa ut! Jag tror och hoppas att det är ovanligt! Kram till Dig!

Adoptivbarn

INNEHÅLL