Katastrof=(

Jag känner igen mig i det du skriver. Jag kan inte säga vad du ska göra, det känner du själv. Innan jag träffade pappan till det barnet jag bär på nu så va jag tillsammans o bodde ihop med en jätte fin kille o allt va riktigt bra mellan oss. Så en dag efter att vi bott ihop i över 2 år så får vi reda på att jag e gravid. Han gick ner sig totalt, blev jätte deppig, grät och bad mig göra abort.Han mådde verkligen sååå dåligt, han kunde inte konsentrera sig på jobbet eller sova en hel natt igenom. Hur som hellst så sluta det med att jag gjorde abort.Det va jobbigt men jag gjorde det av respekt för honom eftersom jag inte ville att mitt barn skulle va oönskad av sin far...Jag vet inte om jag hade gjort samma sak idag. Så gör det du känner e rätt, tänk på att du kan få leva med ditt beslut resten av ditt liv...