Katastrof=(

Tack till alla som bryr sig!Kuratorn skulle ringa idag ca kl 14 men nu har jag stängt av telefonen för jag vill inte ge något besked. Orkar inte prata.Sambon frågade igår vad jag skulle säga när kuratorn ringer idag. Vet inte sa jag...=(Var och hälsade på mamma nyss men bröt ihop och började gråta, så jag gick hem på en gång. Men att jag gråter är ganska vanligt för henne så hon undrade väl mest om det var problem med sambon. Annars gick jag bara...Så prata med kuratorn idag skippar jag, alltså blir det inte någon skrapning före v 12. Vill jag göra abort sen blir det förlossning, annars blir det kvar. Så är det....Jobbiga liv=(

Tack för allas svar, det hjälper mig att se det från andras syn.Just nu är jag i v 14 (13+4) och jag ringde BM i onsdags och ska dit på tisdag. Förklarade att jag och sambon har lite olika syn på det hela och hon förstod och tog en tid så snabbt hon kunde.Nu ser det ut såhär att vi ses ju varje dag och det mesta ser ut som vanligt förutom att vi nästan aldrig har sex. Hade det igår efter ca 2veckor. Förstår ju om han tappat lusten men då är det väl så.... Igår kväll när vi lagt oss frågade han när jag skulle göra abort, imorron sa jag för jag visste inte vad jag skulle säga. Ne, sa han då bara för han visste ju det var lördag. Mer pratade vi inte om det.Jag har iaf berättat för min chef och hon gratulerade en massa och jag berättade att situationen var som den var. Har varit sjukskriven så mkt pga illamående och gräl. Och mer lär det ju säkerligen bli....Nu känns det verkligen som jag längtar till knodden tittar ut, vill se hur fin h*n är. En liten blandning av mig och min sambo. Och så vill jag veta hur han kommer bete sig då. kommer han ta sitt ansvar? Eller skita i oss? Det visar sig helt enkelt.