understimulerad småbarnsmamma
jag väljer att vara anonym då jag lämnar ut min sambo en del.
jag har en tös på 1 år. har vart hemma med henne hela året (med ett litet uppehåll då jag jobbade en månad i juni). före hon föddes var jag hemma ett halvår pga jobbig grav.
just nu känner jag mig väldigt understimulerad. hela dagar går åt att springa efter tösa som är ett riktigt litet energiknyte. när det finns lite tid över så försöker jag städa och träna. så min kropp rör sig men mitt sinne tynar sakta men säker bort.
så fort jag sätter mig ner för att läsa, skriva eller vad det nu är så avbryts jag av att hon ramlar och slår sig/har lyckats klättra upp på bordet/pillar bakom datorn/drar katten i svansen/river ut allt garn ur lådan/har hittat en penna någonstans/har hittat en plastpåse/har lyckats komma upp på fönsterbrädan i vardagsrummet/ramlar och slår sig igen osv i all oändlighet. tom detta får jag stå upp och skriva med tösan i famnen.
när vi är på besök så är det samma sak. hon försöker riva ner allt. klättra upp på allt och sätter allt i munnen. så man hinner inte ha allt för djupa diskussioner.
sambon brukar försöka hjälpa till med en del i hushållet när han kommer hem så jag ska få tid för mig själv. men för det mesta slutar det med irritation. om han har vikt in tvätten så vet jag aldrig vad jag hittar vart. tösans tröjor är bland byxorna. mina byxor är på hans hylla. mina t-tröjor hänger där klänningarna brukar hänga osv. det är helt enkelt alltid jag som skött allt och nu vet han tydligen inte hur det ska vara. fast allt har varit så gott som likadant i 3 år. och egentligen är det inte de som är problemet just nu. och om jag nu försöker ta ett bad med en bra bok medan han håller på så står endå tösan och bankar på dörren tills man släpper in henne och hon får komma med i badet.
jag FÖRSTÅR att barn i den här åldern kräver mkt. det i sig gör inte så mkt. MEN det har börjat tära på vårt förhållande. när jag blir så här understimulerad så blir jag väldigt tjurig och grinig (tänk understimulerade hundar som biter sönder möblerna). så nu vill jag veta: HUR GÖR NI ANDRA?!
