Vad "BETYDER" fri uppfostran?

TS, kan tyvärr inte motbevisa dig för jag håller med.

Anledningen till att jag drar parallellen mellan fri och ingen uppfostran kan ni se nedan. Händer titt som tätt i umgängeskretsen, ett exempel:

Barn på besök (vi var också på besök på samma ställe) envisas med att jaga katten och hundarna, dra dem i svansen, öronen, där barnet kommer åt (inte hårt men ändå fel sätt).

Vad gör mamma som applicerar "fri uppfostran" (enligt henne då)? Säger inte ifrån skarpt med ett nej, utan börjar fråga barnet och diskutera med barnet varför hon gör på det viset. Så händer det igen och barnet motiverar med att det är skoj. Då börjar mamma diskutera vari det roliga ligger och gör det hela till någon form av debatt eller vad man nu ska kalla det. Och så är det igång igen och nu slutar det med att hunden ställer sig upp och går rakt över barnet som börjar gallskrika (förvåning, inget allvarligt händer). Då blir mamman skitsur på hunden och kallar den för namn, ouppfostrad och ungen slår till hunden (nätt men ändå).

Då blir jag förbannad och säger ifrån på skarpen att så får man inte göra och visar hur man klappar istället, förklarar att det andra gör ont. Så barnet lär sig och får ett alternativ. Inga onödiga filosofiska diskussioner. Barnet har inte slitit i djuren sedan dess.

Så vad har mamman åstadkommit? För att inte snacka om hur många gånger det diskuteras att man inte slänger saker, inte slår på brorsan, etc.

Tyvärr är det på det här viset jag ser fri uppfostran appliceras, gång efter annan.

Miss Congeniality skrev 2008-03-12 11:40:01 följande:Menar du att du endast skulle titta ungen i ögonen? En 5-åring som slänger mat på golvet? Hon skulle inte ens fått torka upp efter sig??? Otroligt...

Det är nog just sådant här jag anser som ingen uppfostran. Visst blir det lugnare hemma. Inte speciellt mycket till uppfostran, dock.

Miss Congeniality skrev 2008-03-12 14:35:23 följande:Det är klart, låt dem bete sig precis hur de vill, när de vill och var de vill. Det är ju enkelt att ha barn på det viset och sedan hävda att man annars kränker dem och förstör deras självkänsla. Det är riktigt skoj med individer som växer upp och tror att de är universums medelpunkt, alla ska anpassa sig till dem och inga regler gäller eftersom det är ju bara kränkande.

Ingen vuxen jag känner har blivit hanterad (vill inte ens använda ordet uppfostran i det sammanhanget) så som du beskriver när de var barn. Det skulle då betyda att alla de jag känner har mindervärdeskomplex och är pryda, kränkta, rädda individer. Skulle inte tro det.

Känner däremot några barn som föräldrarna hanterar så (uppfostrar inte dem alls) och de ungarna är riktigt odrägliga. Avbryter mitt i samtal, de är viktigast, kan absolut inte vänta 5 minuter, kutar runt ohämmade i affärer utan att bry sig om att de stör någon, skriker som besatta om något inte passar och kan nämna massor med fler exempel.

Ooops, öm tå?
Kom då inte och klaga när barnen blir vuxna och beter sig som egocentriska svin. De har väl fått "fri uppfostran"

För att svara på din fråga:
Jag hade fått henne till att torka upp och så blir det ingen mer mat vid det tillfället. Är det det här barnens spontanitet handlar om så kan jag gott vara utan det och de också. Så kanske man kan ha med dem till civiliserade ställen också. Barn ska lära sig att handlingar får konsekvenser. Jag är övertygad om att många ungdomsligister aldrig lärt sig det, tyvärr.

Nåja, konstigt sätt du hade att uttrycka det du menade på, då, med att dra allt det där med icke spontana, rädda ungar och vad det nu var.

Jag svarade på det där med Anna, resten var bara inte värt att svara på. Det var inte speciellt genomtänkta frågor eftersom alla barn blir självklart kinkiga ibland men något är fel när en 5-åring slänger sin tallrik med mat på, i golvet. En 5-åring vet redan vad man får och inte får göra.

Och nej, jag har inga barn eftersom jag anser inte att jag är villig att lägga ner den tiden de tar just nu. Fast det är klart, det tar väl inte så lång tid med "fri uppfostran" så jag får väl omvärdera det då

Gillar jag barn? (Ännu en sådan märklig fråga: gillar du vuxna? gillar du kvinnliga personer? gillar du asiater?) Ja, vissa och tyvärr, inte vissa andra, vilket jag vet är ganska orättvist, i.o.m. att i säkert 95% av fallen är det föräldrarnas fel att ungarna är fullkomligt olidliga.

Miss Congeniality skrev 2008-03-13 08:04:45 följande:Det är bra att din son är som han är trots att du "skiter i vilket". Men han är inte 5 och slänger inte sin mat på golvet. Så, åter till Anna. (Dessutom är det väl ingen, i alla fall inte jag, som har sagt att du ska stänga in honom på rummet eller dra honom i armen. ???!!!)

Fint, så du låter Anna göra som hon vill, hon behöver inte torka upp efter sig, mamma fixar. Gör det då and have fun! Men hamnar Anna någonstans där någon annan bestämmer så kommer inte de personerna att vara lika glada över att torka upp efter en självisk, bortskämd, olidlig 5-årig Anna. Och sedan om Anna blir utfryst så kan man ju fortsätta värna om lilla Annas känslor och som förälder påstå att alla andra är jobbiga och elaka och sårar lilla Anna.

Miss Congeniality skrev 2008-03-13 09:43:57 följande:Man behöver väl inte "gå till attack", gapa och skrika och annat. Men jag anser definitivt att man ska lära barn att en viss handling får en viss konsekvens. T.ex. att de får torka upp. Självklart får man förklara varför. Men att bara titta på barnet och förklara är ingen konsekvens.

Ja tror att du har rätt, ingen vet riktigt, man ser endast resultatet (lyckat ibland, mindre lyckat vid andra tillfällen) av det föräldrarna påstår är "fri uppfostran". Kanske för att ingen riktigt kan förklara vad det är för något, alla tillämpar det olika, från att låta barn plåga katten till att endast låta barn göra "otillåtna" saker vid vissa tillfällen.

Men det måste ju finnas böcker som är inriktade mot "fri uppfostran" fast då får man ju just den författarens högst subjektiva tolkning av det hela.

Miss Congeniality skrev 2008-03-13 11:29:05 följande:Jag skrev inte "att bara titta på ett barn", jag skrev "titta på barnet och förklara" räcker ej. D.v.s. ingen konsekvens av en handling (aktion - reaktion, är det lättare att förstå?).
Jag har inte sagt "att ständigt utöva makt på barn" så nu lägger jag ner det här för du tolkar ju hej vilt eller missar hälften av det jag skriver.