Asatro

Jag är asatroende, även om jag inte tycker om själva begreppet "asatro" då det myntades under 1800-talet, och förbiser vaner, alver, jättar och alla andra intressanta makter. :)

Tar tillfället i akt och besvarar dessa frågor också:

1. I allmänhet så finns det inga handfasta regler inom hedendomen på samma sätt som religioner med en grundare (kristendom, islam osv). Var och en får ta ställning själv. I allmänhet jag märkt följande tendenser däremot:
Homosexualitet - Få är emot. I vårt samfund hade vi t o m ett queer-nummer av vår tidning något år sen, och har regler emot diskriminering pga sexuell läggning. Vi har också en hbt-talesperson, eftersom många nyfikna undrar vad vi tycker. Själv är jag bisexuell, och har inte haft några problem med det.
Abort - har aldrig hört detta tas upp i några  diskussioner, så jag antar att frågan inte är särskilt kontroversiell. Historiskt sett (i förkristna skandinavien) så hade man rätt till "abort" även efter barnets födsel. Man markerar  att ett barn tillhör familjen genom knäsättning.
Droger - vissa har varit nyfikna på möjligheten att använda droger i samband med sejd, men man ser det också som viktigt att följa lagen och leva ett hederligt liv. Så i allmänhet, inga droger (förutom alkohol). Min personliga inställning är väldigt anti-droger.
Sex före äktenskapet - Inget problem.

2. De flesta i mitt samfund vill att kristendomen ska backa lite, så att vi blir mer fria att exempelvis vara lediga på våra egna högtider. Skolor skulle inte längre fira skolavslutningar i kyrkan. Polyteism skulle respekteras som ett seriöst religiöst alternativ. I övrigt finns väl inga stora världsomvälvande saker.

3. Vi verkar i en svensk, demokratisk och mångkulturell miljö. Den forna seden har ju kvar sina spår i den generella svenska kulturen också, så som midsommar, julbock, tomte, veckodagarna, mytologi osv. Så det uppstår i regel inte några jättestora kulturkrockar precis. Däremot har vårt samfund varit tvunget att organiseras på ett sätt som är begripligt för myndigheter och icke-insatta. Stora delar av organisationen drivs som en ideel förening enligt vanliga svenska stadgar. Eftersom många som inte är insatta, men intresserade, har velat ha "präster" att hålla bröllop osv, så har vi börjat utbilda gydjar och godar.
Vi har också regler mot offrandet av djur i samband med våra officiella blot, vilket nog är en påverkan av det moderna samhället (där få vet hur man korrekt slaktar).

4. Kvinnor och män är lika mycket värda. Gudinnorna är minst lika mäktiga som gudarna.

Ja, jag bör väl säga att jag medlem i samfundet Forn Sed, som förr kallades Sveriges Asatrosamfund. Det är Sveriges största nyhedniska organisation, och vi arrangerar officiella blot där även icke-medlemmar får vara med. I april blir det vårblot i Uppsala, en av mina favorithögtider på året.

Många firar eget vårdagsjämningblot, eller ett vårblot i samband med valborg. Men samfundets officiella blot har, lustigt nog, lagts till påskdagen. Den enda anledningen är för att folk ska vara lediga och ha lätt att komma till Uppsala. Så i år blir det 8 april. "teologiskt" ganska mycket strunt, men det är en pragmatisk lösning. ;)

Till detta blot får alla som är intresserade komma. I Göteborg har det också hållts officiella blot för allmänheten. De flesta blot arrangeras lokalt, för medlemmar (och kanske medlemmarnas vänner). Ett vanligt lokalt blot kanske samlar 5-20 personer, men Uppsalablotet brukar det komma ungefär 100 personer på.

Det beror på vad du menar med "verkligen tror". Det är väl mig veterligen ingen som är bokstavstroende och tror att jorden består av en död jättes ruttnande kött, att solen är jättens ena öga som dras av en gyllene häst, eller att de första människorna skapades av två träd som gudarna hittade.

Däremot är mytologin betydelsefull, och många tror att det finns flera världar, att gudarna existerar och har samma personligheter som i myterna. Mycket av myterna utspelar sig inte heller i vår värld, vilket gör att "faktan" därifrån inte riktigt är applicerbar på jorden.

Vad jag avskyr frågan "men tror du VERKLIGEN på det där" som ofta kommer från ateister. Den frågan får sällan monoteister, utan de flesta antar att en kristen kan tro på gud och jesus utan att vara en bibelkramande kreationist.

Ja, det ena är tydligt motbevisat. Tro kan man väl få göra på lite vad man vill, så länge man inte serverar det som sanning och är villig att revidera vid bevis på motsatsen.

Det här med "flera världar" är ju dessutom en ganska vag föreställning och kan innebära flera olika saker. Vi kan prata om fysiska platser (planeter?), någon form av parallella världar á la science fiction, eller inre världar (exempelvis motsatsen mellan "vakna världen" och "drömvärlden"). De flesta har nog inte ens tänkt särskilt långt på själva detaljerna, utan går på någon sorts magkänsla.

Det är väl snarare det senare, om jag inte ska vara extremt dryg och ta upp småsaker (som att Mälaren ändå existerar, även om den knappast plogades av en gudinna med jättetjurar ;)).

Sanningshalten spelar faktiskt inte så stor roll för mig. Jag vet inte, jag tror. Jag uttövar en religion för att den får mig att må bra. I forn sed (asatro) så är det viktigare vad man gör än vad man tror. Därför är det för mig inte viktigt att bevisa gudarnas eventuella existens, det viktiga är att blot, högtider osv fyller en funktion i mitt liv.

Det kommunistiska manifestet är väl också "påhittat" (författat och inte typ fallit ner från himlen), men den är fortfarande viktig. :)

Personligen så tror jag ju på gudar, gudinnor och andra makter. Det om något borde väl ändå kallas religion? Men i den här religionen är ju ändå seden viktigare. Att blota till gudar och gudinnor, mytskådespel, sejd och högtider, det borde ju också inte vara särskilt svårt att kalla för religion.

I allmänhet brukar det vara svårt att definiera religion, men här tycker jag inte riktigt det ens är svårt.

Har vi inte pratat om det här tidigare? (då vi kom fram till att: något som en gud kanske kan både existera och inte existera samtidigt)

Jag tror på dem på något sätt, på vilket sätt varierar från dag till dag. Men viktigare än ifall jag tror att de finns i en annan värld eller i mitt huvud eller i denna värld... är att jag blotar regelbundet, är tacksam för deras gåvor och berättar deras historier.

Ja, jag kommer definitivt. Om du dessutom redan bor i Uppsala, lär det inte vara svårt att ta sig ut till högarna. Man tvingas inte att vara med, varje år brukar det vara några nyfikna åskådare i närheten.

Mitt eget irritationsobjekt är när folk är med på blotet, men tror att det hela är ett skådespel, inte en seriös livsåskådning. Har hänt några gånger, och så har man behövt berätta i efterhand att jo, det finns faktiskt folk som sysslar med det här till vardags. Om man nu vill se det som ett skådespel, kanske man kan låta bli att själv delta och bara se på när det för en gångs skull finns möjlighet till det. Tror inte det är så många som går på en katolsk mässa för att det är ett "roligt skådespel, lite historia sådär... det är väl knappast någon som tror på att Jesus sitter där uppe?".

Enligt din definition är jag väl religiös vissa dagar, och vissa dagar inte. Men det är inget jag lägger ner någon stor tankemöda på.
Som sagt, jag föredrar att prata om uttövandet av sed hellre än om att tro på religion.

Jag kan förresten tipsa om att även påsken har vissa rester av gammalt hedniskt bruk (för inte trodde väl någon att kaniner och kycklingar har med Jesus att göra?) ;)

Men ja, jag uttövar religion helt enkelt för att det passar mitt liv. Jag menar inte att man "ska" göra någonting överhuvudtaget. Vill man slippa fira jul, så ska man få slippa. Däremot har ju alla rätten att fira vad de vill. Jag kan fira Lupercalia utan att vara romare, och Halloween utan att vara varken kelt eller amerikan. :)

Ingen särskild klädkod, men jag rekommenderar att man klär sig enligt vädret med bekväma skor. Blotet är utomhus och kan ta ett tag, och vissa år har det varit väldigt kallt...

Om du vill delta i blotet, så kan man ta med sig något eget att offra, även om detta inte är något måste. Det kommer även att finnas gemensamt offer, så att de som inte har tagit med sig något eget ändå har något att göra.

Eftersom blotet är så pass öppet för allmänhet brukar det finnas information på plats, åtminstone en liten introduktion, så att folk som inte är vana kan hänga på.

Nu är det kanske inte världens bästa källa, men kolla in artikeln om Eostre på wikipedia: en.wikipedia.org/wiki/%C4%92ostreHaha, ska ske! 

Under ett vårblot brukar man fira solen, att jorden tinar och det groende livet. Populära blotgåvor är frön, blommor, ägg. I alla blot är det vanligt att offra drycker, så som mjöd och öl. Finns väl inget som säger att grillbiff inte skulle funka, men det kanske inte är så praktiskt att ta med? Det är förstås upp till var och en, och det finns inget måste att ta med något heller.

Jag kan säga att Balder är omdiskuterad, speciellt som att det finns två olika versioner av hans död bevarade inom litteraturen. Det finns ju diskussioner i om hur mycket av den isländska versionen (den kändare, där han blir skjuten av sin blinda bror) är inspirerad av kristendomen. Var och en är fri att bilda sin egen uppfattning.

Det är nog väldigt få som tillber Balder aktivt, eftersom han är "död".

Ja, bilden av att Balder stiger upp från de döda och bringar en ljus framtid känns inspirerad av kristendomen. Men samtidigt är det ju svårt att veta säkert. Personligen är jag inte så intresserad av frågan, Balders personlighet tilltalar mig inte, och myten (speciellt som det finns två helt olika versioner) är så pass svårtolkad att den blir svår att sätta in i ett meningsfullt sammanhang, annat än som en historia om blodshämnd.

Ja, då får du informera mig. Jag har ingen vidare koll på samisk mytologi eller sed. :P