Kan jag förvänta mig extra ekonomisk stöd från min sambo efter separation?

Tack för alla svar!
Vi flyttade i huset tillsammans - så det faller under sambolagen dvs att jag kunde kräva bodelningen i fall vi separerar nu. Vi visste inte om detta, och nu, när han blev medveten om detta, vill han ju så snabbt så möjligt utesluta detta. Han är rädd att han måste skänka mig pengar! Jag kan förstå det, men om vi nu prata om "vad händer när vi separerar" då vill jag också gärna veta lite hur det ser ut för mig, innan jag skriver på nåt.
Jag gör mycket för huset, tar hand om renoveringar, tar hand om trädgården, alla "praktiska saker" etc - så jag antar att jag ger en bidrag till en ev. prisökning.
Skulle det vara en lösning att jag får en del av vinsten - när han bestämmer sig att sälja huset? Alternativt, när han vill separation, att man kollar husets värde och jag får en visst procent utbetalt?

Just nu tjänar jag inte så lite pengar (men man vet ju aldrig hur framtiden ser ut). Han tjänar rätt mycket, är VD. Kan jag förvänta att han deltar i barnens kostnader mer än med 1200 SEK, eftersom han har mycket bättre ekonomisk situation? Eller är det helt frivillig att betala mer? Har nån av er avtalat med sin sambo högre barnunderhåll i separationsfall?

Jag tänker bara, "worst case", om vi separar, då säljer han huset, får vinst, har fortfarande jätte bra inkomst och jag får se hur jag finansera en ny bostad för mig och de två barn.(Vi bestämde att barnen ska bo hos mig, så länge dom själv inte vill ha det annat).

Jag vill inte klaga,(och inte leva "på andra" heller), jag undrar bara hur man gör när man har so olika inkomster - det känns ju inte fair att kvinnan måste ta över mer kostnader pga de gemensamma barn, när man separerar och barnen ska bo hos henne.(...och sambon har jätte bra inkomst)

Mamsis, vi delar matkostnader 50/50, han inser inte varför han skulle betala mer eftersom jag har ju också inkomst (och skulle också äta utan honom .
Han tyckte också att det är orättvis att jag får barnbidragen - så nu delar vi inte längre barnens kostnader (för kläder, presenter, leksaker...) och jag använder barnbidraget för detta.

Stor tack Anonym (*), jag ska kolla detta med "standardtillägg", om det känns bra, då måste jag inte diskutera ett avtal med honom.

Susannemalmö - jag kan tänka mig att han skulle säga, min bidrag (ta hand om huset) bodde vara självklart eftersom jag "får bo" i så ett fint hus. Min bidrag är alltså en del av "hyran".

Än så länge betalar jag en summa, ospecificerat. Men planen är att klarlägga detta, och det vill jag också. Jag skulle delta i drivskostnader (värme, el, försäkring, sopor...) eftersom detta skulle jag betalar även om jag bodde själv.

Men då är inget kvar när vi går isär...

Till Anonym (*)

Du skrev:
M"an behöver reglera hur mycket som man ska betala per månad på boendet och om det i så fall gör så att man blir delägare (med tex 1% per månad)."

Hur menar du detta att bli delägare med 1% per månad? Hur kan det praktisk se ut?

Han har inga speciella krav ang. barnkläder men han säger ibland att barnen behöver väl en ny jacka eller nåt, så att dom ser finare ut. Men normalt bryr han sig inte så mycket, han är mer upptagen med sitt eget liv.

Jag måste prata med en jurist, hur man kan stegvis bli ägare, som du föreslår.
Han erbjöd mig att jag kunde ta över hälften av lånekostnader och bli på det sätt delägare med 20%. Men då måste jag officiellt ta över ett lån på 1 mio. Jag har redan ett lån för ett fritidshus och är orolig att det bli för mycket. Fördelen av detta modell är att jag har, från "imorgon", ett rätt att bo i huset och delta i husets "utveckling" på ett femte del. Om jag stegvis bygger upp ägandedel då är det så obetydlig lite de första åren, då bor jag fortfarande i "hans hus" som gäst.

Tack för dina tanker - jag behöver nån som "bollar" tanker med mig, påskrivning av kontraktet ska ske i slutet av veckan och jag vet fortfarande inte mina "krav".

Susannemalmö - du läsde rätt. Grejen är, han hade aldrig föräldrarledig, han lämna/hämta barnen nästan aldrig, jag tar hand om allt angående barnen, ... och allt detta för att det var mitt önskemål att få barn. Han gick med på det.
Alltså, det var mitt bestämmelse att få barn och därmed förlora pengar. Men, jag måste inte betala hyran när jag var mammaledig och fick bara betala en del när jag jobbade deltid.

Det är jätte svårt att sätta sig ner och disskutera värderingar. Vi kommer ganska snabbt till en punkt där vi disskutera vem tar över mest, och det blir inte bra. Vi har helt olika perspektiver om vem som gör mer eller mindre i vart förhållande.
Jag tror att det blir omöjligt att komma överens med honom i fall av separation. Därför vill jag gärna göra det klart nu.

Skogstomte - hur värdera man mitt arbete på huset, och att han kunde jobba längre för att tjäna pengar/göra karrier.
(Förresten, han skulle alltid säga att det var inte hans önskemål att få barn, det var mitt val, varför skulle han då gå ner i arbetstid...)

Det känns så hemsk krånglig att värdesätta immateriella tjänster, man kan ha så lätt olika uppfattningar ("men så mycket är det inte, men detta skulle du också ha gjord i hyreslägenhet "osv...)

Ju mer jag tänker på allt som kunde spela en roll i den stora bilden, ju mer känner jag mig inkompetent att lösa detta och komma på ett förslag som känner rättvis, för honom och för mig.

"Det ni avtalar om barnen idag är inte giltigt när ni väl separerar om några år så det hjälper inte att ta in det i avtalet"
vad menar du med detta, varför skulle det inte vara giltigt?

Om vi nu skulle avtala en fast underhållssumma (oberoende vad Försäkringskassan räknar), gäller detta inte sen?

Sommarstugan, bilar, (vara egna) aktier berörs inte, de faller inte under sambolagen, då behållar varje person sitt eget.

jag kan tilllägga,
vi var idag hos en jurist.
Var "plan" var att om vi separerar då jag skulle få 20% av vinsten när huset säljes. Jag skulle också få en liten del av vart fritidshus som kompensation.

Juristen var förvånad och tyckte att det är väldigt negativt för mig, eftersom det blir 0 SEK om huset säljes utan vinst, eller så lite pengar att man kommer ingenstans. Hon tyckte att även om jag inte betalde nåt för huset skulle jag har rätt till en del när det säljes, för att kunna finansera en bostad till mig och barnen. (även om det är på "pappans bekostnad").

Hon vägrade faktisk att förbereda en sånt dålig överenskommelse till oss.
Hon hade uppfattningen att det är en skilnad om man är sambo med gemensamma barn eller om jag och barnen bor som "hyresgäst" i hans hus. Om man är sambo då tyckte hon väl att den som har mer ska också ge en del ....

Flera som svarade i den här tråden delar väl inte denna uppfattningen.

Anonym, men man kan väl bli deltagande i vinsten av huset utan att vara officiell delägare, eller?

Tack för tipset. Sambolagen har blivit aktuellt när vi flyttade i ett nyköpt hus, och då MÅSTE man prata om sånt, innan dess fanns ingen anledning, då bodde vi i hyresrätt.

Tycker du att man ska försäkra sig när man träffa en partner..."hur skulle vi göra i fall vi kanske...: flyttar ihop nån gång, får barn nån gång, separerar nån gång..."?
När är rätt tidpunkt att prata om separation? När man bygga upp nånting och det blir juridisk på ett visst sätt bindande till ett lag.

Du har rätt, det känns inte bra att prata om separation, och det kommer många negativa känslor, men det är lätt att säga vad man borde ha avtalat om man tittar tillbaka. Jag tycker det är helt orealistisk, jag tror inte att folk pratar om separation innan man får barn, som du skriver... och negativa känslor blir det alltid.