Patellaupphakning - någon?

Men då har jag faktiskt en annan fråga till dig. Om nu hästen är så dålig så den inte kan gå, inte får vara ute och dessutom måste genomgå en operation. Tycker du det är värt hästens lidande? Varför inte helt enkelt bara ta bort den så den slipper lida mer???

Dessutom kan jag inte låta bli att bli lite ledsen på din aggresiva ton när jag bara skrev vad rekommendationerna är. Personligen hade jag tagit bort en häst som hade så svår upphakning att det inte gick att haka loss. Du skriver på din sida att du är mot djurplågeri.

Men hon har haft ute veterinären som sa att det nog gick att operera. Hon vill väl vänta tills idag då en annan veterinär skulle komma och ge sin syn också. Jag hade också väntat och bett att få 2 veterinärers syner innan jag övervägde att avliva...

Patellaupphakning har jag både erfarat själv och läst en hel del om. Det som jag upplevt givit mest pos. resultat är att ge hästen en kur med b-vitamin.

Känner till många hästar (bla min egen) som inte fått ett enda återfall efter en sån kur. Helt vanlig dos med b-vitamin i fodret, så som man gör varje vår och höst i vanliga fall.

Sen är det så att en häst ska undersökas av en rygg, skelett och muskelkunnig person minst vartannat år. Efter en sån här sak sak du verkligen låta någon kolla igenom din häst regelbundet (vart eller vartannat år). Dvs inte en veterinär - de har ingen sådan kunskap - utan en legitimerad och rekomenderad ryggveterinär/kiropraktor eller liknande.

Operation är inte speciellt vanligt tror jag, och dessutom ingen garanterad återställning.

Jo, det är vanligt att operera patellaupphakningar och har de inte jättestora problem blir de oftast bra. Jag är bara lite kluven just till detta fallet för det låter inte som en vanlig upphakning. Snarare som en patellaluxation. Alltså att hela knäskålen har hoppat ur led. Behandling av detta på häst är inget jag vet så mycket om men antar att det är värre än en vanlig upphakning. Har själv lättluxerade knäskålar och.....det gör JÄVLIGT ont!

Haha TS testa och ge lite B-vitamin så blir nog hästen bra
Nä, antar att du som skrev det måste menat att man kan ge det efter operationen i förebyggande syfte...

Kaxxen: Onödigt av dig att dumförklara råd som andra givit TS, när du själv inte ens har erfarenhet av metoden. Detta rekomenderas oftast före op och fungerar i väldigt många fall, vilket innebär att man slipper onödigt lidande så som op. Men såklart finns det fall där op är nödvändigt och andra där inte ens det hjälper.

Kaxxen: B-vitamin ges i behandlingssyfte, inte förebyggande och helt utan OP.

Kaxxen och TS!

Detta är allt jag har kvar sen den tiden då min häst fick problem med patellaupphakning:

"Vad man brukar rekommendera i sådan situationer är B-vitamin under 14 dagar. Med stor sannolikhet har hästen brist på viss muskulatur, och detta kan rättas till med tiden när styrkan kommer i aktern och bakbenen.

Prova med detta, och skulle det inte hjälpa eller hästen rent av blir sämre, bör man nog konsultera en vetrinär. Ibland kan dom skriva ut lite starkare saker än vad vi kan få tag på utan recept, annar är det Beviflex på apoteket och ca ½-1 dl per dag som skall ges.

Man kan med fördel upprepa behandlingen efter ett uppehåll på 14 dagar, och ge samma kur i 14 dagar till. Relativt billigt sätt, som ofta brukar ge resultat."

Uppdatering av fallet.

Först och främst, Angels, jag är ledsen för att det lät så aggressivt men jag tycker inte det är smart att ge allmäna råd utan att verkligen ha läst vad det handlar om. Nog om det.

Avlivning: jag tar inte bort ett djur för en skada, som hon dessutom fått smärtlindring för, när det finns en stor chans att hon blir bra igen. Varför skulle jag? För att det kanske tar låååång tid innan hon blir helt bra? För att man inte kan rida under en lång tid? Jag har fått avliva fler än ett djur tidigare men då när vi provat allt, när det var kroniskt/ohjälpligt (tumör) eller när vi märkt att djuret till slut tappat livslustan. Så länge livslusten finns där avlivar man inte i första taget. Inte jag i alla fall.

Har haft min veterinär ute idag, han sade redan i telefon tidigt imorse att han inte opererar på plats. Han rekommenderade Stenestads hästklinik. Lunds djursjukhus verkar inte ha hästavdelning? (Hmmm...vet inte varför den andre veterinären trodde det). Medan jag väntade på honom, lirkade jag med henne fram och tillbaka, fram och tillbaka i snigelfart i 1.5 timme nästan. Så lyckades jag få låsningen att släppa men hon gick fortfarande inte normalt.

När veterinären kom kände han på knäet och sade att nu är det inte rekommenderat att opereras. Tydligen gick det mer inåt igår och då skär man av en sena för att fixa det. Men idag går det mer utåt och hon har fått en svullnad på leden, troligtvis av ansträngningen, så det är visst inte lika "enkelt" att fixa det kirurgiskt. Han sade att det var patellaluxation. Hon fick en B-vitaminspruta och en kortisonspruta. Nu får jag ge henne B-vitaminspruta i 10 dagar (precis som du så väl trodde Tintilar) och Metacam. Boxvila i 3 dagar (jag få ta ut henne max 2 gånger om dagen och gå runt på plätten utanför stallet en kort tid), "sjukhage" (5*5 m) sedan i ca 10 dagar. Sedan ska han kontrollera igen och se vad mer som behövs, om det behövs. (Operation eller något annat, vet inte än, beror på utvecklingen).

Och nu tror jag att vår veterinär har kommit på den utlösande orsaken. När vi köpte henne för nästan 3 år sedan (hon var 4 år då, dvs ung) hade hon "katastrofal" benställning pga av felverkning och ibland kanske ingen verkning alls. Vi har, i samarbete med hovslagare och veterinär successivt korrigerat benställningen under 3 år för att undvika belastning på rygg och leder. Vi är inte helt nöjda än men det tar ju tid.

Nu visar det sig att hon nog, trots allt, var för gammal, hade väl gått så sedan hon *föddes*, så hennes kropp hade anpassat sig alldeles för mycket till den benställningen. Så nu får vi låta bli att korrigera och få hovslagaren till att närma sig det "gamla" sättet. Inte helt dock men närmare. DET kommer att ta tid. Så där står vi nu.

Tack för tipsen och idéerna tjejer, jag förstår att ingen egentligen menar något illa. Man har väl bara olika inställningar till saker och ting. Jag har i alla fall totalt omvärderat min inställning till patellaupphakning. Tydligen kan det även bero på att hästen lider av patellaluxation. Fick för mig att upphakningen var någon "mindre behaglig" åkomma som kunde hända när hästar växer och att det försvinner igen med rätt träning eller operation (läste om flera fall inatt där folk skriver att deras häst blev helt ok efter op.). För mycket träning kan också orsaka patellaupphakning har jag fått reda på.

Absolut värt att undersöka närmare. Får höra mig för om referenser på någon bra.

Ja, jag trodde det var patellaluxation som jag skrev ovan. Lät för avancerat för upphakning. Man brukar rekomendera röntgen för att se så det inte finns avslagna fragment när patella luxerat. Det är det enda jag vet om detta. Sedan får du nog räkna med att det KAN hända igen...ialla fall gör det ofta det på människor.

Just nu är det riskfyllt att transportera henne någon längre sträcka. Jag har inte hört om röntgenbehov men det låter vettigt i mina öron. Får nog boka tid när hon vill stå normalt, just nu händer det att hon korsar bakbenen och tappar därmed balansen. Hon återfår den ganska lätt på marken men det är nog mycket svårare i en transport som rör sig, hur försiktigt man än svänger.

Hur fixar man sådant på människor, vet du något om det?

En luxation kan hända av olika saker. Det händer oftast om man inte är riktigt musklad kring knäskålen. Knäskålen ligger också i en skena och kanterna kan vara förstörda och då kan man operera detta på människor. En del föds också med en för flat knäskål och då finns det inget som tar emot och därför luxerar den lättare. På människor luxerar den ofta vid vridvåld...då benet liksom viker sig. Dock är det vanligaste att man får leva med lättluxerade knäskålar. Man försöker träna upp musklerna så att de stabiliserar så mycket det går.

På människor undersöker man alltid med röntgen så att det inte slagits av fragment från knäskål eller lårben vid en stor luxation. Dock är det ju svårt för dig att ta henne till djursjukhus nu. Vad gav veterinären för råd? SKa du bara gå och vänta på att det blir bättre? Hon kan ju skada sig mer under tiden. Jag vet hur ont hon måste ha av erfarenhet...

Hur har det gått med ditt sto TS?

Hej Kaxxen, verkar lite bättre, tack, hon lyfter i alla fall benet när man går långsamt med henne. Men hon är busig (har alltid varit), så hon vill så gärna hoppa och springa, vilket hon inte får just nu. Det är bl.a. därför också som jag vill ha henne under övervakning när hon är ute. När hon försöker gå snabbare så släpar hon gärna benet istället för att lyfta.

Har fortfarande boxvila men igår flyttade vi henne till en box med bättre placerat fönster, så hon ser hagen och honom. Det är mycket lugnare så. Sedan verkar det faktiskt som att hon låg ner i natt eller rullat sig i alla fall för hon hade halm på sig imorse. Det har hon inte gjort sedan skadan. Hovis kommer nu i veckan så han får verka henne på det "gamla" sättet med mer bakåtlutad vinkel än vad hon egentligen skulle haft. Och så ger jag ju henne B-vit injektioner, 10ml per dag. (och Metacam). Svullnaden vi knäet är kvar men den får ju ha åtminstone ett par dagar till på sig för att märka skillnad.

Så, förhoppningsvis går det sakta framåt. Har kommit överens med vet att ringa honom i slutet på veckan för lägesrapport.