Hädanefter blir det en dask i stjärten!

Såklart att hon ljög, det är säkert inte första gången pappan varit våldsam, hon är väl rädd gissar jag.
Du ska inte bara påpeka det, du ska anmäla misshandeln för det är precis vad det är, samt hot om fortsatt misshandel.
All typ av slag på ett barns kropp är misshandel, detta tangerar även sexuellt sadistiska inslag.

Skulle du acceptera att din sambo smekte sin 7-åriga dotter över stjärten. Nej jag tror inte det, då skulle det vara sexuellt övergrepp på barn. Vad tycker du då att det är att slå på precis samma område?

Jag är hemskt emot ordet "dask" som används så förmildrande när det handlar om barn som blir slagna.
Det "småputtenuttiga" dask används aldrig när vuxna blir slagna, då heter det slag med öppen handflata, vilket är precis vad det är.

Det handlar inte om vad pappan tände på, det handlar om att det är en känslig zon för barnet. Stjärten hör till sexualiteten och den utsattes i detta fallet för ett övergrepp, ett smärtsamt sådant.

Tyvärr har du fel. Stjärten är en sexuell kroppsdel även för barn, det för ju med sig sina kroppsupplevelser upp i vuxenlivet, konstigt vore väl annars???

Vi har väldigt många vuxna i vårt samhälle idag som har problem med sin sexualitet just på grund av de övergrepp i form av barnaga som skedde på deras stjärtar när de var små barn. Speciellt när det gäller kvinnor så har jag erfarenhet av detta, men det är enligt mina kollegor likställda problem för män i den åldersgruppen.

Hur tror du sexuella kroppsdelar uppstår, från ingenstans helt plötsligt?
Nej du, de börjar i barndomen, vare sig du vill tro det eller ej så började det där även för dig.

För att återknyta till TS så är det verkligen inte ok att bruka våld mot ett barn eller ens hota om våld.

Vad är skillnaden?
Ett slag med öppen handflata är ett slag med öppen handflata.
Eller var det inte ett slag med öppen handflata?
Hur skulle du beskriva det om samma sak skedde mot en vuxen?

För barnets skull så skall inte detta felsteg av pappan normaliseras. Ingen förtjänar någonsin att bli slagen för att de gjort ett fel.
Inte ens barn.

Jag skulle inte kunna skydda en vuxen i ett sånt sammanhang.
Krävs det något sådant för att jag ska kunna bevara ett förhållande så tror jag inte att det förhållandet är värt namnet.

Jag tror att jag i ett första steg skulle peppa mannen att själv tala om det med sitt barn och be om ursäkt. Barnet ska inte behöva täcka för sin pappa som brast i vuxenansvar, barnet har rätt att prata med sin mamma om det inträffade.

Klarar inte pappan att erkänna och stå för sitt misstag så skulle jag mer måna om dottern än om vuxna karln eller ett förhållande som ändå skulle bli disharmoniskt av överreagerande aggressioner. Vem vet vem som utsätts för "dasken" nästa gång?
För mig är det varningstriangel här.

Intressant, skulle det vara ok att dagispersonalen "daskade" barnen för att det inte tyckte att det "gör särskilt ont"?
Eller att chefen på jobbet gjorde det av samma skäl för att personalen inte uppförde sig?

Nä stryk förvillelserna med "dask", fysisk bestraffning med öppen handflata är inte ok oavsett kraften i slaget. Det är förödmjukelsen och rädslan för den som blir utsatt som är den avgörande betydelsen. Resten är bara bortförklaringar av gärningsmannen.

Jag håller helt med dig.
Jag beklagar även verkligen det du blev utsatt för som barn, det är fruktansvärt och aldrig ursäktligt.

Anonym (29år) skrev 2008-04-22 20:24:15 följande:

Du har helt rätt, så arg får man inte bli, inte på ett barn och inte på en vuxen, inte på någon människa.

Nja att våga agera betyder inte att tappa fattningen, du får nog växa upp lite i resonemanget. Förnedring är inte den gyllene lösningen.