En Tråd För Oss Maskrosbarn!

Jag växte upp med två alkoholiserade föräldrar.
Pappa märktes det aldrig på, förutom att han alltid drack öl. (Får fortfarande obehagskänslor när en burk öppnas av nån anledning - jag visste ju inte att pappa var alkoholist...)
Bad man att få skjuts nånstans klockan 11 på förmiddagen kunde han inte det - han hade ju drukit öl.

Min mamma märktes det mer och mer på ju mer åren gick.
Man såg på henne när det inte var nån idé att prata med henne - ögonen hängde och var simmiga och underkäken sköts fram...

Mamma gjorde så mycket saker som en mamma aldrig ska göra, inga "farliga" saker eller dumma, men saker som förstör ett barns oskyldiga tillit...

Jag är hel, men har vissa små bestående men efter min uppväxt. Tycker exempelvis inte om när min man öppnar en öl själv på lördagkvällen.
Ser med extrem irritation på alkisarna som sitter på torget varenda morgon när man går till dagis - jag förstår inte hur i helvete man kan göra så med sig själv! Det är en sjukdom , blablabla, men jag blir så arg!! Fula, idiotiska, egoistiska fyllon!

... det var lite från mig... tack.

Måste skriva mer...

Det är så många saker som är "normala" som jag har gått miste om...
Jag kunde bara drömma om att gå ut och shoppa med min mamma... hon var folkskygg och ville inte gå utanför dörren - men alla mina kompisar hade ibland mamma-dotter-dagar - åååh vad jag avundades dem...!

Vi åt aldrig middag tillsammans, jag fick laga min egen middag från tidiga tonåren, även tvätta min egen tvätt av nån anledning.

Jag vågade nästan aldrig ta hem kompisar, för tänk om mamma skulle skämma ut sig/mig... Det var alltid ostädat och smutsigt hemma hos oss, bara det är ju pinsamt när man är ung...

På grillkvällarna på landet, när alla grannarna tog med en korg och satt och mös vid grillen, kom jag ALLTID ner själv, med ett paket korv och några bröd, samt senap och ketshup. Vad det hade vetytt mycket, om mina föräldrar var med NÅN gång. Jag satt ALLTID vid min kompis familj och kände mig såååå annorlunda...

Det är så mycket normalt familjeliv jag har gått miste om och jag är så ledsen över det... Småsaker, men saker som är viktiga när man är liten...