Vad tror ni?

Oj, jag har ingen aning. Men det måste ju gå att få hjälp. Om killen ska "gå med på" att träffa BUP eller liknande ska inte vara hans val. Vet inte vilka medel man kan använda som påtryckning bara, men det borde de få hälp med. Att slå någon är ju faktiskt misshandel - ett brott. Det måste gå att tvinga honom på något sätt.

Kanske kan ett ultimatum funka:
Jag känner till ett fall med en väldigt stökig kille. Han fick som ultimatum att gå med på att gå till kuratorn regelbundet eller bli avstängd från skolan. Han valde kuratorn och det blev mycket bättre (om än inte helt bra).

Ingen som känner igen detta, kan han ha nån bokstavsdiagnos el vad det heter?

Visst låter det som han kan ha ADHD eller liknande, men det måste utredas. BUP är duktiga på sånt, och det är verkligen inte pojkens val att komma dit eller inte, han är fortfarande ett barn och har ingen bestämmanderätt om detta, då andra människor blir lidande av hans aggresioner och utspel.

ADHD och andra bokstavsdiagnoser går att medicinera så att de blir lugnare och kan koncentrera sig bättre, de får tid att ta ett steg tillbaka och inte reagera på sekunden.

Hoppas att allt går bra för er.

Tycker också det låter som ADHD eller kanske DAMP, när jag var liten fanns en kille på skolan som var sån och han hade DAMP.

Tycket också att det ser ut som att han kanske har ADHD. Har han inte gjort det så skall han gå igenom en neuropsykiatrisk undersökning för se om han har just ADHD.

Om dom kommer fram till att han ADHD kan han få bra hjälp. På sidan "Autismforum" står bl a detta:

"Stöd
Det är viktigt att barn och ungdomar med ADHD möts med rimliga förväntningar. Föräldrar och andra viktiga personer behöver få kunskap om hur man kan möta barnet för att minska de många konfliktsituationer som så lätt uppstår. En viktig del av hjälpen till barn och ungdomar med ADHD är en skolsituation som är anpassad till deras behov. De behöver mer vuxenkontakt än andra, en strukturerad pedagogik och en välplanerad skoldag."

www.autismforum.se/gn/opencms/web/AF/Vad_ar_autism/andra_diagnoser/adhd/

Det låter som någon form av ADHD med starka inslag av empati-störning.
Nu är han 13 och ni kan få mycket hjälp av skolan, BUP och faktiskt socialens pedagoger. Bla finns det något som heter ART- en slags aggressionsträning, som hjälper många. Har själv en flicka på 18 med ADHD och hon har haft stor hjälp av ART. Tyvärr har hon helt andra problem, men vi tog emot all hjälp vi kunde få. Tyvärr kom hjälpen lite försent, så hon fick flytta till ett tonårsboende när hon var 16.
Jag hoppas att ni skall få den hjälp ni behöver!!!Ge inte upp-lycka till!!!!

Jora, en VISS rätt att bestämma har han faktiskt. Han kan lika gärna sitta hos BUP och inte säga ett knyst, vilket kommer resultera i att dom lägger ner fallet när dom inte har nåt att jobba med. När man går hos BUP så gäller allt helt på patientens villkor (har gått där själv så jag vet).

MEN dom kan ta med honom dit och ha ett möte med en psykolog där. Säg åt dom att börja med att ringa BUP och beställ ett möta. Jag vet inte om det är så smart att berätta för sonen vart dom ska förrän dom väl är där...
Då kanske han inte ens sätter sig i bilen. Men samtididgt så lär han få ett raseriutbrott så det bara sjunger om det och vägra gå in i huset om dom berättar det för honom när dom väl är där..*hmm*.
Säg åt dom att rådfråga BUP om dom ska förvarna honom om mötet eller inte!

Vad tror ni om Asperger?

inte en aning, men en diagnos eller hjälp måste pojken få i allafall, fort! :/
M med A L H skrev 2008-05-13 19:47:50 följande:

När jag läser vad TS skriver undrar jag vart FÖRÄLDRARNA varit? Låter som en pojke som inte fått sina grundläggande behov uppfyllda. Låter som föräldrarna varit/är i stort behov av hjälp och stöttning i sin föräldraroll. Låter som ett jobbigt liv.
Låter som om pappan vill köpa sig fri från skuldkänslor genom att sätta en diagnos på pojken= det är honom det är fel på. Sorgligt. Känner igen så mycket ifrån mitt arbete, har sett det förut. Ta tag i problemen NU, det blir större och svårare ju äldre han blir.
Ta med honom i det du/ni gör. Ut med datorn en tid. Skapa rutiner, "tvinga" honom till att utföra sysslor varje dag, laga maten tillsammans med er etc. Utevistelse regelbundet. Hitta på lite skojiga saker också som att gå på bio, badhuset. Ring upp föräldrar till några killar i hans klass som han gillar mest och bjud grabbarna på pizza/videokväll hemma hos er. Ring ev lärarn först och fråga vilka han är mest med ifall han inte vill säga några namn. Förmodligen kommer han att hata er i början och säga att ni har förstört hans liv, men om ni bara är ihärdiga och talar om för honom att ni gör såhär för att ni älskar honom och att hela familjen behöver få lite nya rutiner. Krama honom varje dag och prata en stund med bara honom eller bara sitt tyst. Visa att ni bryr er.

Självklart kan det vara "fel" på barn med alla möjliga bokstavskombinationer, men jag tycker det är mycket synd ifall man ska börja med att i första hand, innan man försökt med allt annat, att sätta en diagnos = något som är avvikande från det normala; som dels sjukhuset får betalt för att dela ut (ju fler desto bättre) och dels ska pojken kommer att leva med denna i hela sitt liv, kanske kommer att känna sig annorlunda och mindre värd. Hjälp får man även utan diagnos

Håller helt med dig!
Det enda som dom kanske inte borde göra från början dock är att krama honom. Det blir FÖR mycket närhet...I början i allafall, sen får dom ju se hur han reagerar om dom gör som du skrev. Dina förslag var jättebra!