solfrost

Äldre 21 May 10:54

79 svar

Bonusförälderns dilemma - stå tillbaka eller ej

kolibri skrev 2008-05-21 10:44:36 följande:

Hej SaramedM, vi ses igen. Tråden är ett försök att fortsätta de diskussioner som vi fört i den galna tråden om semester... Vill också påpeka för alla som tittar in att om det är andra dilemman som ni vill ta upp, så gör det, jag ville mest få igång en diskussion utifrån ett exempel. SaramedM: anser du att det inte finns något läge där jag (och ibland min man) ska kunna säga till tonåringarna att "ikväll skulle vi behöva vara för oss själva"? Någon annan som anser det?

Hejsan, hittade oxå hit

JA jag anser det, fast det kan ju vara svårt...men är de så stora så förstår de om man talar om att man vill ha ex vuxentid...ex så har jag sagt till min bonus (17år ) att på lördag ska vi lägga barnen tidigt så pappa och jag ska få rå om varandra och låtsas att vi är ensamma, glo på film och äta godis.

...hon skrattade och sa att hon förstod...?!
Det är en sak att säga att du får inte komma den helgen vi hade bestämt för att ...se ovan
Men jag tror att när de är så stora så de behöver egen egentid så kan man berätta att man vill ha det själv oxå...man får så klart kolla så det inte är något speciellt just den dagen.

små barn små bekymmer...stora barn större bekymmer...

solfrost

Äldre 21 May 11:00

#7

kolibri skrev 2008-05-21 10:56:34 följande:

Men de har ju faktiskt två hem, om man nu ska se det så. Det handlar inte enbart om just mina känslor, utan också om en respekt för den överenskommelse som faktiskt deras föräldrar har gjort. Om de valt att bo enbart hos oss vore det en annan sak, men nu är alla överens om att de ska bo växelvis. Jag är ingen snål person, men det kan ärligt talat vara lite jobbigt om man har en vecka då storkillarna inte bor hos oss, och så är de där nästan varje eftermiddag och så har man helt plötsligt inget bröd eller mjölk kvar. Fånig detalj kan tyckas, men det är sånt där som påverkar vardagen. Jag kör ju inte bort dem, men jag kan också tycka att det kan vara dåligt om jag går omkring och mår dåligt. Inte för att köra bort dig , men du är inte bonusmamma själv va, SaramedM? Undrar bara för att veta om du har liknande erfarenheter. Alla har ju rätt till en åsikt, men skulle vara intressant att veta hur andra gör i liknande situation

Nej visst de har ju rätt till sitt hem,,,men jag tycker att man måste ha lite framförhållning, alltså så tycker jag inte att man kan neka dem att komma..
Men jag kan mycket väl säga ifrån att det inte passar just den dagen för det var inte så det var planerat.
Ex, om vi är bortbjudna en lördag och de vill veta innan hur många av oss osm kommer och hon säger att hon ska vara med sina kompisar så hon inte kommer då...och ändrar sig samma dag så är det liksom försent,,,det drabbar ju en tredje part annars.

små barn små bekymmer...stora barn större bekymmer...

solfrost

Äldre 21 May 11:02

#8

SaramedM skrev 2008-05-21 10:57:54 följande:

Fjälltoppen; så menade jag också, att är det nått speciellt så är det okMen mycket handlar om hur dynamiken är i familjen, precis som jag skrev i den andra tråden.Jag hade tex blivit jättestött om min pappa sagt ( eller när han sa snarare...) att på "mammas" helg är ni inte välkomna hit

Ja man kan ju vara lite smidig...och det handlar ju inte om att de inte är välkommna,,,menm som sagt så behöver vi oxå lite framförhållning för att kunna planera inköp, semestrar mm

små barn små bekymmer...stora barn större bekymmer...

solfrost

Äldre 21 May 11:16

#13

Jag tycker att det är svårt...som i vårt fall så har jag en dottersedan innan som har speciella behov,,så för hennes skull så behöver vi mer struktur på bla när och hur vi har bonus,,,det blir inte bra om hon ringer en timme innan eller bara dyker upp och försvinner lika fort igen...
Det är väl det jag tycker är svårast med allt detta ,,,dina mina och våra,,,VEMS barn har störst rätt till hemmet?vemms regler följer man?
Jag tycker ju att alla barnen har lika stor rätt och att VÅRA regler gäller här hemma,,,för ALLA barnen. Men i vårt fall är inte fallet så, eftersom biomamman inte köper vissa saker.Och det gör ju situationen väldigt komplex.

små barn små bekymmer...stora barn större bekymmer...

solfrost

Äldre 21 May 11:19

#15

solfrost skrev 2008-05-21 11:16:38 följande:

Jag tycker att det är svårt...som i vårt fall så har jag en dottersedan innan som har speciella behov,,så för hennes skull så behöver vi mer struktur på bla när och hur vi har bonus,,,det blir inte bra om hon ringer en timme innan eller bara dyker upp och försvinner lika fort igen...Det är väl det jag tycker är svårast med allt detta ,,,dina mina och våra,,,VEMS barn har störst rätt till hemmet?vemms regler följer man?Jag tycker ju att alla barnen har lika stor rätt och att VÅRA regler gäller här hemma,,,för ALLA barnen. Men i vårt fall är inte fallet så, eftersom biomamman inte köper vissa saker.Och det gör ju situationen väldigt komplex.

Hmm såg att det var lite luddigt:-d
Ex så ska vi "skydda" bonusen från sina "jobbiga" småsyskon annars kommer hon inte.
Hon ska inte behöva hjälpa till med något(bäddar inte ens sängen eller ställler ut sin tallrik.)
Medans min 8 åring dukar av efter sig städar sitt rum, bäddar mm.
Eftersom det inte kan ställas lika krav på barnen så blir det ju att de särbehandlas...
jag tycker att vi ska köra vårt race,,,medans mannen är rädd att hon inte ska komma då...

små barn små bekymmer...stora barn större bekymmer...

solfrost

Äldre 21 May 11:20

#16

kolibri skrev 2008-05-21 11:17:20 följande:

"Å andra sidan så tror jag de flesta med tonårskillar upplever hur kylskåpet töms väldigt fort"Helt sant. Fast när vi vet att de ska bo där så kan vi ju bunkra upp mer och man är beredd på extra turer till Konsum. För mig handlar det nog om att få kunna känna nån slag större mental ro eller nåt, av att veta "den här veckan är det det här som gäller." Nån som känner igen den känslan?

Ja jag

små barn små bekymmer...stora barn större bekymmer...

solfrost

Äldre 21 May 19:50

#40

SaramedM skrev 2008-05-21 11:39:28 följande:

Att alla i ett hem lever efter samma regler trodde jag var självklartJa komplex förstår jag att det ärHar man barn med speciella behov så måste ju syskon ta hänsyn till det, har också en dotter med speciella behov och det måste man ju ta med i bilden!

Ja precis

Så här särbehandlas våra barn fast det är inte vi som styr det..

små barn små bekymmer...stora barn större bekymmer...

solfrost

Äldre 21 May 19:51

#41

kolibri skrev 2008-05-21 12:52:08 följande:

Tillbaka från lunchen. Ska skriva lite innan jag jobbar igen. Kan beskriva en situation nyligen som jag tyckte var knepig och jobbig rent känslomässigt. Min mamma gjorde en stor hjärtoperation där hon var nära att dö, jag hade varit orolig inför denna i över ett halvår och var väldigt instabil rent mentalt. En kväll i den veckan, då hon fortfarande låg på intensiven, så kom äldste bonussonen med nya flickvännen (som jag aldrig träffat förr) hem till oss. De blev liksom bara kvar längre och längre. De sa "nu drar vi snart" men sen framkom det att han tänkte komma och sova hos oss eftersom det inte gick några bra tåg senare på kvällen (runt 20). Jag mådde skit och hade ett oerhört stort behov av att att bara få vara (och bryta ihop en smula..) och att vara med min sambo i det läget. Jag hade liksom laddat inför det i flera dagar. När jag och sambon (som höll med mig) försökte få sonen att fatta att det vore bättre om han bodde hos mamman så blev han skitsur (ganska säker på att han inte kände sig bortvald eller mindre värd , bara sur). Det visade sig dessutom att det visst gick jättebra tåg, han var bara lite bekväm. I hans fall så var vårt hem främst ett ställe att sova på, det handlade inte om att behöva sin pappa eller så i det läget. Jag försökte resonera kring att visa hänsyn för att jag i just det läget faktiskt behövde den där kvällen ensam med sambon. I den här lilla konflikten så dök det så klart upp ett dåligt samvete kring det där med att "barnen ska alltid vara välkomna i sitt hem"....Trots att jag också tycker att man måste kunna visa hänsyn åt båda håll. I vårt fall blir det nu också nästan en relation mellan vuxna eftersom bonussonen är så stor.

Ja men det förstod han väl sen om inte annat?

små barn små bekymmer...stora barn större bekymmer...

solfrost

Äldre 21 May 20:08

#42

kolibri skrev 2008-05-21 13:42:11 följande:

Det har vi gjort. Ibland blir det ju dock mer känslosamma diskussioner där både barn och vuxna beter sig lite korkat men det hör väl till när man är en familj, oavsett vem som har fött barnen. Som en liten detalj så kan jag berätta att yngste bonussonen sa till sambon när vi flyttade ihop, att det ju måste vara jättejobbigt för mig att komma in i deras familj. Det är ju snarare jag som är den som är "utanför" eftersom de faktiskt redan var en familj, med sina vanor mm. Nu är det till viss del annorlunda eftersom det gått några år och det finns en lillebror, men ändå. Tycker att det var fint av bonussonen att visa empati. Det visar också att han inte direkt far illa av att ha det så här. Fjälltoppen, du skrev att biomamman inte köper vissa saker kring hur nu gör. Vad var det för nåt? Nyfiken på er situation, måste ju vara knepigt värre.

JA empati är en bra sak

Tex på vad biomamman inte köper kan vara ex,Att hon inte ska behöva diska, plocka av efter sig, bädda.
Hon ska kunna sitta i soffan och titta på tv, medans alla andra dukar, vi får inte bli arga på henne ,och småsyskonen får inte retas med henne , men hon får retas med dem.
Hon får bara komma omvi ska göra något speciellt (som helst kostar pengar),,,skavi bara vara hemma så hittar mamman på massa ursäkter ex utegångsförbud mm.

små barn små bekymmer...stora barn större bekymmer...

solfrost

Äldre 21 May 20:10

#43

iolanthe skrev 2008-05-21 14:32:56 följande:

En sak som jag funderat lite på är detta med små utflykter och att göra spontana saker och sånt när man är ledig, men kände inte för att ta upp det i andra tråden då jag säkert blivit sågad där genast. Det betonas ju alltid hur viktigt det är att bonusbarnen känner sig välkomna och inte utanför. Men på semestern t.ex. händer det ju att man vill göra lite saker spontant också, t.ex. åka till djurparken, nöjesfältet, äventyrsbadet eller vad man nu råkar ha nära där man bor. Dvs. saker som inte kräver planering eller nån lång resa men ändå kostar så pass mycket så att man inte gör det alltför ofta ändå. Men hur påverkar det då "hela tiden barnen" om dom alltid får till svar att det kan vi inte göra denna veckan, vi väntar tills bonusarna är här. Ger det då inte dom en uppfattning av att dom inte är värda att få göra nåt med föräldrarna, utan allt kul ska planeras in när även deras syskon är på plats. Finns det inte en risk att det är dom som känner sig bortvalda då istället? Nu är ju detta inte ett problem för oss, och tror inte att det kommer att bli det heller, för när dottern är i den åldern att hon kan börja önska sånt så är storebror nästan myndig och är kanske inte ens intresserad av sånt längre.Men i en familj där barnen är rätt jämnårig och gillar samma saker kan jag tänka mig att det blir problem om barn a och b jämt får höra att vi åker sen när c och d också kan följa med.

Det är en bra frågeställning,,,den hade garanterat blivit sågad i den andre tråden

Vi gör så att vi hittar på saker oavsett om bonus är med eller ej.

små barn små bekymmer...stora barn större bekymmer...

solfrost

Äldre 21 May 20:14

#44

kolibri skrev 2008-05-21 14:55:38 följande:

Intressant fråga iolanthe. I vårt fall med så stor åldersskillnad och olika intressen/behov så blir det inte riktigt så men det kan ju också vara så att jag och sambon vill göra en kul utflykt, där lillsonen följer med, men där framförallt yngste bonussonen gärna vill haka på. Då skulle ju också kunna skapa en känsla av utanförskap. Jag tycker inte att det alltid kan bli "rättvist" eftersom det inte funkar rent praktiskt. När det gäller hur de olika "barnkullarna" reagerar är också intressant. Jag vill ju ge vår gemensamma son en lika stabil uppväxt som hans storebröder hade (föräldrarna skilde sig när de var 10 och 12 år). Ibland kan jag tänka att de faktiskt haft förmånen att ha sina föräldrars uppmärksamhet, de fyra har gjort alla de där familjeresorna till Legoland osv. Då bör faktiskt lillebror få göra det också, och även jag... (här vågar jag skriva så ) Om mina bonusbarn på något sätt visat att de känt som undanskuffade vore det en annan sak, men de gör verkligen inte det.

Är du säker på att du inte är avis på bonusarna?*ironisk*
Jag kan känna liknade,,,min bonus har aldrig bott med min man.
Men "våra" barn åker på sverige resor medans "hans" åker med oss på sverige resor OCH utomlands med sin mamma.
Ett ex ,,,hon frågade min 8 åring, hur många gånger hon hade varit på liseberg förra året varpå min svarade 1 gång,,,haha jag var där 5 gånger...och hånler...
jag vet inte om jag tycker att det är viktigt att hon följer med oss på liseberg i år då faktiskt,,,småsint!? ja kanske...

små barn små bekymmer...stora barn större bekymmer...

solfrost

Äldre 21 May 21:47

#47

iolanthe skrev 2008-05-21 21:38:38 följande:

Fast jag förstår dig lite där ändå. Dessutom var det ju rätt stor skillnad i ålder också, så då blir det ju lätt en uppdelning i mamma + 1 barn och pappa + 1 barn. Speciellt om man åker till t.ex. ett nöjesfält eller liknande.

Ja det är ju sant!
Men det känns lite ruttet ändå,,,fast som någon annan sa(vet ej om det var i denna tråd eller den andre) att bonusarna ska med på allt även om det drabbar biobarnen.
Jag kan känna att jag är daltigare med bonus än med bion,,,för bion vet att jag älskar henne oavsett,,,medans bonuss måste ha det bekräftat hela tiden...kan bli slitningar då..
jaja lite snurriga filosofier från en trött fjälltopp

små barn små bekymmer...stora barn större bekymmer...

solfrost

Äldre 21 May 21:53

#49

iolanthe skrev 2008-05-21 21:51:15 följande:

Precis så känner jag också. Att det måste tas större hänsyn till bonusen när han är här och han måste få mer uppmärksamhet för att inte känna sig åsidosatt. Och självklart ska han ha uppmärksamhet, men det måste ju dottern också få fastän storebror är hos oss. Och ibland är det ju helt naturligt att en ettåring går före en tonåring. Och så kan jag tänka mig att det är i många familjer, oberoende om barnen är bio eller bonus.

Ja fast då brottas man inte med alla åsikter om hur man behandlar bonusen

Jag kan tycka att det är trisst att man inte får lov att älska/tycka om sina bonusar med allt vad det innebär...jag kan ju inte bli vrål arg på min bonus exempelvis...jag blev det för 2 år sedan och det slutade med att hon inte behövde/fick komma till oss på 5 vmånader!

små barn små bekymmer...stora barn större bekymmer...

solfrost

Äldre 21 May 22:13

#51

sofie441 skrev 2008-05-21 22:13:04 följande:

Läste något bra på stymorsviolen.se"fan tar dig om du gör något som får dig att verka ointresserad,och fan tar dig om du gör lägger dig i något du inte har med att göra"Lite så är det att ha bonusbarn...:o)

*skrattar* ja något ditåt

små barn små bekymmer...stora barn större bekymmer...

solfrost

Äldre 22 May 13:39

#58

kolibri skrev 2008-05-21 23:03:53 följande:

Vad kul att så många hittat hit och att diskussionen har full fart! Fjälltoppen, ni verkar ha det kämpigt med biomamman. Verkligen knepigt att hon reagerar så på att ni försöker göra en ansvarstagande människa av dottern. Där har jag/vi tur, det har jag hela tiden varit medveten om, som har att göra med en väldigt klok mamma. Och då snodde jag ändå hennes man ifrån henne... (skulle man kunna säga...). Redan precis i början av vårt förhållande så minns jag att hon sa till sina barn att det var viktigt att de lyssnade på mig, och att jag verkligen hade rätt att säga till dem osv. Ibland känns det ju också som att man som bonusmamma är i nåt slags fånigt underläge. Hon har redan uppfostrat barn med min sambo, de har redan gjort det som jag och sambon nu gör osv osv. Vi firar ibland barnens födelsedagar mm tillsammans (om de vill det, vilket de oftast vill) och de senaste två åren har ju lillsonen också varit med. Då kan jag ibland känna mig helt osäker och tänka att hon ska tycka att jag är en dålig mamma då han inte velat äta, blivit lite gnällig eller röjt loss osv... Hon är en människa som kan uttrycka sig ganska burdust ibland och kan småskälla lite på min son (mest på skämt men ändå). Andra personer skulle jag kunna säga åt, men inte henne, det blir liksom för laddat.För övrigt åker jag bort några dagar och lär nog inte kunna koppla upp mig, men jag hoppas att ni andra håller debatten vid liv.

Vilken skön relation:-d vad bra för er.
Ja det är inte lätt när biomamman inte gör det som är lättast/bäst för barnet...jag är ju själv biomamma när min dotter är hos sin bonusmamma(även om jag helst ser att hon kallas vid namn

),,,jag skulle aldrig skuldbelägga mitt barn för att hon har en god relation till en annan vuxen.
Lite knepigt är det,,men jag tror att det kan bero på att det skiljer 10 år på mig och min man,,,det innebär ju att det "bara2 skiljer 13 år på mig och bonusen

,,,kan nog vara kämpigt.

små barn små bekymmer...stora barn större bekymmer...

solfrost

Äldre 22 May 13:40

#59

Klart man ska kunna ha barnvakt även till bonusar ,,,fast det känns lite avigt det kan ju bli missförstånd.
Men jag tycker självklart att man kan lämna barnen hemma oavsett vems barnen är och gå på vuxenfest,,,iallafall om man har dem relativt ofta...kanske inte om man har dem var tredje månad/helg.

små barn små bekymmer...stora barn större bekymmer...

solfrost

Äldre 27 May 13:47

#64

Hoppsan!
Idag var min man ledig och vi skulle ha myskväll har inte setts på ett bra tag utan barn,,,jobbat imot varandra osv...vem ringer då...jo min bonus,,,hon kommer idag...och sover över.
Ja vad säger man å vad roligt...när kommer du?ska jag hämta dig?(tänker..shit där rök mitt sexliv )

små barn små bekymmer...stora barn större bekymmer...

solfrost

Äldre 28 May 08:57

#66

kolibri skrev 2008-05-27 13:59:45 följande:

Se där, Fjälltoppen, så det kan bli. Hur gammal är din bonus? När de är lite äldre kan man ju kanske säga ifrån, men det är verkligen inte alltid läge. Hoppas att sexlivet kan få livas upp vid annat tillfälle. Vi (jag, sambon, lillsonen) var borta över helgen och yngste bonussonen, 16 år, fick lov att bo i vårt hus (han var hos mamman egentligen) med kompisar. Sambon var väldigt tydlig med att det skulle vara ordning när vi kom hem. Det var det INTE kan man säga... De är visserligen skötsamma på de flesta sätt, inget supande eller så. Men klädhögar överallt, kaos i köket osv osv är inte så kul att mötas av då man varit borta en långhelg och just måste ställa sig och laga mat. Nu blir det inga fler övernattningar med FF för hans del kan man säga.

*skrattar*
Hon är snart 18,,,fast är inte här så ofta så man får liksom köpa det

Ja lämna FF hade jag inte gjort

vet aldrig hur det slutar

Nää frukost

små barn små bekymmer...stora barn större bekymmer...

solfrost

Äldre 28 May 15:01

#70

Vi åker utan bonus. Mest för att hon har fullt upp med kompisar ,men också för att min man jobbar större delen av sommaren och jag och barnen(mitt/vårt) åker 3 veckor till mina hemtrakter och då ser jag ingen anledning till att bonusen ska med oss...oavsett ålder,,,kanske tänker knasigt.
Medans jag och "våra" barn är iväg så har bonusen chans att tillbringa egentid med sin pappa .då han inte behöver dela uppmärksamheten mellan barnen
Ja så har väl vi tänkt.

små barn små bekymmer...stora barn större bekymmer...

solfrost

Äldre 28 May 15:24

#72

kolibri skrev 2008-05-28 15:14:57 följande:

Fjälltoppen: det finns säkert de som tycker att det är knasigt att dela på barnen, men för egen del så förstår jag hur du tänker. Även om mina föräldrar har en roll för bonusbarnen, så blir det ju inte alls samma sak. De har dessutom "biologiska" far- och morföräldrar (numera bara farfar och morfar kvar, men ändå). Det blir naturligtvis ett annat läge om man har små bonusbarn eller om biomamman inte alls funkar . Då får väl ens egen släkt en helt annan roll. Jag märker också en tydlig skillnad nu när vi har ett gemensamt barn. Då har mina föräldrar ett "eget" barnbarn som naturligtvis får enormt mycket uppmärksamhet från dem. Ibland kan jag tänka att det blir orättvist, men så blir det ju alltid när ett nytt barn föds. Bonusbarnen får julklappar, födelsedagspresenter osv, även om de inte ens träffas vid de tillfällena, så jag tycker nog att mina föräldrar sköter sig. Hur har ni andra det med relationen era föräldrar-bonusbarnen?

Min mans familj har tagit MIN dotter till sig med hull och hår...(hon träffar inte sin biopappa mer än ca 1 gång/år knappt)
Mina föräldrar har knappt träffat min bonus, då vi inte bor i samma del av landet,, så de uppmärksammar bara henne om hon firar jul med oss och de är där...

små barn små bekymmer...stora barn större bekymmer...

Bonusförälderns dilemma - stå tillbaka eller ej

INNEHÅLL