Inlägg från: skrattigtjej |Visa alla inlägg
  • skrattigtjej

    Min Endometrios historia

    Aega

    Tusen tack för din trådstsrt

    jag fick min mens när jag var 10.5år gammal men smärtona började på riktigt när jag var ca 13-14år jag låg i mammas säng kommer ja fortf ihåg, jag skrek av smärta, mamma vart orolig, bad mig ligga vila i hennes säng, hm jag kallsvettades, svetten rann på mig och ja hade sky hög feber, yrade en massa däsutom, kändes som om någon stack hål på en vatten balong men med någon vätska vid buken, du vet under magen som man bruka säga..
    Jag blev panik slagen, helt lamslagen i benen, kunde inte röra en milimeter av någon kroppsdel innan det strömmade i hela kroppen och jag skrek som bara den.. Mamma som trodde de va vanlig mens värk åkte till sin vännina för att få lite lugn och ro, jag bedjade till henne att inte lämna mig, men hon behövde en paus, förståligt, jag fick prata med henne i telefonen och hon ringde sjukupplysningen som bad mig lägga något varmt på magen, så när mamma kom hem några timmar senare la hon något varmt, vilket bara gjorde de ännu värre.. Det pågick en hel dag, tillslut så var jag så trött att ja trots allt somnade och jag hade nog tagit 3-4 värk tabletter och inget hjälpte av det..
    men när ja vaknade hade jag mens värk så jag iaf kunde gå

    Detta har hänt några gånger

    Ps när jag började med ppilerna när jag var runt 14.5år, så fick jag mellan blödningar kramper i magen, kräkningar och diare, trodde de va biverkningarna på ppilerna, sjukupplysningen hade aldrig hört på maken, ungefär samma smärta, som vi mensen ovan, ja kved mig, kröp på toa golvet och bara skrek,mitt ex (dåvarande kille) hade sovit över och helt förskräkt, han trodde mig inte först när ja förklarade innan ja skulle ta ppilret att ja kommer få ett helvete, de ha hänt innan, han bad mig bara svälja det, så vi hade skydd och min mamma inte skulle klaga..

    Jag kröp på golvet, hasade mig fram och hade krämpor av inte i denna värld.
    Jag svimmade av och vaknade av att mamma badar mitt ansikte med vatten och en våt handuk och min dåvarande kille står lutan över mig och säger mitt namn, dem blir oroliga, går ut ur badrummet och jag skriker på mamma igen att jag är yr, svimmar av igen och när ja vaknade denna gången hade ingen hört mig jag hasade mig upp på toan och där kom skiteriet med..

    Dem fick mig på nått sätt till min säng, där dem försökte ta av mina kläder, för ja dränktes av svetten, jag var helt kall svettig trod´de jag skulle dö.
    Mamma vägledes via telefonen att fråga vart jag hade ont någonstans, genom sjukvårdsupplysningen jag sa här, pekade på nedre magen (äggstockarna) och det där, buken, mamma blev rädd, efteråt så förklarade hon att när hon väntade min systa syster sa doktorn till henne att hon haft återkommande äggledar inflamationer, som kroppen tagit hand om själv, ärrvävnader, då hade dem inget ord för det, men ha ha läst om endo och ingen tveka om hans  beskrivning att hon har det, då min syster fick diagnosen för några år sedan och hon hade en helvetes graviditet, hon höll påå att förlora sin son

    Det började att ja fick gå hem från skolan med huvudvärk, sedan började det krampa i magen, min lärare som var en man trodde mig först inte när ja sa de var mens värk, men skolsköterskan viste ju det, hon hade ju pratat med mig om det osv, pinsamt värre fick jag gå hem, ja bara grät hela vägen hem jag fick stanna flera gånger, smärtan var jävligt jobbig, jag kved mig och någon gång tror jag att ja fick sätta mig ner på huk på marken, för att vila mig..

    Nu några år senare är jag inte helt frisk, jag har fortf förbaskad mens värk och väldiga kramper ibland att jag svettas, men svimmat av har jag nog inte på sistonde, varför vet jag faktiskt inte

    Men mamma berätta att hon hade de likadant som liten och små krämpor vid mens, som högg till när hon även tat värk tabletter, även stora syster hade likdana problem..

    Jag passade min andra systers lägenhet (hon och hennes sambo var iväg) så ja fick sova där under de 2 veckor tror jag det var..
    Der var innan jag viste om min pco, då ja föröskte få doktorena att undesöka mig,göra titthål med till och börja med, men alla tvekade ja fick snällt ta emot den hjälpen jag fick och ja gjorde det..

    När ja sedan efter ringt läkarn fick ja en blödning, som ja trodde var mens, men så ställer ja mig upp påväg till toan så bara känner jag precis som någons ticker hål på en balong i min mage (buken området) så siprar det mellan någon vätska, det kändes verkligen och sen kom krämperna som gjorde att jag fick vila mig och länge och väl, det gick knappt över, helt otroligt jobbigt

    jag hoppas dem hittar svar i höst, men jag är tveksam..
    min gyn tror att dem såg fel på kontrast rönken att de inte alls e någon blovkering i äggledarna, eller så vill hon lugna mig kanske..

    ursäkta att ja skrev så mycket :-/
    Emmy är en stark kvinna
  • skrattigtjej
    Aega skrev 2008-06-24 09:50:49 följande:
    Svar på #5Glad att min historia uppskattas :D.Jag håller verkligen tummar och tår att du får den hjälp du så väl behöver nu! Känner så väl igen mig i din smärthistoria. Ge inte upp fortsätt tjata tills du får en diagnos!Mrs Rose!Hoppas nu du får den hjälp du behöver.Kramar Aega
    Hehe vem svarade du till
    Emmy är en stark kvinna
Svar på tråden Min Endometrios historia