Jag vill gärna höra hur ni har det?
Med boende, ekonomi, jobb och allt det där.
Vi (Jag och min pojkvän) har;
lägenhet.
ekonomi så att vi klarar oss tills jag fått jobb.
killen jobbar på äldreboende.
Jag håller på att ta körkort :) , killen börjar med snart.
vi har stadigt förhållande (vart tillsammans 2 år och bott tillsammans 1 år). m.m.
Något mer så fråga, fast jag inte lämnar ut hela mitt privat liv på FL.
Och hur har du tänkt göra med skolan?
Jag var 17 och planerade barn. Fast det är ganska längesen nu.
Det enda verkligt viktiga tips jag vill ge dej är att gå ur gymnsiet först.
Och kanske bli myndig innan du får ansvar över någon annans liv...
Gå ur gymnasiet först. Din kille med. Antar att du är samma person som skrev tidigare.
Ville också gärna bli ung mamma och du verkar ha tänkt på en hel del som kan vara bra, ex. bostad, ekonomi m.m.
Men som någon skrev: Försök verkligen att gå ut gymnasiet först, det kommer du att vara glad för i efterhand. Ang. föräldrapenning så är det en väldigt liten summa man får om man inte arbetat innan föräldraledigheten (fråga mig, been there, done that), men det är ju upp till en själv vad man vill leva på.
Jag blev tillsammans med min kille (make numera) när jag var 14 och är idag 25. Vi har alltid haft ett seriöst och stabilt förhållande men att skaffa barn är ett stort åtagande och jag tror att du har mycket att vinna på att vänta åtminstone lite till, även om längtan är stor - jag vet...
Lycka till och stor kram
ovanstående svarar inte på din fråga och det kan ju inte riktigt jag heller då jag inte är 17! 
men jag och min sambo lyckades få ihop det precis... han var/är student och jag fick fast tjänst när jag var i vecka 12 så jag fick precis ihop till en förhöjd föräldrapeng, vilekt jag verkligen kan rekommendera! lägstasumman räcker ingen vart så försök att börja jobba redan nu helst och hoppa på skolan igen sedan du varit mammaledig istället...
jag säger itne att ajg tycker det är en toppenidé att skaffa barn när man är 17 och går i skolan, men nu ska ju ni göra det så vem är jag att säga att ni inte räcker till?
lycka till med alltihop!
Ja, jag finns.
Jag gjorde precis det du skriver om.
Jag planerade och födde mitt första barn när jag var 17.
Jag trodde du ville ha tips och råd, men du kanske bara vill ha inlägg från andra som är 17 och ska skaffa barn?
Det finns säkerligen fler i samma situation som du, men det finns ju en anledning till att vi alla skriver liknande saker... Vi har varit i liknande situatuioner och/eller har mer livserfarenhet som säger oss att det du planerar är något jättestort, som man inte inser förrän man står där med en unge med kolik, aldrig kan gå nånstans själv, har sömnbrist och ett halvtrassligt förhållande...
Jag skriver inte de sakerna för att reta upp dig, utan för att jag vet att hur ljuvligt det än är med barn, så krävs det mycket, mycket energi och tålamod, för ett barn förändrar hela din livssituation.
Lilla Morran skrev 2008-07-07 12:53:26 följande: