Inlägg från: mammatillvictor |Visa alla inlägg
  • mammatillvictor

    Ni som är adopterade, ser ni er själva som invandrare?

    Milkina cerka skrev 2008-08-10 11:42:58 följande:
    Är det någon av er som vet när(ungefär) adoptivbarn fick rätt till hemspråksundervisning?Den hade jag tyckt var guld värd, eftersom det inte är så vanligt med kurser på mitt språk.På det viset vore det lättare att säg komma från ngt av de spanskspråkiga länderna tex.(det kan man ju läsa både på högstadie- o. gymnasienivå tom där jag växte upp).Bara några frågor med anledning av vad ni diskuterat inatt o. på fm. // S
    Jag gick i högstadiet på 90-talet och min pappa kämpade som bara den för att vi (jag och min bror som är adopterade från spansktalande länder) skulle få hemspråksundervisning. Min bror fick det till slut (han gick i mellanstadiet då) och jag fick också men jag avskydde det.  Blev bara förbannad och arg för att jag skulle sitta där och traggla glosor och lära mig ett språk för hemundervisning när jag inte pratade spanska hemma, varför var det så viktigt? Jag är ju svensk men är född i ett annat land! Har en vän vars bioföräldrar bodde i Saudiarabien innan hon föddes, under hennes första år bodde hon där och sedan flyttade hon till Sverige. SKa hon hon ha svenskaundervisning för att hon är född i Saudi?! Hon bor i Sverige med svenska föräldrar och det gjorde jag ju också! Det är ju svårt att upprätthålla ett språk och ha hemspråksundervisning när man inte talar språket hemma! Jag skulle istället säga att det var rätt värdelöst och slöseri med tid och energi. Jag menar, hade jag velat lära mig spanska hade jag ju kunnat välja det senare som ett språk att studera i gymnasiet te x. Nej, det var bara jobbigt och min pappa köpte mina argument för det.
  • mammatillvictor
    mammatillvictor skrev 2008-08-10 11:47:45 följande:
    Jag gick i högstadiet på 90-talet och min pappa kämpade som bara den för att vi (jag och min bror som är adopterade från spansktalande länder) skulle få hemspråksundervisning. Min bror fick det till slut (han gick i mellanstadiet då) och jag fick också men jag avskydde det.  Blev bara förbannad och arg för att jag skulle sitta där och traggla glosor och lära mig ett språk för hemundervisning när jag inte pratade spanska hemma, varför var det så viktigt? Jag är ju svensk men är född i ett annat land! Har en vän vars bioföräldrar bodde i Saudiarabien innan hon föddes, under hennes första år bodde hon där och sedan flyttade hon till Sverige. SKa hon hon ha svenskaundervisning för att hon är född i Saudi?! Hon bor i Sverige med svenska föräldrar och det gjorde jag ju också! Det är ju svårt att upprätthålla ett språk och ha hemspråksundervisning när man inte talar språket hemma! Jag skulle istället säga att det var rätt värdelöst och slöseri med tid och energi. Jag menar, hade jag velat lära mig spanska hade jag ju kunnat välja det senare som ett språk att studera i gymnasiet te x. Nej, det var bara jobbigt och min pappa köpte mina argument för det.
    Detta är egentligen ställt till umm Elias
  • mammatillvictor
    jsmfb skrev 2008-08-10 12:58:45 följande:
    Ja jag blev i alla fall erbjuden hjälp med svenskan när jag började gymnasiet efter att ha bott fyra år utomlands där jag hade gått i svensk skola hela tiden! Lika befängt det. Att rätten till hemspråksundervisning finns är väl bra, det kanske kan vara intressant om barnet är större när det kommer, men som med allt annat måste man ju respektera barnets önskemål.
    Men det är väl också lite skillnad på att vara flera år gammal och att vara 1 år?!
  • mammatillvictor
    Umm Elias skrev 2008-08-10 15:20:10 följande:
    Såvitt jag vet så bestämmer man sällan sitt eget namn. Mina föräldrar gav mig och mina syskon v¨åra namn som barn och vi har inte haft något val, varför ska adoptivbarn behandlas annorlunda? De har fått namn som bebeisar (de flesta) och det är vad de heter, sen om de vill byta namn som vuxna är det upp till dem, precis som jag kan byta namn nu om jag vill.
    Nä, men jag känner ju inte att mina föräldrar gjort fel som gav mig ett namn de tyckte passade mig! Och jag känner en stor glädje över att de gav mig ett svenskt namn och ett släktnamn för vår släkt! Det gör att jag känner mig som en del i vår familj och släkt, du pratar ju om adopterade som att de blir rånade sitt namn och att det är fel, jag är en adopterad som inte tycker att jag vare sig blivit rånad på mitt namn eller ursprung utan blivit respekterad som den människa och person som jag är!
  • mammatillvictor
    cissi24 skrev 2008-08-10 19:59:28 följande:
    Ingen jag känner sig lurade på sitt ursprung pga att de har ett svenskt namn.Jag ser mig själv som hel svensk inget annat. Har aldrig varit intresserad av mitt ursprung för jag anser att mitt liv har jag här med mina föräldrar. För mig finns det inga andra föräldrar fast jag vet att det är en annan kvinna som har fött mig.
    Känner exakt som du, kunde varit mina ord punkt och pricka
  • mammatillvictor
    Raspberry81 skrev 2008-08-10 20:17:40 följande:
    Jag skulle vilja opponera mig mot termen "vill inte arbeta". Det är väldigt många invandrare som vill arbeta men har svårt att få arbete. Det finns folkslag som är mer eller mindre diskriminerade på arbetsmarknaden. Har Ni adopterade upplevt att ni haft svårt/are att få arbete pga att ni är adopterade/invandrade? Jag tror det svåra för en del invandrare (som inte är adopterade), är att arbetsgivarna plockar bort de redan vid första urgallringen. De kommer inte på intervju ens.
    Nej, aldrig har jag känt det så, tvärtom! Det är ett jobb jag vet att jag inte fick det pga att jag är adopterad och de ska jag stämma, var rätt nyligen....det var en instans syn på adopterade som gjorde att jag inte passade där, fast det värsta var väl egentligen enligt dem att jag adopterat barn också.....
  • mammatillvictor
    Raspberry81 skrev 2008-08-10 20:36:41 följande:
    Va? är det sant? Vad hade de för syn på adopterade? (om du vill dela med dig) Problemfyllda, grubblare, psykiskt instabila är saker jag har hört att en del tror om adopterade.
    Ja, jag vill inte säga stället men det var inom vården där de ser på adopterade som problembarn och de har ett språk om adopterade barn som inte är särskilt positivt om jag säger så....
  • mammatillvictor
    cissi24 skrev 2008-08-10 21:14:05 följande:
    Har aldrig haft problem med att skaffa jobb.Fattar inte hur man som icke adopterad kan sitta och säga hur vi ska känna oss. Vi måste inte känna oss lurade på vårt ursprung.Jag bryr mig bara inte om mitt ursprung då mitt liv finns här och min familj.
    Exakt!
  • mammatillvictor
    Umm Elias skrev 2008-08-10 19:56:23 följande:
    Jag pratar ÅTERIGEN om de jag känner till och har erfarenhet av som känner sig rånade på sitt ursprung pga sina svenska namn. Och jag håller med dem, att ge ett barn ett nytt liv och hem är en sak men att byta namn för sin egen skull är faktiskt grymt, om barnet vill byta som vuxen är dte en sak men att byta innan..ne.
    MMm, så mina och de andra som skriver här i tråden om att vi vill ha ett svenskt namn har fel då, vi är ju också adopterade!
  • mammatillvictor
    Ming S skrev 2008-08-11 19:51:48 följande:
    Överhuvudtaget är väl detta ett problem inom adoptionsdebatten de senaste åren:att några få adopterade rätt självsvåldigt gjort sig till talesmän för hela gruppen adopterade.I den här tråden kan man t ex läsa att det är synd om de adopterade som ser sig som etniska svenskar (vad tusan nu etnisk svensk är, söker man på begreppet finner man att det vanligen används i rasistiska sammanhang). Hursomhelst, vi som följt debatten vet att förolämpningen avser adopterade som anser att deras bakgrund är relativt oviktig i jämförelse med deras svenska kulturella identitet.
    Håller med.
Svar på tråden Ni som är adopterade, ser ni er själva som invandrare?