Jag har telefonfobi och nu vill potentiell arbetsgivare att jag ska ringa! Hjälp :-(

förstår det.. men försök och skriv några rader vad du ska säga till hands när du ringer så kanske det hjälper lite???

Jag vet inte vad du tycker är läskigt men jag tycker själv det är jobbigt. Hjärtat slår i 200 och jag stakar mig.

Jag skriver på en lapp vad jag ska fråga och ev inledning på hur jag presenterar mig.

Sen tänker jag, om jag gör bort mig (stakar mig och blir helt illröd i ansiktet) så ser den andra inte det. Det ger en liten trygghet för mig iaf.

Det är mina bästa tips.
Lycka till!

jag förstår dig! jag hatar att ringa till andra som jag inte känner. men jag brukar tänka att so what? han känner inte mig eller vet vem jag är om det nu skulle bli nåt pinsamt! eller hur? du e ju bara en av de 9 miljoner i sverige! det e ju värre om det är öga mot öga än att vara en röst i en telefonlur!

förstår du vad jag menar?

Ring såklart. Jag tycker inte heller om å prata i telefonen men när det gället jobb så vad har man för val. jag ringde själv upp chefen till ett jobba jag skulle söka (nuvarande jobb) och pratade först, för min mamma säger att man ska göra så, och jag vet ju såklart inte om de va pga de som jag fick jobbet men hon fattade tycke för mig och gav mig en tid för intervju direkt på telefonen, sen kändes de på ngt sätt bättre när jag kom dit eftersom ja visste vad jobbet gick ut på och hon hade fått en uppfattning om mig. Så ring!!!!

Ta tjuren vid hornen!

Ring några andra samtal först, någon kundtjänst och FK för att mjuka upp. Ställ in dig på att det kommer gå bra. Gå inte genom samtalet 1000 gånger innan och skriv stödlappar utan se bara till att du vet vad du ska fråga och låt resten komma.

Det kommer gå bra, jag vet hur det är men har nu jobbat som telefonist!

Att du är den som ringer kan du försöka se som positivt eftersom det innebär att DU väljer när du ska ringa och kan ordna så att du inte riskerar att bli störd under samtalet.
Det ger dig ett visst mått av kontroll som kan göra det lättare.

Och skriv ett litet "samtals-script" där du får med de frågor du vill ställa och sådant du själv vill vara säker på att komma ihåg att säga.
Ha även en penna med under samtalet så du kan skriva ner svaren om du vill, och så du kan bocka av det som är avklarat.
Det ger dig lite kontroll över innehållet i samtalet, vilket också kan göra det lite lättare.

Och tänk såhär;
Du är ombedd att ringa när det passar Dig, för att de vill prata med dig och är intresserade av vad du har att säga, oavsett vad det är du har att säga. Och det är ett perfekt tillfälle för Dig att även ta reda på vad de har att erbjuda Dig om du nu skulle vilja ha det jobb de vill tillsätta.

Anonym (förstår) skrev 2008-07-16 12:46:56 följande:

Fast jag som också har telefonfobi tycker att telefonsamtal är tusen gånger värre än öga mot öga.

TS - Inled i stil med "Ja hej, det var *namn*, jag mailade om jobb igår och du ville jag skulle ringa?", så får HAN ta över. Ingen kräver att du ska veta exakt vad det gäller om du inte får någon info.

Dessutom, om du stakar dig är det troligtvis bara du själv som märker det, jag hade inte tänkt på om någon jag pratade i telefon med sa en massa fel, stammade och liknande. Faktiskt.

men vad är problemet när du pratar i telefon`? alltså vad är du rädd för..kanske om du försöker komma på der går det lättare.
vet inte vad jag ska ge för annat tips

En fobi är sällan rationell. De som har fobi mot fötter har knappast heller något "bra" skäl.

Tack för svaren!
Just att jag är hemma med barnen gör att jag inte precis kan planera att inte bli störd, det hela hade nog känts lättare om de inte varit hemma men jag har inte möjlighet att bli ensam förrän till helgen och då kan jag ju inte ringa.

Allt brukar gå bra när man väl börjat prata men det som oroar mig mest är själva presentationen, att jag ska prata för snabbt och nervöst så att han inte kommer att höra vem det är som ringer.

Ringa kundtjänst och FK först? Usch! Jag har varit hemma så länge att till och med det är jobbigt. Har ALDRIG ringt FK eller ens dagis, det är ju helt sjukt. Innan jag fick barn jobbade jag och visst det kunde vara lite jobbigt att ringa ibland men inte alls som det är nu.