Välskapt

Men, varför ska personer som får barn utan funktionshinder inte få vara glada över det? Jag förstår att de bli glada och lyckliga. Klart att de ska få säga hur underbart det är. Vårt första barn är funktionshindrat och ja, jag blev lycklig då hans lillasyster visade sig inte vara det! Inte älskar jag min son mindre för det! Inte betyder han mindre eller är mindre värd än hans lillasyster.Varje dag får vi uppleva saker genom vår "normalutvecklade" dotter, som vi aldrig fått uppleva med sonen. Vi (föräldrar) ler och njuter av de saker hon gör. Vi förundras över hur mycket en sån liten tjej kan kunna/göra för i den värld vi har levt i innan vi fick henne har vi inte fått uppleva detta.Varje dag får vi dock också uppleva saker genom vår son, som vi aldrig skulle fått göra om vi inte hade vår lille kille. Han får oss också att le och njuta, men åt andra saker än vad vi ler och njuter av då det gäller hans syster.Jag har aldrig tänkt "Varför vi?", "Varför skulle just vi få ett funktionshindrat barn?", "Så orättvist!", men jag skulle ljuga om jag påstod att jag aldrig har varit ledsen. Jag kan gråta av utmattning pga av sömnbrist. Jag kan gråtaför att sonen åter måste vara på sjukhuset. Jag kan gråta för att sonens beteende kan driva mig till vansinne. Jag älskar inte min son mindre för att jag inte missunnar andra lyckan av ett "välskapt", "friskt", "normalt" eller vad man egentligen ska säga om ett nyfött barn utan problem.Båda mina barn är välskapta! Oavsett hur de ser ut anser jag att de är välskapta. Det ligger i betraktarens ögon anser jag. Det finns säkert folk som inte anser att min son är välskapt, men det är deras problem. Alla är ju lika mycket värda ändå! Oavsett vad betraktaren anser så är personen lika mycket värd som alla andra.