Ni med 15-åringar....

Här har ni nog den "snällaste" mamman. Jag har fått "lekioner" av mina (15 o 16 år) att nu är det sommarlov och då gäller det att träffa kompisar och ha kul för det går inte när skolan börjar. Så här gäller kl 13 alla dagar och om det är något speciellt kan jag dra ut på det lite till. Och det verkar som deras kompisar har samma tider så de är alltid ganska många när de träffas.
Tjejen får 1100kr/månaden och då ska det räcka till i stort sett allt. De fikar och äter ofta på stan och är det stora "måsten" köp kan jag bidra med lite till. Grabben får 350kr/mån och det är då mest nöje.
Det där med att hjälpa till är svårt, jag har tjatat så jag mått dåligt så jag har givit upp, för att själv må bra. Min teori är att den dagen de flyttar hemifrån inser de Jag kräver att man håller ordning efter sig, plockar ut diskmaskin ibland, viker sin egna rena tvätt, uppför sig hemma och umgås ibland. Peppar så har det blivit lugnare hemma. Är det något som jag är mycket missnöjd hotar jag med pengaindrag och det funkar bra med. Deras rum ska storstädas ibland samt deras "allrum" coh det funkar bra. När skolan börjar ska de få hjälpa till mer med att laga mat en gång i veckan o mer duka men då de oftast har andra tider än mig så kan det bli svårt.
Men eftersom jag tolerar mer så mår jag bättre och slipper tjat o gnat, och det är faktiskt guld värt. De vet nog att man måste göra saker och jag tror de kan det bara de vill.

Boot: låter som en sund grabb.
Min grabb säger "jag går ut" och det har blivit en grej hos oss. De "flyttar" runt mellan kompisar om kvällarna så att hålla reda på var han är funkar inte. Det verkar som kl 12-01 gäller hos alla på kvällarna så det funkar bra. Han klappar mig på kinden när han går ut och säger att "oroa dig inte, jag kommer hem, nu går jag ut". JAg litar på honom för han kommer i sort sett alltid när vi bestämt coh vi har telefonkontakt en gång på kvällen. Han blir 15 i november och vill då ha moppe då alla killkompisar har det, vi får se.
Skolan sköter han, visst skulle han kunna få bättre men jag ska peppa honom denna termin. Där vill jag inte muta för det fick inte dottern och då känns det fel.Och eftersom han själv säger att han är intelligentast så tror jag att han kan om han vill. Hittills har han bara varit lat

Nu har den här "snällaste mamman" blivit hård och straffat sin dotter 16 år.
Jag fick ett SMS vid 00.30 i förrgår där det stod att hon åkte med en kompis hem coh han skulle sedan skjutsa hem henne. JAg sover vidare och tänker att hon kommer ju snart. Kl 04.15 kommer hon hem, och där har min gräns totalt överträtts. Så nu har hon som straff att vara inne varje dag denna vecka kl 24.00 och en enda minuts överträdelse och så ryker hennes månadsbidrag på 1100kr. Jösses vilka diskussioner vi har haft, jag har ju förstört hennes liv Men nu efter två dagar verkar hon lugnare än vanligt så jag tror faktiskt att hon är glad att jag satte en gräns och straffade henne och håller fast vid det. Tror det är nyttigt ibland att stå för vad man säger (jag är annars väldigt vek och faller till föga ofta när de tigger och ber)

Jag tror min son, snart 15 år, åker lite snålskjuts på dotterns utspel. Man har hunnit vänja sig lite och tillåter mer, trots att han bara är 14 ännu. Hade han varit mitt första barn hade det säkert varit svårare att släppa taget.