VIHPS VIII

Lilja: ja, helt hembakad! T.o.m. under lite vinrusighet... Snudd på extraordinärt "vanligt" fast det definitivt inte är det

Aggis och Minna:

Virrar nog in i duschen nu, kan inte komma på något annat att ta mig för...

Tack Jam och Seren!

Jag är faktiskt tveksam till om det finns något som kan hjälpa oss att förhindra missfall. Resonemanget hittills har varit att det verkar vara något som är knas med äggkvalitén. BLIR äggen väl befruktade så har embryona haft finfin kvalité så långt man har kunnat se dem (till ET). Därefter verkar något hända.
Vi ska såklart ändå ha en diskussion med läkaren och vi är oerhört måna om att OM detta stadie fortsätter så vill vi komma på en kontroll så tidigt det bara går och det vill vi göra hos någon som FATTAR varför det är så otroligt viktigt för oss.

*virrvirrvirr*

Malu: Timme för timme - toabesök för toabesök är det som gäller här. Jag tror inte jag väljer så mycket i det här läget. Som vi har diskuterat tidigare så medför hela denna barnlöshetskarusell att man är berövad det som i "vanliga" fall enbart är glädje. Klart att det också finns en glädje hos oss, men den är oerhört stillsam, spirande kanske man kan säja. Mest är det chock i nuläget

Tack snälla söta ni!

Hade vi gjort en ivf och lyckats hade jag varit lika skräckslagen. Faktum är att jag ibland funderat över om jag orkar gå igenom ytterligare en ivf och (det här låter så himla korkat och otacksamt!) vågat "riskerat" att lyckats om ni förstår vad jag menar. Nu kommer allt som en blixt från klar himmel och det är väl det som ruskar om mej/oss ännu mer. Hoppas ni förstår vad jag menar: jag är INTE otacksam men har tvekat om jag orkar och nu står jag helt plötsligt här. Vet inte riktigt hur jag ska förklara detta...

Malu: B-vitamin ska bli i parti och minut - tack!

God morgon!

SS: vilken helg! Härligt att höra dej - så himla entusiastisk!

Vi fick väl aldrig några riktigt klara besked från läkaren, vilket jag inte trodde vi skulle få heller. Proggisar? Kanske kan man börja med det nu. Trombyl? Kanske kan man börja med det nu. Vi är inbokade på koll den 26/11 vilket känns som 100 år framåt i tiden. Jag ska försöka inta halvkoma fram tills dess

Ha en bra dag alla!

freeeedaaaaaag!!! :-d

Lilja: blä för tråkigt jobb och trött! Skönt att komma hem till nystädat hus idag!

Caribe: åh vad kul med Johan Glanz! Ni verkar möblera om OFTA, eller?

Maskros: det du radade upp är inte min definition av en lugn helg - men allt är väl relativt gissar jag! Hoppas bion är kul, jag har inte sett den.

Själv har med mer eller mindre dödsförakt varit ute och kört bil. Nu är ju inte det så himla ovanligt, men idag kändes det som om alla skulle ha chicken-race med mej: gångtrafikanter som tvekar och sedan kastar sig ut på övergångsstället, folk som kör rakt ut i rondellen som jag redan är inne i och vinkar glatt när jag tvärnitar och sedan de som tycker att de med god marginal (var????) kan pressa sig fram på parkeringen. PHU säjer jag bara!

Hej hej tjejer!

Det låter som om ni har haft en trevlig helg de flesta av er!
Jag skvalpar runt lite här inne på vihps... ok?

Lilja: Det känns bara som om jag inte vet vart jag ska ta vägen. Till visp flyttar jag inte i första taget - känner mig helt främmande inför det... Försöker febrilt övertala mig själv om att det ÄR sant och att vi ska få behålla barnet denna gång men det är så svårt. De föregående gångerna har det just i v. 6 dykt upp tecken på att det kommer att gå åt helvete så jag är gråtfärdig hela tiden nu. Önskar mer än någonsin tidigare att jag blir helt nedsövd nu.

Malu: Ja, ja, JA kom hit och knocka mig!!!! Snäääääälla! Skulle vi få se ett tickande hjärta den 26:e så kanske kanske jag vågar ta klivet över till andra sidan. Det är 2 veckor tills dess!!! Mama Mia...

Lilja: ja, galet galet!

Lilja: inboxar för att inte fylla upp tråden

Mirren: tack!

Malu: kom hit bara - fort!

SS: nej vad trist att det ar inställt! Men ni verkade ha en rätt trevlig kväll ändå!

Lilja: jaså, du är i nirvana du?! man får gratulera då!

Maskros: kram tillbaka!

Caribe: bläng tillbaka lite på katterna och säj att det blir ingen whiskas om inte matte går upp

Hej hej!

Caribe: bra att du skriver ner frågor - känns om inte skönare för en själv att ha koll på läget. Men en "karismatisk Åsa-Nisse" (vilken kombination - osannolik! ) kommer säkert att uppskatta det också! . Hur som helst så är det så spännande och önskningar om att det ska vara ett bra möte översändes!

Mirren: hur känns det att ge sig in i FET-karusellen? Blandat kan jag gissa...? Lycka till med manuset: tänk good enough!

Tack för omtanke om mitt mående och varande... Frågan är bara hur svarar man på det? Jag borde väl vara överlycklig men jag är i limbo. Har haft några smärre genomklappningar eftersom pressen är enorm. I förgårnatt anade jag viss skiftning (ja, det är analys av allt - hela tiden) på toapappret och så var den natten fylld med gråt och snor och elände. (Har sovit en hel natt på 1½ vecka, är som en stålfjäder). Hade vissa tecken på det samma igår och gled in i ett tillstånd där jag räknar med att allt är kört. Det har ju varit så de två senate gångerna jag varit gravid att skriftningar inneburit katastrof. I ena fallet fick jag vänta 3 veckor innan vi genomgick "medicinsk missfallsbehandling" i andra fallet skötte kroppen det själv och störtblödningen kom ett dygn efteråt. Jag ska liksom vara beredd på katastrof hela tiden och det tär otroligt mycket. Jag kan ibland tänka att det inte alls behöver innebära att det är kört, men jag vet inte riktigt hur mycket jag orkar/kan intala mig det. På något sätt är det lättare att tänka att det nog är kört - hur destruktivt det än låter. Men visst, brösten ömmar, magen molvärker och är svullen (kvällarna är en uppvisning av mastodontmage), yr och andfådd...
Vi har diskuterat om vi ska försöka få en tidigare tid och kolla hur det är där inne. Men jag vet inte om det skulle gör saken bättre. Jag försöker tänka vad som kan göra mest skada: att vänta i limbo eller att göra ett vul och inte se något (pga att det är för tidigt) eller se något och oroa sig för att det ändå var för tidigt för att man ska kunna säja något säkert.
Ja, det var en lite inblick iaf

Jag tror att det där med att göra ett tidigare vul var sambon försök att höra sig för om jag skullle vilja det. Jag tror inte jag vill det.
Maxie: jag är så nipprig så jag vill inte ens göra ett test till eftersom jag tror att det skulle visa minus... I´m a basketcase!
Tack för all omtanke tjejer!

Tapetsera om är Caribes plan för helgen, vad har ni andra för planer då?

Och från mej också!