Skall få mitt första barn i feb, men har två bonusar.
Problemet är att min sambo tycker att jag är löjlig för att jag vägrar använda saker som finns kvar sen dom andra var små, typ vagn, säng o kläder.
Att jag vägrar har inget med barnen att göra utan att jag inte vill ha saker som "hon" använt eller som dom köpte när dom var tillsammans.. vi kommer hyfsat överens men jag gillar henne inte!
Jag förstår att du vill köpa en ny vagn, men bebis kläder tycker jag att du kan ta emot, dom blir ju inte slitna och sånt, du kan ju handla egna kläder ändå.
Avundsjuka är aldrig roligt, från ett killperspektiv så är det skitsamma så länge som man slipper mardrömmen med behöva följa med när det ska handlas nya babyprylar.
ja det låter löjligt,det är ju bonusens kläder,inte exets.
Absolut inte löjligt att vilja känna allt det underbara med att handla första vagnen, första kläderna o.s.v.
Jag tror kanske att det där släpper lite sen, när ert barn är lite större. Men det är klart att du vill känna att det här är ER graviditet och att den är något nytt och något annat än det som din partner och hans ex delade.
Jag skulle absolut kunna använda mitt bonusbarns grejer, och gör det också i den mån det finns något kvar av leksaker och kläder (det skiljer 10 år mellan bonus och min äldsta). Men i början hade jag absolut INTE velat ha deras vagn och säng och sånt, för det var viktigt att jag fick känna att det här var MIN graviditet och allt vad det innebär.
Svamligt men hoppas du förstår vad jag menar 
Hej. Jag har haft samma känsla som du. Kunde lika bra varit jag själv som skrivit de du skrev. Jag kan inte få för mig att ta på min sötnos kläder som HON valt. Har inget med barnen att göra utan känslan av att HON köpt de efter hennes tycke o smak. Stå på dig!
jag förstår dig helt, skulle heller inte använda saker efetr mina bonustjejer.. Mest för att det är VÅRAN gemensamma första bebis och VÅRAT liv. Det andra är ju förflutet, och någonting som jag inte hade en del av.
Nej, du är inte löjlig. Sitt första barn vill man själv välja saker till, man vill inte bli påprackad en massa prylar som pappan valde tillsammans med sitt ex. När man får sitt andra barn däremot är man nog oftast lite bekvämare och tycker mest att det är för jobbigt att skaffa en massa nya grejer när man redan har grejer som funkar... (Så är det i alla fall för mig...)
Jag hade tur när vi fick vårt första barn för min man hade ingenting sparat sen hans stora barn var små (den minsta var då 10 år). Han hade inte haft några planer på att skaffa fler barn så det hade inte funnits någon anledning att spara en massa grejer. Tror visserligen inte att det hade varit några problem även om det hade funnits grejer kvar för vi har haft väldigt lika inställning till det här med gamla grejer sen vi träffades. Så gott som allt vi äger har vi skaffat gemensamt och alla gamla grejer som var och en av oss hade innan har vi skänkt bort eller sålt. Detta har på något sätt varit vårt sätt att starta om på nytt. Barnen har självklart fått behålla sina grejer, deras ägodelar gör de självklart som de vill med, men de har också valt att skaffa mycket nytt.
Det här med att de äldre syskonen gärna vill att deras nya lilla syskon skall ärva saker som de har haft har löst sig ganska naturligt hos oss när barnen har rensat ut sina gamla sparade leksaker, vissa saker har de velat att lillebror skall ha och helt enkelt gett honom. Att min son får presenter (deras gamla nallar osv) av sina stora syskon känns givetvis helt ok, spelar ingen roll vem som har köpt, till vem, eller när, det är ju inte alls samma sak som att behöva använda en barnvagn som maken köpte tillsammans med sitt ex då de väntade sitt första barn tillsammans...
Har bara läst TS
Jag tycker inte du är löjlig, men allvarligt talat, spelar det dig egentligen någon roll vad jag eller andra tycker i ämnet, även din gubbes åsikt om hur du känner är väl rätt ointressant.
Det ändrar ju inte hur du känner om någon nu skulle tycka att du är löjlig, eller hur?
Att säga till någon att "du känner fel" är vansinne, vill du inte använda halvsyskonens saker pga att det känns fel så gör inte det.
I vissa fall kanske det inte är försvarbart ekonomiskt, men känslomässigt är det det.
Stå på dig, hoppas din gubbe accepterar (accepterar, inte förstår, för det kommer han troligen inte göra) hur du känner och att ni ordnar allt ni behöver på något annat sätt, nytt som begagnat.
Lycka till 
Jag vill inte uttala mig om du e löjlig eller inte.
Men har för tillfället "bara" två bonusar,inget eget barn. Men då den dagen kommer,kan jag mycket väl tänka mig at använda någon vagn dom haft förr eller att få ärva nå "vardagskläder", eller utekläder eller skor..
Jag älskar mina bonusar, och att deras lillasyster/bror(dvs mitt barn) skulle använda deras kläder känns inte alls konstigt för mig. Om nu han ex då vill ge sånt till oss, det e ju en annan sak, men för mig vore det inget problem..
Det är ju inte exets saker på det sättet, utan även min man har ju varit med och valt o betalt dom sakerna..
Jag säger såhär.. när jag fick mitt andra barn med en ny man tyckte jag att det var jättekul att ta med mitt första barns kläder till bb så att de kunde ha samma när de var nyfödda. Att minnas att min, nu nioåring, son hade varit en liten plutt. Kul för sonen också att dottern fick ha hans gamla kläder och leksaker. Att jag läser hans gamla favoritböcker igen. Jag påminner sonen om hur härlig liten bebis han var osv. Så att han inte ska bli svartsjuk.
Jag hade nog tappat hakan om min sambo sagt att han vägrade använda de gamla grejerna.
Men har ni pengar så det räcker så köp nytt då och sälj det gamla på blocket