Mining skrev 2008-09-04 15:51:55 följande:
Som adoptivmamma blir jag chockad, VAD har era mammor varit så rädda för?! Och HUR kan man bara handla så mot sina barn, kan man inte se att en människa kan behöva känna sitt ursprung för att känna sig hel? För mig är det obegripligt att man kan vara rädd för sitt barns biologiska mamma, vad finns att vara rädd för? Att barnet ska föredra sin biofamilj framför en själv? Kanske är det så om man är en sådan som inte har något eget liv men för mig är den rädslan helt obefintlig. För mig vore det fantastiskt om mina döttrar kunde finna sina biofamiljer och förhoppningsvis känna en tillhörighet, det skulle säkert lägga många pussebitar på plats i deras liv. Och jag måste erkänna att även jag är väldigt nyfiken på de kvinnor som födde mina barn, att få lära känna dem tror jag skulle föra mig ännu närmare mina döttrar, inte längre ifrån.
Säger som ovantstående att dina döttra kommit till en bra familj. Du verkar vara en försående mamma och de kommer de absolut uppskatta den dagen de känner att d vill söka efter sina rötter. Jag vågade knappt ta upp den fråga för min adopt.mamma för man vil ju inte såra men hon hade sina fundering och frågade mig och jag svarade ärligt om va jag tyckte och tänkte.. och då sa hon att hon som du säger är oxå nyfiken på mamman till mig,vem pesonen är osv.. 
Men jag tro att de som inte vill att deras barn ska söka sina rötter de vill ju ha barnet för sig själv som sig eget och biomamman lämnade ju bort sitt barn och ville inte ha de oxh därför så är jag numera mamman..nåt sånt borde de ju tänka..iaf va jag läst i böckerna när jag gjorde en uppsats om hur det är att vara adoptera..