Jag är hemligt kär i min frus kompis

Alltså, den här kompisen kanske är en lika fantastisk kvinna som din fru, men hon ÄR inte _mer_ fantastisk och hon ÄR inte din fru eller mor till dina barn.
Det är inte konstigt att känna den här kittlingen, hon är ju din frus väninna så de har säkert många likheter - väninnan är som ytterligare en aspekt av din fru, fast pirrigt oåtkomlig.

Dessutom är jag säker på att hon (väninnan) skickar dig signaler, och hon får dig att sprattla som en nickedocka.

Försök att se mer nyktert på dina reaktioner: du är inte kär, det här handlar inte om kärlek. Var extra öm mot din fru i väninnans närvaro samtidigt som du behandlar henne (väninnan) robust och distanserat vänligt, som om hon vore en gammal moster eller din frus lillebror.
Ibland får man handla först så kommer känslorna efter.

Stå på dig och fortsätt håll på din värdighet, mannen! Du är en redig typ och jag önskar dig och din fru ett långt, lyckligt liv tillsammans. Det finns oändligt mycket rikedom att hämta ur ett långt förhållande, om man bara är villig att hantera hindren (vid sidan, över, under, rakt igenom!) som dyker upp på vägen. Tro mig!

Anonym (råd) skrev 2008-09-04 11:02:06 följande:

Visst, det är inget fel med (sexuella) fantasier, det har väl alla, jag med.
Jag menar bara att vissa fantasier mår man inte bra av att ta för allvarligt eller att riktigt hänge sig åt.
Vissa fantasier bör man också aktivt försöka ta kål på, och då menar jag inte att man ska förneka dem. Utan anlägga en motstrategi.
Dit räknar jag t ex fantasier om barnens kompisar (pratar inte småbarn nu), svågrar, svägerskor, svärmödrar OCH partnerns vänner. Dvs det är Ok och mänskligt att de dyker upp, men inte att odla dem.

Anonym (råd) skrev 2008-09-04 13:11:15 följande:

Anonym (råd) skrev 2008-09-04 13:27:19 följande: