Adopterade-mer separationsrädda?

Ja, det är jag helt övertygad om! Om jag ska peka på något som jag verkligen tror har med det faktum att jag blev bortlämnad vid 3 mån ålder så är det just dettta med separationsångesten.

Gumman! *kramar om* du är inte onormal!!!

Jag har inte känt så du men jag har andra demoner Jag har alltid varit rädd, rädd för att förlora mina föräldrar, behöver deras bekräftelse och träffa dem ofta och prata med dem minst ett par gånger om dagen.  Många reagerar på detta men för vår familj är detta helt normalt, så har det alltid varit. Maken är adopterad också och har absolut inte dessa behoven med sin familj och inte min bror heller som också är adopterad. Men jag är jag och jag behöver detta för att må bra och känna mig trygg, trodde det skulle gå över sedan jag fick barn själv och har en egen familj men icke. Men så länge det fungerar för vår familj så blir ju ingen lidande. Kram på dig!