• Zaria

    Adopterade-mer separationsrädda?

    Vänder mig främst till adopterade i vuxen ålder.

    Är själv adopterad och kom när jag var 4 månader,4 månader av mitt liv vet jag ingenting om,vad som hänt och inte.

    Har alltid haft en fruktansvärd separationsångest,fick ha mamma med länge på dagis,fick ha med mamma till skolan.
    Vågade inte vara hemma ensam föränn jag var kanske 13 år (inte ens korta stunder)
    Har fortranade samma känsla litegrann än idag,inte när jag är ensam hemma men om jag och sambon åkt iväg,han skall in och tanka eller köpa något och sedan tar det extra lång tid,där kommer känslorna av övergivenhet upp...Nu kan jag ju hantera det men fram tills tonåren någongång rusade jag bara ut och gallskrek i full panik.

    Är idag otrolig rädd att bli lämnad,både av vänner och i förhållande,när ett förhållande tagit slut har jag i stort sett bara lagt mig ner för att dö,ungefär som att hela överlevnaden hadlade om att han skulle stannat (vilket det givetvis inte gör säger förnuftet)

    Är det någon mer adopterad som har dessa känslor? Kanske är mer separationsrädda än andra?

    Har en psykiater jag pratat med,han säger att det mycket väl kan hända att kroppen minns även om inte jag minns.
    Det enda jag vet om dessa 4 månader är att jag blev dumpad någonstans och att någon hittat mig,troligtvis ett bra tag efter jag blivit dumpad eftersom jag var väldigt sjuk och undernärd där.

    Någon som känner igen sig? Vet? Eller har någon teori?

    Pluggar själv mycket psykologi & Psykiatri men aldrig hört talas om detta faktiskt.

  • Svar på tråden Adopterade-mer separationsrädda?
  • Fru hemlig

    Ursäkta mitt intrång. Men det är vanligare att adopterade lider av separationsångest etc än icke adopterade. Detta på grund av de separationer man tvingats utstå tidigt i livet.

    Det finns litteratur om detta.

  • Milkina cerka

    Antog att det kunde vara så.
    Fru hemlig skrev 2008-09-04 20:56:28 följande:


    Ursäkta mitt intrång. Men det är vanligare att adopterade lider av separationsångest etc än icke adopterade. Detta på grund av de separationer man tvingats utstå tidigt i livet. Det finns litteratur om detta.
  • Fru hemlig
    Milkina cerka skrev 2008-09-04 20:58:55 följande:
    Antog att det kunde vara så.Fru hemlig skrev 2008-09-04 20:56:28 följande:
    Ja, man tror och hoppas att de barn som adopteras i dag i större utsträckning ska slippa detta då man vet mer om anknytning etc.
  • Milkina cerka

    Fru hemlig skrev 2008-09-04 20:59:53 följande:
    Ja, man tror och hoppas att de barn som adopteras i dag i större utsträckning ska slippa detta då man vet mer om anknytning etc.
  • en glad

    Läs boken "hitta hem" tex, (antologi skriven av vuxna adopterade) så läser du om fler som lever med denna, enligt anknytningsteori, helt förklarliga övergivenhetskänsla...

  • Zaria

    en glad skrev 2008-09-04 22:40:07 följande:


    Läs boken "hitta hem" tex, (antologi skriven av vuxna adopterade) så läser du om fler som lever med denna, enligt anknytningsteori, helt förklarliga övergivenhetskänsla...
    Vad härligt,får beställa böcker på en gång.

    Har bara känt mig så otroligt ensam i detta.

    Som sagt jag minns ju inget men kroppen minns,som jag snurrigt försökte förklara för psykologen,det känns precis som jag blir som en liten hjälplös bebis,som ligger och skriker medan folk bara går förbi utan att titta,ungefär den känslan är det jag får när det sätter igång.
  • Zaria

    Och jag som dragit flera år på att våga skriva en sådan här tråd,tyckt att det varit så himla pinsamt och onormalt.

  • en glad
    Svar på #8
    Du, separationskänslighet är en väldigt normal effekt av tidiga separationer! 1-2-3-4-månaders bebisar har också känslor och är helt beroende av kontinuitet i omvårdnaden - därför rekommenderas även biologiska föräldrar att inte lämna sina små bebisar ens för kortare stunder om det inte är absolut nödvändigt! Och behöver mamma eller barn vård på sjukhus så tas båda in!
  • mammatillvictor

    Ja, det är jag helt övertygad om! Om jag ska peka på något som jag verkligen tror har med det faktum att jag blev bortlämnad vid 3 mån ålder så är det just dettta med separationsångesten.

Svar på tråden Adopterade-mer separationsrädda?