Åh, gamla barnprogram pratar mina kompisar och jag alltid om när vi blir lite "det var bättre förr"-humör 
Jag älskade Trazan och Banarne (jag såg reprisen i söndags, det var härligt!), Hjalle, Hjulle och Hjulius, Professor Baltazar, Bröderna Dahl, Narnia, Hajk, Trolltider m.fl.
Vita stenen var riktigt bra.
Jag fullkomligt HATADE "Rädda Joppe död eller levande!" Jag tyckte ungen var så korkad och oansvarig som inte kunde hålla reda på sina leksaker. En pedant redan då!
Usch, jag tyckte inte om Joel bitar men eftersom jag har ett fotografiskt minne när det gäller texter:
Kommer du ihåg hur det var förra vintern?
Kommer du ihåg alla stjärnor och strutar?
Kommer du ihåg när du var på ett jättekalas?
Kommer du ihåg hur det var förra sommar'n?
Kommer du ihåg hur du bada' i havet?
Kommer du ihåg alla fiskar som simmade runt?
Hajk med Goliat. 
Jindra och Micki:
Jag gillade också Ica i rutan. Jag trodde att jag var den enda. Hon var ju dörolig!
frulan:
Bröderna Dahl! Åh det var så bra!
Jag har ett minne av ett program eller film som handlade om dockor i ett dockskåp. Det var en pappa, mamma, en liten pojke och en elak kvinna. Den elaka försökte förstöra hela tiden och lurade pojken en gång så hans mamma räddade honom genom att slänga sig på en lampa. Tyvärr gjorde lampan att hon brann upp (lättantändliga dockor...)
Det var jättehemskt och jag minns just den scenen väldigt tydligt. Nån som minns vad det hette?
Åh, och Kalles Klätterträd!! Minns ni?
I stan bor en kille som heter Kalle.
Kalle har ett träd som han kallar sitt eget.
Han ligger där uppe och drömmer och fantiserar
om allt möjligt och om Emma.
Emma finns bara i fantasin
men hon är fin tycker Kalle.
Under trädet sitter morfar och läser tidningen.
Morfar tycker om att läsa om allt nytt som har hänt.
Men Kalle han gillar att mest ligga stilla
Jag läste till lärare en termin och fick praktisera i en femteklass efter bara ett par månader. (Tur var det, eftersom jag såg hur det funkar i skolan och jag bestämde mig för att läsa nåt annat) Där tittade i stort sett alla barnen på Sunset Beach som gick på eftermiddagarna på 4:an. De lekte Sunset Beach och skrev berättelser om Sunset Beach. En liten pojke försvann en dag och när de hittade honom uppe i skogen sa han att han skulle begå självmord eftersom hans tjej hade gjort slut. Det hade han sett i Sunset Beach att man gjorde.
Vad fan låter föräldrarna sina barn se idag egentligen? Staffan Westerberg må ha varit lite underlig men inte så här...
adrenalin, om det får små barn att tänka på självmord så tycker jag att det faktiskt är det.
adrenalin
Hallå själv. Ja, jag har sett Sunset beach och jag tycker absolut inte att femteklassare ska exponeras för den typen av program. De är alldeles för unga för att kunna analysera vad som händer och kan få en skev bild av omvärlden, kön, relationer etc.
Men detta är inte rätt ställe att diskutera detta.
Cotterpin:
Ååååh! Mysterious Cities of Gold var ju så bra!
"En cell-sam historia" har också hetat "Det var en gång" direktöversatt från det franska originalets namn "Il était une fois... la vie"
Den fanns i fel versioner som handlade om allt från histora till rymden.
Åh TV-piraterna! Med 3D-glasögon!
dio: Jag gillade också Turtles. Och Sailor Moon! Nästan så att man skäms lite idag.
Professor Baltazar var bäst.
JennyL25: Lördagspåsen känns igen... Vad var den nu igen?
Boktipset var bra! Stackars lilla trollet (eller vad det var) som inte fick åka med på den flygande mattan. Fast han fick ju flyga i kofferten istället.
ebbasmamma: Åh Robert Brobergs THE PLING & PLONG SHOW! Jag hade den på LP. Suverän!!
Yiskah:
Du menar nog Bröderna Dahl. Den serien var suverän!