Inlägg från: Anonym (kbt) |Visa alla inlägg
  • Anonym (kbt)

    Jag passar inte för nåt jobb :-(

    Jag tror inte alls lösningen för dig är att hitta en annan yrkesbana.

    Att anpassa sig efter sina fobier är ingen långsiktig lösning. Satsa på kognitiv beteendeterapi och jobba bort dina problem istället, och sedan tar du jobb på dagis.

    Tror inte att du mår sämre av att jobba även om det är jobbigt i början. Jag har levt med en person med social fobi och den personen mådde definitivt sämre för varje dag han satt hemma och det tror jag gäller de flesta. OK om det är ett helvete i början. Hade du levt i ett land där du behövde arbeta för att överleva hade du fått genomlida det helvetet ett tag och då hade du säkert inte haft social fobi nu.

  • Anonym (kbt)
    Anonym skrev 2008-09-26 10:11:30 följande:
    Idag är det inte lätt då arbetsmarknaden bygger helt och hållet på social kompetens(vad nu det är?), prestation och marknadsföring. Detta innebär att det finns en hel del människor som faller mellan stolarna! Jag anser att vi signalerar i vårt samhälle,- kan du inte arbeta är du värdelös! Jag tror att alla människor kan arbeta men alla kan inte arbeta på samma sätt. Det intressanta blir då " vad är ett arbete"? Min fru har psykiska problem. Hon vill inget hellre än arbeta och många gånger har hon påbörjat jobb som hon senare får slutapå egen hand då det inte fungerar. Den sorg och förtvivlan som hon känner går inte att beskriva. Hon känner sig så misslyckad!Vi vet precis vilket jobb hon skulle klara av men tyvärr finns inte dessa jobb i nuläget.Vi försöker på alla sätt komma på lösningar och hoppet har ännu inte dött. En dag kommer det att lösa sig men tills dess så slits vi mellan hopp och förtvivlan!
    Jag skulle vilja påstå att ett jobb som barnskötare varken kräver särskitl stora mått av social kompetens (utom mot barnen då), prestation eller marknadsföring. Har man svårt för föräldrakontakter kan ju någon annan i personalgruppen ta hand om dem.

    Har mött många förskolepersonal som varit ganska blyga eller kantiga i kontakterna med vuxna men som funkar oerhört bra ihop med barnen.

    är det inte snarare en del i de psykiska problemen att man intalar själv att man inte klarar det?
Svar på tråden Jag passar inte för nåt jobb :-(