• Anonym (anhörig)

    1 antabus tablett = 20 fyllor...

    så mycket säger min man att 1 antabus skadar levern. Kan detta verkligen vara sant??? Jag tror inte på det. Någon som vet om det ligger någon sanning i det påståendet.

  • Svar på tråden 1 antabus tablett = 20 fyllor...
  • Gummsan

    Har själv haft antabus och det var inga problem. Man får allt kollat med prover regelbundet...

  • Lillebus mamma

    tror jag verkligen inte. Tror att ssk på missbruksenheten hade berättat det när man börjar. Det är ju många alkoholister som börjar med antabus för dom är i riskzon att få skrumplever. Tror det hade gått fortare för dom att få skrumplever på antabus än att vara full om det är så som din man säger.

    Man tar 3 antabus i veckan det skulle altså vara 60 fyllor i veckan och det låter lite väl... Så nej det är nog ingen sanning i det.

  • Anonym (anhörig)

    Jag tror ju inte heller på det utan ser det mer som ett skäl att sluta med det. Kollade alldeles nyss upp det på VC också och sköterskan där hade då ALDRIG hört talas om nått sånt. Men han tror ju på vad har hört så jag har även skickat den frågan till sjukvårsupplysningen så att han får se svaret svart på vitt.

  • Waldo

    Det enda han har rätt i är att det påverkar levern, som ALLA mediciner gör.

    Att likställa det med fyllor går inte att göra, helt enkelt eftersom det inte är samma sak.
    Dessutom är en "fylla" ett ganska relativt begrepp.

    Dessutom är han i situationen där en tablett håller honom frist och en fylla gör honom sjuk.
    I vilket av dessa två alternativen vill han ha en lever som får jobba lite extra?

  • Tavelkrok

    Om det är din man som ska ha antabus är han alkoholist. En alkoholist ljuger om precis vad som helst för att kunna fortsätta dricka. Det verkar inte som han är beredd att sluta, han verkar inte ha viljan. Utan den viljan blir det svårt att lägga av. Att försöka sluta och enbart använda antabus för att sluta är i princip dömt att misslyckas. Det måste till ytterligare hjälp. AA är en väg. Kanske finns det möjlighet till en behandling på behandlingshem.

    Han kan lugnt ta antabus, den enda biverkning jag känner till (och själv har upplevt) är att man kan bli lite risig i magen. Men det är man när man dricker också så det spelar ingen roll. Bra att du kollar upp hans ursäkter!

  • Anonym (anhörig)

    Det är min min man som tar antabus som säger detta så visst - han är alkoholist. Han får hjälp via sitt jobb att sluta. Han tar tabletterna antingen på jobbet eller här hemma. Efter intaget rings det till hans chef. Så han är kollad men han har också bett om att det skall göras på det sättet. Han tar Antabus 2 ggr i veckan plus att han har ett samtal 1 ggr var 14 dag i bästa fall. Varje samtal varar ca 20 min vilket är värdelöst. Själv har jag då behövt och delvis fortfarande behöver längre samtal än så för att må bra via Al-anon.

    Från början hade han viljan men jag hör ju när han pratar att den rätta viljan inte finns där. Han sa dessutom häromdagen att han inte tänkte bli en nykter alkoholist utan en alkoholist som kan dricka med måtta! Min reaktikon på det var ett asgarv - trodde faktiskt att han drev med mig. Men nej så var inte fallet och sen kom dessutom den här fåniga ursäkten.

    Jag har ringt till VC i ett annat ärende och passade då på att fråga om detta och sköterskan hade då aldrig hört talas om något sådant utan hon tyckte det lät som en ursäkt för att slippa ta. Vilket jag också håller med om. Har även skrivit till sjukvårsupplysning.se för att få svar på min fråga.(får svar nästa vecka) för då får han se svaret svart på vitt.

  • Tavelkrok

    Det låter som att han inte tagit till sig att han är alkoholist och därmed är han allergisk mot alkohol. Om han dricker så dör han, inte i dag eller i morgon kanske, men antingen super han ihjäl sig eller kör ihjäl sig eller någon annan på fyllan eller på något annat alkoholrelaterat sätt. Det är så det ser ut för oss som har sjukdomen och inte kan dricka på ett normalt sätt.

    Vi trodde länge att vi nästa gång kunde dricka normalt men alltid blev vi överbevisade om att det inte gick och ju förr vi inser det desto mindre lidande för både oss och anhöriga. Ett samtal var 14:e dag är helt verkningslöst, jag påstår att två möten i veckan hos AA är vad som behövs åtminstone det första nyktra året.

    Ett asgarv var kanske inte det mest pedagogiska i det läget men jag förstår hur dumt det lät, men han tror fortfarande att han inte är alkoholist och har inte kapitulerat inför faktum att han inte är herre över spriten. Han behöver tala med någon som har varit i hans situation och som förstår hans resonemang och kan förklara hur tokigt det är. Det är ytterst få som inte själva är nyktra alkoholister som kan det. Därför har jag väldigt liten tilltro på "vårdsvängen". AA var vägen i mitt fall och jag är fortfarande efter drygt 2½ år nykter, så det fungerar.

  • Anonym (anhörig)

    Nä jag vet att ett garv inte va det bästa men det bara kom. AA tycker han inte passar honom. Jag har sagt åt honom att han inte kan säga att det inte passar honom efter att ha gått dit 4 ggr. Det krävs ganska lång tid.De fösta säkert 10 ggr jag gick på Al-Anon så tyckte jag att det var flummigt och konstigt men efter ett tag kändes det bra att gå dit. Jag har även sökt hjälp på annat håll när inte Al-Anon har räckt till.

    Jaja vi får se vad som händer. Jag måste försöka att inte oroa mig för morgondagen för det är ju ingen hjälpt utav allra minst jag själv.

  • Tavelkrok

    Ett tips är att han fortsätter på AA men att han försöker hitta en sponsor som han kan få vägledning av. Det är jätteviktigt att liksom hamna rätt i AA. Risken är att man snöar in på någon religiös del i programmet och blockerar sig för resten av programmet. Att ha en person man kan bolla egna tankar med, särskilt i början, tycker jag var jätteviktigt. På det viset fick jag en bra första kontakt med AA. Han måste förstå att han måste släppa sina tankar om att bli herre över drickandet. Att bara gå på AA räcker kanske inte. Att sitta med sin sponsor och ta en kopp kaffe och bara resonera, att älta sitt beteende och hur det har sett ut hjälper en att inse faktum. Det som man försöker förneka. Vi klarar inte att dricka "normalt".

  • Anonym (anhörig)

    Ja du - om jag kunde få honom att förstå detta. Men du likaväl som jag vet att det är ingen mening att prata med en alkoholist om detta. Det är ju något han måste komma underfund om själv. Kanske han gör det så småningom. Jag hoppas det.

  • Tavelkrok

    Fråga honom om han skulle vilja slippa dricka. Som du vet kan ju du inte få honom nykter och normalt är det enda som fungerar att han slår i sin egen botten. Det som är olika hos oss alkisar är var vår botten ligger. Du är ju väl medveten om medberoendet och vad det gör och du gör säkert allt för att försvåra hans drickande redan, kanske är ultimatumet att välja dig eller spriten det enda som är kvar. Han kanske behöver leva ensam och supa ner sig till sin botten innan poletten trillar ner. På det viset kanske du kan påskynda processen lite, istället för att lida tillsammans med honom.

    Om han går på antabus nu så dricker han åtm inte nu men det kan han ju inte göra i evighet. Nykterhet på det viset brukar inte vara så länge tyvärr.

    Kanske du kan ta en kontakt med någon på AA som komma hem till er och pratar dels med din man ensam och kanske också med er båda. Det kan ge din man lite nya perspektiv på drickandet.

  • Anonym (anhörig)

    Ultimatumet att välja mellan spriten och mig har han redan fått. Han flyttade ut i maj och satt och tyckte synd om sig själv och söp (då han inte jobbade). Han tog då tag i det och bad att få antabus och har tagit det sedan juni. Han har nyss fått flytta tillbaka. Kanske det var för tidigt!

    Nu tycker han att det känns som en forboja att behöva äta antabusen och behöva bli kollad. Han känner sig hämmad i sitt arbete och tycker att det stoppar honom. Han får längre inte nått jobb där han ska ligga borta - för han måste ju ha någon som kollar att han tar sina tabletter och därefter ringer till sin chef. Han pratar tom att hitta nån annan firma att jobba åt -mest tror jag för att slippa ifrån allt.

    Det är ju så synd om honom (tycker han) - han kan ju inte ens äta rödvinssås till maten för att han kan bli dålig! Men för 17 gubbar - ta annan sås då!! Nä du, hans motivitation ligger inte på topp kan jag då säga och jag orkar inte (om jag ska vara ärlig) inte att bry särskilt mycket. Han måste ordna det själv.

    Btw tack för att jag fått ha dig (Tompavan) till bollplank

  • Tavelkrok

    Det är lugnt, du får bolla hur mycket du vill :) Rödvinssåsen kan han vara lugn för, den lär inte orsaka några antabussymptom. (Alkoholen kokar bort) Däremot kan vinsmaken trigga ett alkoholsug hos en del, och det kan ju vara dumt. Man kan med fördel använda en skvätt balsamvinäger istället. Han kommer inte att få det lätt om han tänker vara nykter på antabus. En förändring av sig själv är det som behövs för att kunna njuta av livet som nykter, inte lida.

  • Anonym (anhörig)

    Eller som jag sa till honom - välj en annan sås. Det gör ju andra som är allergiska också.Svårare än så är det ju inte!!

    Nä vad som behövs är ju som du säger en förändring av sig själv. Det har jag påtalat för honom också men du vet hur det är...att lägga fram saker som jag ser det tar han nog mer som en förolämpning och tjat. Nä, det här är hans grej som han måste fixa. Han vet dock att börjar han dricka igen så åker han ut och kommer inte åter. Jag orkar absolut inte det. Jag har ett eget liv och jag vill må bra så mycket det är möjligt. Men som sagt som det är just nu när han inte dricker så är det bra. Har inte varit så här bra på evigheters evigheter. Så det är bara att passa på att njuta av det och hoppas att han inte börjar igen. För vad är det de säger ... hoppet är det sista som lämnar människan. Och JAG måste ju försöka lära mig att inte ta ut morgondagens bekymmer förrän de har kommit.

    Ha en trevlig helg på dig

  • Tavelkrok

    Allt det du säger till honom har ingen verkan. Det är därför som det är så bra med en annan alkoholist som berättar hur det fungerar, han har en annan trovärdighet och vet på ett annat sätt vad han pratar om. Skönt att det ändå fungerar. Antar att det ändå finns ett stort orosmoln varje dag för att han ska börja igen. Sånt äter på en, men du har ju rätt inställning, njut av dagen som är och att oroa sig för morgondagen är som att betala ränta på lån som inte är uttagna. ;)

  • Anonym (anhörig)

    att oroa sig för morgondagen är som att betala ränta på lån som inte är uttagna. citat från Tompavan

    så sant som det är sagt och nu har jag fått börja att betala räntan. Han försvann i helgen och söp kraftigt och har absolut ingen förståelse för att jag mår dåligt. Tycker att det är tråkigt och konstigt att jag inte kan acceptera honom som han är.

    Nu är jag dödens less. Kroppen värker - har fruktansvärt ont i ryggen kan knappt stå eller sitta. Visst vet jag att det beror på all stress denna förb... alkohol ställer till med. Kroppen säger till slut ifrån. Han kommer hem om några timmar och då har han sin dotter med sig. Hon ska vara här några dagar på lovet och tanken var att min man skulle vara hemma i helgen så att vi kunde ordna allt inför att hon skulle komma. Vi skulle storstäda lgh och lämna bort vår katt eftersom hon är allergisk. Jag har inte kunnat lämna katten för han har bilen och städa har jag inte heller gjort. Känner att det inte ligger på mitt bord riktigt. Han bara lämpar över allt på mig så att jag ska kunna fixa det :(( grr

    Så nu ska han lämna av henne på stan (vilket hon inte gråter över :) )och komma hem hit så att jag kan åka och lämna katten och medans så får han städa lgh. På allt detta så måste jag försöka att hålla humöret något tyglat eftersom hon är här. herregud vilket skit allt blev.

    Hur som haver så ska jag åka på anhörighetsvecka nästa vecka på Korpberget. Det är kanske det som verkligen behövs för att jag ska kunna ta mig ur den här skiten.

    Var tvungen att skriva av mig lite

Svar på tråden 1 antabus tablett = 20 fyllor...