Privat adoption

Spännande länk! Lilla Sverige verkar vara bland de länder som tar emot barn från flest håll i världen. Gissar att det ofta rör sig om svenskar som har sitt ursprung i de länderna och därför kan genomföra enskilda adoptioner. Undrar också lite varför inga svenska organisationer har kontakter i flera av de länder som adopterar bort många barn utomlands. Kambodja och Guatemala lär ju vara lite opålitliga, men alla andra?

Men vad det adopteras till Italien! Ja, de har ju iof den högsta medelåldern på förstföderskor men ändå... Tex Ukraina 374 mot Sveriges 2 under 2007.  Nu bor det ju förstås många från öst i Italien men sååå många närståendeadoptioner verkar mycket.

Jag blev inte ett dugg förvånad att Italien och Spanien var så stora mottagarländer när det gäller adoptioner från Ukraina. När vi var där och fick vår dotter blev det lite strul och fick göra många besök på adoptionsmyndigheten. Av de adoptionssökande vi mötte där var ungefär hälften amerikaner och resten italienare eller spanjorer. Adoptionsmyndigheten hade också en vägg med foton och hälsningar från glada adoptivfamiljer. Många av dessa kom från familjer i Italien och Spanien.

Synd bara att MIA inte tror svenska familjer om att klara det italienare och spanjorer uppenbarligen klarar av. Främsta skälet till att MIA inte ville förnya svenska organisationers auktorisation för Ukraina var att man inte får några barnbesked på vanligt sätt utan barnen bläddras fram slumpvis ur stora pärmar när man kommer till myndigheten. Ibland finns ett barn i passande ålder, ibland inte. Finns inget barn får man komma tillbaka nästa dag. Och nästa... Men till slut brukar det ordna sig.

Ja, Italien, Spanien och Frankrike har seglat upp som stora adoptionsländer på senare år. De är med och konkurrerar om barnen i alla de länder där svenska adoptionsorgansationer finns.

Italien har inte Kina, det var konstigt. Men varför arbetar ingen svensk org med Brasilien?

AC har Brasilien. Förr kom det många barn därifrån till Sverige. Min syster har en kompis som är adopterad från Brasilien på 70-talet. Tror att hon kom genom AC. Däremellan har Brasilien legat nere några år, men nu försöker AC igen, fast det verkar gå trögt.

Men varför är det så segt? Samma sak med BFA och Tjeckien, där händer INGET. Varför inte bara lägga ner och jobba på andra kontakter?

Jag tänkte också på att Italien hade många adoptioner från Polen, men så kom jag på att de är ju katoliker allihopa

TS
Det är absolut inte frågan om något olagligt eller ens på gränsen till det. En anledning till att de har "fler" barn på just det barnhemmet vi har kontakt med, är att många barn från Rumänien samt Ungern lämnas där. Och menar inte att soc ska fixa adoption där ifrån utan läste på MIA´s sida att soc hjälper till med blanketter och kontakt med MIA. Jisses verkar som om en del blir förolämpade för att man har kontakter, är ju inte så att vi åker dit NU och får ett barn på en gång. Det jag skrev sist var att om ALLT varit klart med papper, utredningar mm så hade vi kunnat fått barn idag då det ej fanns någon som ville ha en liten pojke som finns där nu. Är fullkomligt medveten om att det ej finns genvägar. Måste erkänna att jag blev lite besiken på en del svar här och verkar som nån/några blir "sura" över att vi har personliga kontakter som kan hjälpa oss i framtiden, så kommer ej ta upp detta igen.
Önskar alla lycka till.

Jag förstår din besvikelse över en del inlägg.
Vill bara uppmuntra dig och din man att fortsätta bygga på de kontakter ni har i Österrike samtidigt som ni färdigställer er "akt" här i Sverige. Hoppas allt går fort och smidigt för er så att ert barn kommer hem till er snart. Förstår att ni längtar!