Min man är konstig...

Ja jag hade hoppats att jag va så villig, men MÅSTE man acceptera det då???? Jag hade tyvärr inte kunnat!! Ja e lessen!!

Du har säkert rätt, det är kanske inte något fel på min man. Har själv bara så svårt att se det som normalt utifrån det liv jag lever det liv man blivit uppfostrad i mm.
Känner mig inte alls hotad av hans dröm, man jag delar den bara inte. Han önskar att jag skulle tycka det var lika spännande och upphetsande som han tycker. Han drömmer om detta och jag trivs bra med att bara ha honom som han är. Men kanske jag kan komma i kontakt med nogon som kan få mig att inte må dåligt av det. Kanske så jag någon gång kunde klara av att hjälpa honom.
    Han håller nog igen otroligt mycket för min skull och även för att han själv itne vågar skaffa kläderna själv.

Det känns bara så himla udda och annorlunda och jag kan inte tänka mig att kyssa honom eller så när han klätt sig som tjej.

Äh, vad fasiken, det kunde ju vara värre...!

Han har en vilja/ide som säkerligen är svår för honom att hantera eller prata om. Så var stolt över att han faktiskt litar på dig tillräckligt för att öppna sig.

Sen om du inte kan vara med på lekarna, så är det ju inte mer med det. Men lyssna på honom, stäng inte ute honom. Visa tydligt att du är beredd att se vem han är, och vad han vill ha sagt.

Jag hade ordnat en maskeradfest och hjälpt honom klä upp sig till tänderna som tjej!

Det handlar säkert om att du inte vet vad han vill egentligen och varför han är så här, för att klä ut sig som tjej är väl egentligen inget konstigt. Man klär ju ut sig till påskkärringar och spindelmannen och allt möjligt. Vissa klär ut sig ofta och andra mindre, vissa använder peruker ofta, andra aldrig.

Detta kanske inte behöver bli konstigare än vad man gör det till egentligen ju

Lycka till!

nej, det finns människor som lämnar sin partner för att de röker, eller har en vårta på tummen, eller inte sorterar tvätten rätt. inte är man nånsin tvingad att acceptera nåt, men älskar man en människa och allt runtom funkar utan problem så ska man nog fundera både en och två gånger innan man lämnar... vi är ju trots allt bara människor, det finns inte en enda perfekt människa nånstans i världen! varje människa kommer ha nåt "fel".

Det där med att handla kläderna är ju det minsta problemat

Internet shoppar finns de ju i mängder.

Exakt vad är det som gör att du är rädd att bejaka honom? Han verkar lika fixerad vid att få ha kvinnokläder som du är vid att han skall vara manlig. Inte handlar det väl bara om vad han/du tänder på - eller gör det?

Att det sällan är så att man gillar/fantiserar om exakt samma saker som sin partner får vi väl allihop leva med. Frågan är bara hur mycket den andras sätt att vara/känna stör en.

Jag tror ni har rollfördelningsproblem som sträcker sig utanför sängkammaren och jag skulle varmt rekommendera att ni talar ut om saken hos en terapeut. Men sätt dig ner först och fundera över varför det här stressar dig så mycket, och hur det här förändrar bilden du har av din man (om det gör det).

Joo, du har ju så rätt.Men det här är för mej mycket,mycket större än att gubben "inte ser" tvätthögen eller har snus i heela truten...

vet du ts, du borde prata med min etiklärare.
Hon är så himla bra på alla sätt och vis och har en vän som har varit i liknande situation. om du vill ha hennes mail och kunna bolla tankar med henne så kan du säga till. inboxa

det är för att du gör det till en större grej än en uppstoppad prilla under läppen det är inte större än man gör det till! jag lovar!  

Min första tanke är -STACKARS MAN. Han är ju uppenbart trannsvetstit & kan & får inte leva ut det. Måste vara skitjobbigt.

Jag tror hnm absolut att han inte vill ha sex med en man. Alla transvestiter är ju inte bögar, rätt få tror jag faktikst.

Min andra tanke är -STACKARS DIG, för jag skulle heller inte vilja se min man i kvinnokläder. Skulle inte kunna bejaka den sidan hos honom men däremot skulle jag kunna acceptera den men då enbart om han höll det där utanför hemmet tyvärr.

Himla knivig situation för er båda

Finns det verkligen ngn lösning annat än separation för att han skall kunna få agera ut sina sådana här känslor? Tror inte det tyvärr

Ska läsa på mer, det är säkert hos mig det största problemet verkar vara.
Vill kunna hjälpa honom och det utan att jag själv ska må dåligt av det.Jag känner mig inte fixerad vid att han ska vara manlig, jag har bara inte riktigt lyckats få kläm på hur jag ska kunna ställa upp för honom utan att själv må dåligt. Här hemma för överigt har vi ett väl fungerande familjeliv. vi hjälps åt med barnen, barnens aktiviteter, mat och städ och annat. Där känner jag mig inte osäker alls.
    Hans dröm om tjejkläder är när vi är i sängkammaren, det handlar mer om det sexuella. Har inte insett det tidigare men det är nog fetisch. Han gillar tjejkläder, men han vill ju inte gå så till sitt jobb eller inför någon annan än mig eller sig själv.

Jag ska försöka acceptera och verkligen försöka förstå mer...vi har verkigen olika fantasier min man och jag.

Äsch då, klart det inte behöver leda till separation! Folk lever ihop på så många olika vis, även om de flesta ser "normala" ut på ytan. Däremot är det väldigt viktigt att man hittar ett sätt att hantera egenheter som denna på ett sätt som funkar för båda, så att ingen behöver må dåligt. Kompromissa kan man ju så klart göra, men man får inte göra våld på sig själv eller den andre.

Det viktigaste är väl först och främst att ta reda på var det rör sig om i detta fall, och då är det bara kommunikation som gäller. Är det en sexgrej? Hur ofta vill han göra detta? Kan han göra det på egen hand eller vill han att du/andra ska se? Och vad vill du själv - är det t ex ok att han klär upp sig ibland om du inte behöver vara involverad?

Sen får man tillsammans fundera över bådas önskemål, gränser och möjliga kompromisser. Ibland kanske det bara inte går att hitta en lösning, men ofta så kan det gå alldeles utmärkt. Som med så mycket annat.

Ja, TS. försök att se på det på ett annat sätt än att han sätter på sig tjejkläder. om han skulle be dig att sätta på sig nåt i sängkammaren, eller vilja íntroducera sex-leksaker så skulle du säkert inte höja på ögonbrynen lika mkt försök se det som att kläderna och sminket är sex-leksaker.

men om du iaf känner motvilja, och att du blir avtänd så måste din man kunna respektera det också. inte alla fetischar kan man uppfylla. man är ju två i sängen, och båda ska kunna trivas!

Jag hoppas att det ska gå att lösa så vi inte behöver flytta isär. För vi älskar ju båda två att göra saker ihop själva och med barnen. Umgås mycket med vänner har ofta middagar här hemma. Så jag hoppas inte att vi ska behöva separera, skrev mitt inlägg för att få skriva av mig lite. fått så många bra svar och har insett att detta är hur han känner och vad han vill, att det är en fetisch, att han nog är transa mm.

Har börjat inse att jag inte kan ändra på honom och att jag själv behöver lära mig mer för att kunna hjälpa honom. Hoppas kunna lösa det till en början med att han klär sig själv som tjej när jag inte är hemma. Sedan kanske när jag själv känner mig starkare kan vara med honom och hjälpa honom. för det är ju också något han önskar att ha mig där hos honom, hjälpa honom. Han känner ju sig osäker, samtidigt som hans dröm om det är så himla stark.

jag vill bara påpeka att han inte alls är en transa bara för att han klär sig i kvinnokläder! det är en fetisch, två olika saker! en transa trivs i kvinnokläder, och vill ha på sig kvinnokläder ofta! för han mår bra av det.

din man klär sig i kläderna för att han tänder sexuellt av det. så han är inte ens en transa, utan bara en karl som har en fetisch. och hur många människor har inte en fetisch?

Min man är likadan fast han har smygit in det lite då och då så jag har haft tid att smälta det och acceptera. Han påstår att tjejkläder oftast är mer praktiska och passar honom bättre....tjejbyxor, damskor, har även börjat snacka om damstring. Jag sa åt honom att det finns faktiskt herrstring..men nä...det örat ville han inte riktigt höra på. Jag har sagt åt han flera gånger att han tänder ju på detta...men det förnekar han...vem försöker han lura? Jag kan inte påstå att jag gillar det alls....jag accepterar för det verkar viktigt för honom men jag äcklas av det också!

Nu har jag inte läst hela tråden men jag tycker verkligen inte han ska behöva gå i terapi, det är ju ingen psykisk sjukdom direkt han har, han har den här läggningen helt enkelt.
Dock ska du ju inte behöva ta det och hjälpa honom om du mår dåligt av det, men han ska heller inte behöva lägga det åt sidan om han mår dåligt av att inte utöva sin läggning.
Låter kanske hårt men jag tror att antingen får han ge utlopp för sin läggning i sin ensamhet när du inte är i närheten eller har vetskap om det eller så får ni kanske gå skilda vägar.
Ingen av er ska ju behöva må dåligt över det!
Hoppas det löser sig för er!

Måste också hålla med Nina CC, naturligtvis är han inte transa för att han tänder på att klä sig i kvinnokläder.
Det är en vanlig fetisch precis som att vissa tänder på att bli dominerade, tänder på uniformer, fötter osv osv.