klamaj: Åh vad jag mår dåligt för din skull...! Jag vet inte om du klär dina tankar i ord mer än de flesta, eller om du helt enkelt mår ovanligt dåligt... det kan ju vara att jag aldrig har "följt" någon i din situation så här nära heller, men du verkar må så oerhört pissigt...!!

Och tråkigt att läsa att det inte står bra till i parrelationen heller...
Det där med att stimulera L, försök lägg ner det så länge... gör det som händer "av bara farten", alltså under blöjbyte eller när du bär runt på honom, annars, koppla av lite med det. För länge sedan, säkert ett år sedan, skrev jag ett inlägg här på FL om mitt Stora Svarta Moln av tecknande som hängde över mitt huvud. I över ett år har jag inte ens RÖRT vår teckenbok och tecknat otrolgit dåligt till Lilja och det har hängt över mig som en liten våt grå filt .... men man KAN inte alltid räcka till. Jag har inte haft ork eller tid att teckna, jag har varit mamma åt en Lilja och en krävande bebis-Eskil och efter det började jag skolan. TEcknadet fick helt enkelt komma i andra hand, länge...
Och det måste gälla samma sak för dig - du är mamma till en liten L nu, och du brottas med egna demoner, ta tag i ditt eget välmående, för innan du har gjort det, kan du inte ägna dig åt mer än grundomtanke för L...!!
Och grundomtanke räcker gott och väl så länge du mår så här, och innan du har fått proffessionell hjälp. Visst kanske du har dåligt samvete, och visst kanske du har det även om 5 år och tänker "Jag skulle gjort mer när han var bebis", men man MÅSTE hejda sig ibland, även om det innebär uppoffringar. Även att L alltså blir utan uppoffringarna...
KRAM!