30+ men knodd på gång i januari 09, sällskap? (del3)

Grouondhog: Men åh vad irriterande! Ja, jag tycker faktiskt det. När man liksom har planerat att ha en "bara vi-två-kväll" med mys, ljus och god mat. Men som en god hustru du verkar vara, så bet du ju ihop. Duktig du! Ha ha ha, ja pappa din verkar vara av det där sega virket. Men har de en liten förkyling, magsjuka eller annan vanlig åkomma, då brukar det kunna ojas på ett annat sätt. I varje fall innanför väggarna så ingen annan hör...

Draken: Fasiken va impad jag blir. Precis som Ground, så förvånas jag över ditt synkande med bebisen. Ja.. tänk om ni har ett sånt tätt samarbete? Tänk om den skulle titta ut idag. Jag är då den första att tro på det här med att "ställa in sin kropp på knappen FÖRLOSSNING"! Lycka till, Draken! Vi är många som med spänning följer dig! (I varje fall 3 st här ha ha ha!!)
En tanke som slog mig bara. Är din mamma kvar? Har du varit SÅÅÅÅ duktig så du tajmar det med hennes vistelse också? Ja i så fall... Jösses säger jag bara!

Fender då? Hur mår hon idag??

Gruvar mig lite för såret. Snart ska vi ju iväg och den snälla sköterskan som jag pratade med på telefonen, erbjöd sig att ta bort tejpen. Hu hu hu hu... jag kommer vara som barnen, skrika INNAN hon ens har nuddat tejpen. Jag är så hiskeligt öm kring såret. Hela magen är öm, t o m revbenen. Hur länge är man öm efter ett snitt? Va??! Magen är också svälld, den "övre" magen... IRRITERANDE! Fast mannen garvar bara åt mitt bekymmer;
" Va fan trodde du? Trodde du att din mage liksom bara skulle sjunka tillbaka in och "popp" så skulle du få en vältränad sexpacks-mage på en gång? Du är du bra söt du... !"

Vad menar han med det?

Whoho, nu är det spännande här måste jag säga!

Draken, jag håller tummarna på att värkarbetet fortsätter och att du snart berättar för oss vem som bott i dig i 9 månader! Längtar att höra VEM det blev!

Fender: Jag håller ju tummarna för att det kommer igång för dig snart nog. Finns ju inget värre än att gå över och folk börjar med sina välmenade samtal; "Men är du fortfarande hemma???"

Här har jag nyligen ammat Stina. Jag vaknade före henne. SPRÄNGFYLLD!!! Men som i ett trollslag och på minuten vaknade hon och var hungrig. Tack för det, Stina! Men jag måste lätta på trycket i det andra bröstet nu, annars blir det inte mkt till sömn.

Var till BVC idag också och vägde henne. Hon väger 60 gr mer nu än när hon föddes. Hon vägde 3500 gr då och väger nu 3560 gr. Hon gick ju ner till 3337 gr när vi åkte hem, så hon har gått upp bra på fem dagar.
De tog bort tejpen på mig också vid såret. Skönt att slippa göra det själv. Men jag vet inte om smärtan är nå bättre egentligen. Är nog lite otålilg också. Men jag har bra ont... De sa att jag skulle försöka hålla ut till måndag så får de titta igen. Utvändigt ser ju allt jättebra ut, man ser inte ens vart de har skurit. Men vad som hände invändigt är ju svårt att se efter vurpan... AJ!

Nä, nu ska jag fatta kärlek till min pump och lätta på trycket i bröstet. Sen ska jag krypa ner till sambon igen.

Håller tummarna för er att det är på G. Att det är på riktigt nu.

Fender: Ja, det är ju skönt att det finns mkt mjölk. Jag har haft tur med de andra två också när det gäller mjölken. Men jag tror inte att du behöver oroa dig för ammningen. Har det fungerat förut, så finns det ju inte så mkt anledning till att det inte skulle fungera nu. Stina heter Stina Katharina. Hon fick mammas namn . Lite stolt är man ju. Äldsta tjejen har mormors namn, mellantjejen har farmors namn och så fick Stina mitt!

Idag har Stina varit på sitt första restaurangbesök. Hade en fin liten klänning och strumpbyxor med ankstjärt - så klart.
Vet att jag lovade Draken bilder, har bara inte blivit av. Ska skärpa mig! Hon skötte sig exemplariskt förstås. Vi bjöd sambon på fin restaurang tillsammans med Stinas farbror med havande sambo, farmor och farfar. Mycket trevligt! Stina väntar på sin kusin som förväntas komma den 13 februari!

Ha ha ha... Draken, vid den tiden var jag uppe och ammade Stina. Tänkte gå ut och kolla om någon var vaken, men antog att jag som vanligt skulle bli ensam. Hade jag vetat... Fasiken vad spännande det är nu!

Nu har vi precis skickat iväg sambon på lite jobb. Han ska göra ett reportage på en Hundspannstävling i Härnösand. Det var meningen att Stina och jag också skulle följa men vi fick inte... Sambon tyckte inte att vädret var så trevligt för två små tjejer. Lite "så där" känns det att ha honom ute på vägarna nu i värsta snöstormen. Det är väl ca 20 mil eller ngt till Härnösand ifrån Järvsö. Men han har lovat att rapportera så jag ser att allt är okej.

Hm... undras just vad Stina och jag ska hitta på då?

MMMmmmmmmmmyyyyyyyyyyyyyyyyyysa!!! Har inte så många timmars sömn i min kropp, så en liten tupplur med Stina på min arm har jag i varje fall planerat!

Och sen så klart ha koll här på tråden för att se hur Draken och Fender sköter sina förlossningsförberedelser!

Icke att förglömma Groundhogs rygg, hästar, pappa osv! Nu vet vi ju när Grounds mirakel kommer. Om det inte blir tidigare då förstås.

Oj oj... är det så det sprutar eld ur Drakens näsa idag? Hur fan kan du då vara så tokig att du ska trassla ut en massa sytrådsrullar? De hade inte mitt tålamod klarat av kan jag säga. Mitt tålamod klarar i och för sig inget sydon överhuvudtaget i vanliga fall heller. Men att ge sig på något dyligt när humöret är som sämst. Det är att utmana ödet! Go girl!

Här myser vi, Stina och jag. Alldeles ensamma. Snökaos ute och vi sitter inne och bara är. Hon sover, skiter och äter. Men har faktiskt haft några vakna stunder på morgonen då jag har fått mysa med henne lite och tittat djupt in i hennes små ögon. Vackra såna förstås. Härligt faktiskt att få rå om henne lite på egen hand.

Jag antar att farmor kommer snart innan de skall åka hem till Västernorrland igen, för att snusa lite. Då är det ingen idé att jag ens försöker mygla med att amma eller ngt. Hon är så ivrig att så fort Stina har ätit klart, så åker hon i väg på "OPERATION-RAPA-MED-FARMOR". Det är härlig att se glädjen i far-föräldrarna. Nu får vi en vecka med stora syrrorna och då blir det väl ungefär detsamma, fast under mer övervakning så inte Stina äter ostkrokar och godis, eller hamnar i någons docksäng eller dockvagn...

Veckan efter det kommer mormor. Då är det dags igen. Då antar jag att det blir ungefär det samma fast "OPERATION-RAPA-MED-MORMOR".

I morgon hade jag tänkt att Stina och jag ska hälsa på på jobbet. Det ska bli kul! Man är ju lite mallig och vill gärna visa upp henne. Medan sambon HATAR att gå på vår lokala affär. Det tar sin tid... Många har ju sett mig vagga fram och nu när hon är ute vill alla veta vikt, längd, har hon mkt hår, hur gick förlossningen osv. Det tar sin tid att gå igenom ICA då. Första gången handlade vi tillsammans alla tre. Det tog över en timme innan vi kom ut. Andra gången så åkte sambon själv för att vi skulle slippa denna uppmärksamhet. Men han åkte på korsförhöret själv. Nu har han bestämt att han ska trycka upp små lappar, där allt står skrivet, färdiga att bara dela ut och med en liten bild på Stina UTAN mössa, eftersom alla tanter tycker att hon är såååååå bedååårande med allt hår och gulsoten!

Han menar att socialministern (som han kallar mig) fixar sånt jättebra, medan det kryper i kroppen på honom. HA HA HA.

Nähäpp, nu luktar det filmjölk här... någon som vill ha en torr bölja kanske? Och sen ett litet skrovmål på det? Hm.. få se... kan hon heta Stina??!

Jag måste ju bara få småle lite grann... jag tycker ni är så söta nu, Draken och Fender. Men jag har full förståelse för att det inte känns speciellt roligt alls. Jag skrattar inte åt att du går över Fender, inte alls... Men jag hör er frustration och kan se mig er framför mig. Ja, tänk om din lilla ska hålla på så här fram till den 9:e februari. Då kommer det nog bli diverse inlägg här kan jag tro. Ser nästan fram emot dessa... Fast så klart önskar jag ju att ni bägge fick snart. Jag är SÅ NYFIKEN!!!!

Ja, hittills verkar Stina vara en nöjd liten tjej. Jag kan absolut inte klaga. Ja, det är ett vackert vinterland i Hälsingland nu och så klart skulle inte ens En TROMB stoppa dig nu Fender om det skulle sätta fart.

Lambretta: Vet du innan jag visste hur meningen skulle avslutas (den där med alla olika namnförslag), så sa jag faktiskt högt för mig själv, Malva! Malva är jättefint!
Ja, jag vet inte om det har varit så mkt folk här. Fast när jag tänker efter så... jo, kanske det. I torsdags så var det ju 11 personer på besök. Samtidigt. Sambon fyllde ju 30 och det kan man ju inte bara låta gå förbi?
Sen på fredagen så kom farmor, farfar och Kim. Även svåger och svägerska var på besök. Men det har gått bra. Fast på fredagskvällen hade jag så hiskeligt ont i såret så då var jag lite otrevligt och gick och la mig... kl 23.

Draken: Ha ha ha... nu är det snart färdigt för räkning för dig. Fast rätt kul ändå... Malva på Möhippa. Stina i Snöstorm.. Fisen Fladdrar. Ja, vad ska man säga? Hur går det med trådarna???! Ha ha ha.

Nu väntar vi på att sambon ska komma hem från sin resa till Härnösand. Ska bli lite spännande och se vad han har fått ihop för material. Både i bild och text. Sen blir det nog en smarrig mys-middag.

Draken: Ha ha ha... jag kan se din mamma framför mig hur hon liksom lyfter huvudet från det hon håller på mig, tittar misstänkt på dig och undrar vad du gör... Åh, om jag fick vara en liten mus... Det är ju ändå tur att det är din mamma, hon borde ju veta hur du fungerar.

Näe men? Har värkarna satt igång igen? Snacka om att din bebis kommer att vara jätteförberedd när det väl är dags på riktigt!

Draken: Ja, klart att de har glömt en del, våra päron. Morsan fick uppleva mina härliga hormonsvängnigar på julafton. Vet idag inte vad det var, säkert någon skitgrej, men jag minns att julaftonsförmiddag var riktigt pissig och att tårarna sprutade hysteriskt för ingenting,som vanligt. Mamma hade då nämnt till sambon att det där med hormonrubbningar måste vara någon "mordernitet" för sånt fanns det minsann inte på hennes tid.... Vilken tur att jag inte hörde det då.

Nej, den där låten har jag inte hört. Men temat i låten verkar ju förträffligt träffande just nu.