Svårt att bli gravid efter att ha förlorat barn del 7

Här är ni ju!

Ska läsa ikapp lite nu.

Kram!

Förhoppningar: Fan. Började från början och var så förhoppningsfull tills jag såg nu på slutet... Kramar om! Så himla orättvist.
Andlig vägledning är nog inte fel. Som ett komplement. Stöd och styrka behöver man ju och var den än kan komma ifrån så är det välkommet tycker jag.

Tummeliten: Är så ledsen för er skull med. Hur har det gått?
Om det ville sig illa och inte fröet kunde stanna så kanske kanske ni ändå om ett tag kan hitta lite tröst i att ni iaf blv gravida med IVF och att behandlingen verkar vara er grej. Sedan är det såklart en sorg att lilla fröet inte var ämnad att fastna och växa som det skulle... Kram!

Amis: Så bra att ni fick träffa en bra läkare som känner förtroende för! Och vad härligt att ni snart snart är på gång! Måtte 2009 bli erat år!

Kyoko: Hej vännen! Hur går det för er? Tiden går framåt, sakta men säkert? Hoppas jag. Här är det så. Hittills. v 29+0 idag. Livrädd och full av hopp samtidigt. kram!

Guld: Kram och välkommen förresten!
Beklagar så att ni förlorat era döttrar, Ruth och Astrid !

Som Kyoko skriver, man har inget val... Så har det många ggr kännts för mig. Och så länge länge längtan är större än rädslan så finns egentligen inget val där heller, eller valet är på något sätt gjort.
Efter andra förlusten fick jag höra av folk att det kanske var dags att "ge upp" nu och tänka på annat. Men det fick mig bara att ännu mer övertygad fortsätta dit min längtan styrde mig. Och nu två år senare, efter operation och IVF väntar vi hoppfullt men fullständigt livrädda på ett litet syskon.

Hej tjejer!
Har gjort ett tappert försök att läsa ikapp och förstå det jag läser men så fort nåt fastnat flyger det ut igen. Så himla trög i skallen jag är.
Men nu är några av er på gång med bahandlingar iaf?! Kanske jag frågar sånt som precis sagts, förlåt mig i så fall...

JAxon: Puregon sprutade jag med och det gick bra! Vet inte varför de har olika och ger olika till olika men jag fick puregon och litade till att det fanns en bra tanke bakom.
När är det tänkt att ÄP blir ungefär? Massa lycka till!

Amis: Du har också börjat spruta nu? Hur ser tidsplanen ut för dig och ÄP?
Tycker absolut du ska handla små saker till bebisen som sen ska komma till er. Jag hade (har) ett sånt optismistprojekt, kollade med terapueten först så det inte vara knasigt men han tyckte jag skulle köra på så länge jag mådde bra av det. Jag tror det är bra att visualisera sina drömmar och önskningar på det sättet. Nu har jag en babylåda med söta ting jag handlat som är fulla av hopp och andra bra känslor. Lycka till du med!

Kyoko: Skönt du fick behandling! Att det är så fortfarande att vården på vissa håll nonchalerar risker med UVI och GBS. Helt otroligt. Men bra lillasyster mår bra iaf! När var det du hade BF? Du måste vara i v 32 nu va? Vad den går, tiden!

Cent: Varmaste tankarna till dig nu, lite i efterhand men ändå. Det är en svidande påminnelse om vad man inte har varje gång det tänkta BFet passeras.
Var är du i allt? Tycker du med ska shoppa loss. Allt som får dig att må bra just nu!
Det är jobbigt med andras graviditet, har varit så hela tiden. Framförallt de där perfekt tajmade, "skaffade" graviditeterna och barnen. Både spädisar och gravidos var rena fobier för mig. Och så fick det vara.  

Meryl: Vad tufft för dig nu. Du skulle verkligen behövt andrum där i familjen. Men det du känner är inte konstigt, missunsammt eller knäppt, bara helt normalt! Du ska göra det du känner för, eller inte göra. Var är ni i planer och ev behandlingar nu?

Hur går det för cachet?

Allihopa: Ge den här trögskallen gärna lite uppdate där jag inte lyckats hänga med är ni snälla .
 
Massor kramar!!!

ego info: om jag inte spridit det redan... Ser fram emot mitt snitt den 5/2 bara allt går bra tills dess och Mini stannar i magen så länge. Är fortfarande emellanåt sjukt orolig att nåt ska går fel. Jobbiga känslor och tankar som inte släpper taget. Men jag hoppas på en liten levande bebis då . Låt det gå bra... 
Är helt slut, inte bara i knoppen, men kroppen också efter denna tid i säng och annan vila. Ont ont ont, men vem klagar? Det är värt varenda värk om allt går bra.

Kram igen och nu ska jag börja följa med lite noggrannare så jag inte blir helt lost. 

Kyoko: Vilken vecka är du i nu igen? Två veckor efter mig eller? är i v 34+0 idag.
Ja jo, hippt att vara med bland kändisarna he he. Eller inte...

Jag kommer från en jättefertil släkt. Har 48 kusiner som nyligen börjat "yngla av sig". Men de är i Finland allihopa och jag har inte lyckats ta mig dit sen Dante, mycket beroende på att någon, några jämt är gravida där. Vet ingen där som skulle fått mf eller haft svårt att bli gravida, så de lotterna verkar ha fallit på mig.
I min närmaste krets här finns faktiskt bara en barnfamilj. Mamman i den har jag kunnat prata lite med om barn och längtan efter barn. Mina närmaste vänner däremot är frivilligt barnlösa än så länge, vilket varit både skönt men också ibland lite frusterande för jag kan känna att jag inte velat eller kunnat prata om själva behandlingen och just den enorma längtan heller som jag nog ibland hade behövt. Så ofta har jag kännt mig rätt ensam i dt här... Eller egentligen inte. Och det är väl där bloggen komer in

Men personligen känner jag ingen som gjort IVF tex även fast det verkar vara rätt vanligt.

jaxon: Sandviken är jag född i vi bodde då iofs i Hofors. Växte sedan upp i gävle.
Massa lycka under spruttiden. Känns som det var igår. Jag sprutade i maj och hade ÄP 1 juni och ET 3;e, min födelsedag  Blev lite överstimulerad och fick surfa mot slutet, men det gick ju bra sen.
Håller tummarna för plus i feb/arsskiftet!

Kyoko: Jag håller med om att det är och varit tyst om barndödligheten i Sverige. Förutom när de "fina" siffrorna har visats upp. Inte så konstigt att bandödligheten i Sverige varit lägre än i många andra västländer som följt WHOs rekommendationer om att räkna barn från v 22, medan Sverige envisats med sin vecka 28 gräns. Nu blev det ju ändrat förra året så kanske det blir lite andra siffror och anledning att prata mer om det.
Tycker hela mödravården går under dimmridå om att ALLT är normalt. Ingen fara nånstans så länge man kommit förbi vecka 12. Tror det därför är så tabublagt och skämsigt många gånger när man står där och har brutit mot de osagda reglerna om att ALLT är normalt och går ALLTID bra.
Minns då i Finland när jag ringde in efter att vattnet börjat sippra och sköterskan som svarade i rådgivningen genast sa -Låter som att förlossningen kan ha startat. Du måste in. NU. Jag fick en chock och började gråta, för jag var så säker på att få höra att det var helt normalt. I Sverige har jag hört många få rådet att vänta hemma och se om det avtar. Avvakta. Samma som jag hörde hela tiden innan när jag ringde om SD som tydligen ju var UVI. Nej, blä.

Jag har faktiskt väldigt bra kontakt med släkten i Finland. Inte alla kusinerna dock, men jag pratar ofta med mina mostrar och de följer min blogg så gott de kan. Mamma och pappa är ju här men åker väldigt ofta över dit och pratar ännu oftare med dom.
Där mormor och morfar bor (på landet) är det nog inte vanligt att vara öppen med sånt här, så jag tror nog att jag är den första som outat mig som barnlös som gjort IVF i tjocka släten Vet ju som sagt inte om någon mer. Men det har ju väckt lite nyfikenhet. Annars så känns det som att klimatet är öppnare för vad som kan gå fel under graviditet tex. Inte så man fokuserar på det, men att man är lite mer realistisk på något sätt. Mer kontroller och provtagningar. Min upplevelse iaf.

Oj nu blev det långt svamel

Kram!

Amis: Usch vilka biverkningar. Hoppas de bara är av godo. Jag vet inte heller vad som händer om man är sjuk vid ÄP. En mindre förskylning borde väl inte påverka? Eller? Hoppas di slipper få reda på det och istället håller dig frisk.
Håller tummarna inför v 5! Väldigt snart ju Cent: Alla vänvalörer som sagt. Rätt skönt kan jag tänka. För varje behov liksom Meryl: Hoppas ni kommer igång snart! Det är frustrerande att inte få svart på vitt på pappret varför det inte går, men samtidigt så ser ju chanserna rätt goda ut inför hjälp med IVF. Så fick jag höra iaf. Och jag lyssnade på det!

Jaxon: Jag är "bara" född i Sandviken (rätt viktig händelse iofs om man pratar mig  ) växte upp i Gävle, men Gävleborg det med. Heja Brynäs!

Cachet: Åh vad spännande! Vilekn härlig liten tripp som SKA resultera i det bästa möjliga! Håller stenhårt tummarna!
Jobbigt med det onda. JAg minns att jag hade jäkligt ont på slutet och det utan endo. Hur många blåsor verkar de finnas?

jaxon: Ok. Jag ställer mig i klacken. Heja BYN! Men bara i bandy. Snackar vi hockey är det Brynäs som gäller

Låter ju jättebra!!! bland de finns minst ett om inte flera guldägg! Så måste det vara. Hoppas!
Jag hade totalt 30 äggblåsor, blev ju lite överstimulrad och fick surfa ett par dagar på slutet.
Ut fick de 13 ägg varav 6 befruktades och 5 var toppkvalitet. Ett stoppade vi tilbaka och är nu Mini in progress  och så har vi 4 i frysen. Känns bra.

Åh fika! *mumsar nöjt* Tack Meryl Kyoko: Lycka till på UL imorgon! Är numera jättedålig på gävles affärer. Det har blivit så mycket nytt sen jag flyttade för 10 år sen, som känns som igår och en evighet sen. Men mamma som är här säger att det finns en Olssons tyg vid rådhustorget. Gatan med många busshållplatser. Bredvid bowlinghallen. Hoppas du hittar!

Amis: Ja! Heja!

Imorgon ska jag på min förhoppningsvis sista tappkoll! Om allt ser bra ut. Håll gärna en liten tumma på morgonkvisten.

Kram och god natt!