För oss singlar!

Hejsan allihopa!
Jag är alldeles ny här, kom idag :)
Gissa om jag blev glad att hitta en tråd som passar mig. Eller ska man kanske säga "tyvärr passar mig". Jag önskar att jag inte var singel (vilket säkert alla andra oxå gör som är här).
Det finns inget som jag önskar så mycket som kärlek.
Alla vänner runt omkring har alltid fullt upp med med sina familjer så jag har varken partner eller ens vänner känns det ibland. Det är lite sorgligt faktiskt, att alltid vara ensam.
Jag önskar att jag i alla fall hade en liten bebis i magen att glädja mig åt. Min bästa vän är höggravid och en annan bästa vän har en liten på 5 mån. Man blir lite avsides när man själv inte är i "deras situation".

Kram på er alla, för en bra tråd :)

ojdå, sorry blev lite fel ..

Tack så mkt Cia80 :)
Hur länge har du varit Singel då?

Jag har oxå varit på några blind dater.
Sist var för någon vecka sen, killen var väldigt trevlig o väldigt fin (inte snygg).
Kände aldrig någon attraktion (eller hur stavas det egentligen?), men tänkte att vill han träffas igen så ger jag det gärna en chans, för han var helt ok. Kanske inte någon som jag skulle bli kär i, men man vet ju aldrig sånt kan ju komma senare. Fast oftast så känns det som att man vet direkt om det skulle kunna bli något eller inte (från min sida).
Dagen efter så skrev jag på datan o tackade för en trevlig kväll, han skrev tillbax o slutade meddelandet med kram, så jag tänkte att kanske vill han träffas igen då. Dagen efter det så skrev jag att ,,om du har lust att hitta på något någon dag så är det bara att höra av sig,,(just bara för att "bjuda in honom"). Men han har inte hört av sig. Jag blir irriterad för jag väntade mig något i form av ,,, vi var nog lite för olika,, eller vad som helst men inte att han inte säger någonting alls. Kändes lite respektlöst,,

Cia80-
Aldrig kännts dumt förut, men helt plötsligt nu,, Jag har aldrig haft ett förrhållande, o börjar känna mig gammal :( ,,,
Bara flirter o sånt, men jag har aldrig hittat någon som jag är kär i o som samtidigt är kär i mig. Har bara varit antingen eller (han kär i mig o inte jag eller tvärtom), eller så har jag fått bra kontakt med någon som är upptagen redan.
Känns som om alla bra killar redan stadgat sig o börjat bilda familj.
Känns som om jag har hamnat på fel sida om livet,,

Cia80- Jag är 22 år, hur gammal är du?

Tråkigt att det inte fungerade mellan er då.

Cia80- Känner likadant, om ett halvår så blir jag 23 o precis som du säger så vill man ju vara tillsammans ett tag innan man börjar skaffa barn tillsammans. Jag har oxå tänkt så att jag vill inte vara över 30 när jag väntar mitt första barn.
Jag börjar bli lite skakis, när jag tänker på att jag som aldrig har haft ett riktigt förhållande, tänk om jag inte hittar någon partner.
Jag kanske inte är den där personen man vill vara tillsammans med.
Men jag vill inget hellre än att hitta någon att bli familj med.

Nästan så att jag har börjat att fundera på andra sätt att skaffa barn på, men jag vill inget hellre än att mina barn ska ha en pappa som älskar dem, o är en förebild.
(skäms lite över mina tankar)

Cia80- Jag hoppas verkligen att du har rätt, jag ville tro det förut oxå,, det finns en för alla,, men nu börjar jag att tvivla, undrar om det är mig det är fel på Dåligt självförtroende men det finns ju många som har det,, men som inte måste vara singel,,

Smulan80- Nä vad spännande, att träffa någon intressant person som antagligen oxå är intresserad, jag håller tummarna för en dejt

Kanske finns ett ljus där framme i tunneln ändå
Kram