För oss singlar!

Cia80 - ska verkligen hålla tummarna för dig också...*Ler*

borde nog jag också, men jag är så himla nervös....har haft lite problem att sova inatt också...*Ler*....men, men....det är bara att vänta och se hur kvällen blir...*Ler*

Är också rädd för att ha hoppats för mycket....man vet ju liksom aldrig....det är därför jag tänker "lägga in stöten" ikväll... , då får man ju veta och slipper gå i ovissheten...*Ler*

Jag är 20 och han är 22....problemet är bara att jag bor i Härnösand och han pluggar i Uppsala... , men det behöver inte vara något problem egentligen...*Ler*

Jo, det är verkligen jobbigt att inte veta....jag vet att jag kommer bli hur nervös som helst då jag pratar med honom ikväll, innan man får höra vad han säger...men oavsett vad han säger är det ändå bättre än att inte veta alls....*Ler*

Oj, vad långt han flyttade...blir nästan lite förvånad...*Ler*

Påpekade för honom en gång att jag inte riktigt tyckte om att han bor i uppsala, men att jag själv också skulle vilja flytta långt, svaret jag fick:
"Men uppsala är ju en bra stad att flytta till, men man får se hur det blir, jag kanske kommer tillbaka"...*Ler*
Och i onsdags började jag prata om mina föräldar (som jag inte tycker så mycket om) det han sa då förbryllar mig fortfarande: "ska jag ge upp hoppet om att du ska bli min flickvän då?"
Frågade aldrig om han menade allvar eller bara var ironisk....åhh vad jag borde ha gjort det....men, men....får veta ikväll....*Ler*

Är också en kramismänniska, så om det skulle bli vi och han pluggar i Uppsala kommer jag nog vara där rätt ofta...*LeR*
Hoppas verkligen att jag inte missuppfattat honom fel...men, men...alla frågetecken kommer nog bli uträtade ikväll, annars blir jag ju galen....*Ler*

tänkte bara smyga in lite snabbt nu innan jag ska till jobbet....har så väldigt mycket fjärilar i magen nu....*Ler*
Uppdatering om mitt liv kommer imorgon...

Mitt liv börjar bli lite väl förutsägbart nu....*skrattar*
Sa ju att jag trodde att jag missuppfattat alla hans signaler, och det hade jag...han var inte alls intresserad...
Trots detta sörjer jag dock inte, har insett att jag bara skulle må bra av att vara singel ett tag...*Ler*
Så jag blir kvar i denna tråd ett tag till....

Smulan80 - i stora drag kan man säga såhär, det var när vi skiljts åt för att gå hem så hade inget hänt, trots försök...så då skickade jag ett sms till honom där jag frågade "förstår du inte hur mycket jag tycker om dig?"
Svar: "Jo, men ärligt talat är jag inte intresserad"...
Åzzå jobbar vi tillsammans också, men det är lungt, det är bara någon vecka till så far han till Uppsala sen...*Ler*

Men som sagt, sörjer inte alls....nu imorse kände jag mig nästan lite glad, eftersom jag verkligen skulle må bra av att vara singel ett tag, så jag får tid att ta hand om mig själv lite också...*Ler*

Starkt av dig att säga ifrån sådär....det tycker jag verkligen att det var, och hoppas han förstår hur du känner....och du, du är värd bättre...*Ler*

ska fara och handla nu lite snabbt, snart tillbaka....

Jo, det känns verkligen jätteskönt....dessutom har de senaste förhållandena jag haft varit väldigt psykiskt (och fysiskt ibland) påfrestande för mig, vilket innebär att tiden som singel nu blivit ovärdelig för mig, just för att hela jag får en chans att läka och jag behöver bara ta hand om mig själv....

Såklart det var starkt av dig...*Ler*....tårarna brukar komma även om man kanske inte alltid vill, men det är ju faktiskt bara nyttigt att få gråta ibland, brukar kännas lite bättre sedan...*Ler*