HJJJJJÄÄÄÄLP!!!! vad ska jag ta mig till snälla ge mig råd! vi mår så DÅLIGT!

Svar på #300Eller så behöver barnet inte trakassera någon . Är det så jävla svårt att uppfostra ett barn till att inte trakassera äldre?

Anonym (J) skrev 2008-12-23 18:58:11 följande: Det är såklart synd om tanten som trakasserats av ungar. Det är ocskå synd om ts son som inte kan vara en av dessa ungar eftersom de är nyinflyttade. Spelar ingen roll om man blir trakasserad så får man ändå inte slå någon för det. Speciellt bör man väl inte heller bara slå vem som helst som kommer förbi. Det är tragiskt att tanten har drabbats och det är tragiskt att ts son har drabbats. Det är också tragiskt att inte de andra ungarnas föräldrar har agerat tidigare och fått stopp på detta så att det inte gick så här långt. Hur ser det ut idag ts? Har det gjorts något för att få ungarna och tanten att komma överens? Risken med att haussa upp detta i media med insamlingar till tanten är ju att det ökar på konflikten mellan barnen och tanten istället för att se till att det medlas mellan dom så att bråket tar slut istället för att ökas på.

I stort sett alla som lägger in ett inlägg här verkar ta ställning för eller emot TS. Få verkar komma med konstruktiva förslag, så det är enda syftet med mitt inlägg. Det viktigaste för er är väl att ni kommer fram till en lösning gissar jag? Det tar enormt mycket energi att gå runt och vara arg eller rädd, och den energin behöver du lägga på dina barn för att dom ska må bra och vara trygga i sin tillvaro. Du TS verkar ha problem med området du bor i, och du är naturligtvis i en utsatt situation med ditt eget handikapp och på detta kommer dina barns problem. Sedan händer en sådan här sak, som förstås är oerhört jobbig när man är ny i ett område. Hamnar man mitt i en sådan här prekär situation och dessutom har handikapp som försvårar, då gäller att att hålla huvudet kallt och försöka backa lite, se hela situationen från andra håll och inte bara "grotta in sig" i ett hörn och se sin egen lilla vinkel. Jag menar inget illa med detta, bara att det är väldigt lätt att fokusera på fel saker. För dina barns skull gissar jag att ditt primära mål med det första inlägget var att hitta en lösning på detta problem? Den gamla damen har ju haft det svårt, det vet vi förstås. Skitsamma om just dina barn inte var inblandade, hon har haft det svårt med andra barn oavsett. Det som hände var en engångshändelse, annars hade vi vid det här laget förmodligen fått se andra föräldrar anmäla henne för misshandel. Den berömda bägaren rann över, och vi är säkert helt överrens om att det inte var rätt, det är alltid fel att slå barn. Men just denna dag blev det så olyckligt att just din son råkade få en smäll i ändan av tanten. Att hon sedan blev fälld, ja det var naturligtvis en tråkig händelse för henne, men för dig och din familj en seger, för din son fick ju en olaglig smäll i baken. Du har uppenbarligen förmåga och tid att skriva på forum på nätet och vi vet ju sedan tidigare att den gamla tanten har reumatism och därmed kanske svårt att röra sig. Icke desto mindre bor ni ju trots allt i samma område, och det är ju jäkligt tråkigt om hela området (eller halva sverige som det ser ut nu) ska behöva ta ställning till en sån liten skitsak som hände då och som förmodligen aldrig händer igen. Varför inte då vända det till något positivt och kanske lära dina barn något som kan komma till användning genom hela livet, nämligen att man ibland måste vara mer vuxen än man själv vill. Så här i juletider har du som förälder, granne och vuxen människa enorma möjligheter! Baka en kaka, eller köp en burk pepparkakor på ICA, ta din son i handen och knacka på hos tanten. Be henne berätta sin version av historien, och fråga henne om hon vill lyssna på dig. När du lyssnat på henne, och hon lyssnat på dig, så kanske kanske har ni kommit en liten bit på väg. Ni måste inte bli vänner, eller ens prata med varandra igen, men bara ta udden av det värsta hatet du verkar känna för den här människan. Och visa din son att tanten som slog honom är en helt vanlig människa, som alldeles sannolikt bemöter honom med respekt, om han gör detsamma. Innan någon blir vansinnig och skriker att en mamma inte ska behöva gå hem till en barnmisshandlare, tänk lite lite till. Tanten är över 70 år och reumatiker, hon är förmodligen skräckslagen redan som det är med tanke på allt som hänt. Du TS behöver naturligtvis inte göra någonting alls, men du är yngst, du vann i rätten (fast du inte var där) och du sitter inne med alla ess och trumf på hand. Tanten har absolut ingenting att komma med, om hon mot förmodan skulle ta fram käppen igen. Du däremot, och din familj, har så oerhört mycket att vinna. Grannsämja, förståelse åt båda håll, och lugn och ro. Och om du lägger en timme eller så på mitt kakförslag, då kan du rakryggat säga att du gjort allt som stod i din makt för att komma till en bra lösning. Hur obehagligt det än var, så gjorde du vad du kunde.

Blir du förvånad över reaktioner när du busar polisen på folk som tillrättavisar DINA barn för att du har noll koll på dom? Så som man bäddar får man ligga tycker jag.

Hur det ser ut nu! för det första anledningen till att jag skrev denna tråd var för att jag ville ha råd hur jag skulle takla dom som håller på att trakasera oss. som sagt vi får hotbrev, sönder skurna däck, skadegörelse på vår bil, spott loskor på dörren, och lappar uppsatta i trappen att vi ska försvinna från orten, min son har även fått flera dödshot där man skriver att personen ska skjuta min son. det här handlar inte om Kerstin och vad hon gjorde, det är liksom avklarat sedan länge hon vart DÖMD det handlar om vad vi nu får utstå, min son målas ut som en som trakaserat Kerstin i åratal vilket är OMÖJLIGT då vi inte bott på orten så länge! Att vi inte var med på rättegången står på första sidan. LÄS MINA INLÄGG!!!